Ett bra tillfälle?!

"Vi måste föra över tre tusen till skogskontot...." Säger han plötsligt och ler lite underfundigt...
Vi sitter med Älgiff, rotfruktsgratäng och rött vin, i skenet av stearinljus, efter en lång arbetsvecka, lite laom slitna bägge två, åsså ska vi föra över tre tusen?!
"Varför då?, vad har du köpt nu då?" Han är bra på att handla, min stora O, jag betalar mest räkningar jag....
"Nja, en bil...En orange 142, 73:a" Åsså blir leendet ännu mer snett.... "Jag kollade på den i Söndags, det sa jag ju, åsså var dem så billig, dörrarna var....."
Det knyter sig i magen å mig, jag slutar lyssna och jag blir förbannad, jag har inte köpt nya skor, för att räkningshögen var lite för stor den här månaden, för att kunna sväva ut, innan högen vr borta, och låna från skogskontot var strängeligen förbjudet, åsså går det att låna till en jävla bil?!

Nej, vi är inte fattiga, vi har så vi klarar oss, och lite till, vi kan unna oss, vi tjänar relativt bra, men man behöver ibland planera och ibland kommer det klumpar av räkningar, tex fastightsförsäkringen, som betalas en gång per år, i januari. Och planeringen, ekonomin och betaning av räkningarna, sköter jag!

Jag kan köpa många par skor, för det som bilen kostade.....
Eller en katt, eller en valp.....

Fast jag köpte ju iofs en väska i Stockholm, en dyr märkesväska!

Och gör det honom lycklig, så okey då!

Men att det plötsligt var ett bra tillfälle att efter en vecka berätta, den är lite konstig......