Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

onsdag 30 november 2016

Sista November, nystart?

Idag den 30 november, fyller en av mina barndomsvänner år, hon, som inte har facebook, och vars mobilnummer jag inte har i mina kontakter, behöver ändå grattas!
Grattis Ewa!
Jag har sex dagar kvar till min egen dag, och kanske är det därför, jag och Ewa, har lätt att komma ihåg varandras dagar :)

Nåja, jag ska använda Ewas dag till att försöka göra ett gott intryck på en i raden av en mängd intervjuer igen, och ni får gärna hålla tummar, tassar och tår, för nu börjar det bli grymt tråkigt att vara mellan två jobb, som det så fint heter....
Det börjar kännas även ekonomiskt, att leva på 710 kronor dagen, 5 dagar i veckan (före skatt) känns....
Iofs, så har jag en arbetande man, som försörjer mig, men det är tråkigt att känna att man inte bidrar, och vårt sparkapital, som är ett resesparande, går ju åt till vår planerade, 50-årsresa, runt jul :)
Efter jul, får vi väl leva på mitt "I händelse av krig" förråd, torkad svamp och lingonsylt... Men man överlever nog på det också, det gör man.

Låt oss hoppas att just det här mötet mynnar ut i något positivt!
Skulle må så mycket bättre, om jag får, känna att jag är värd något, och behövs någonstans....
Mynnar det inte ut i nåt, så får jag väl, ta nåt vikariat på dags, eller nåt, back to basic liksom....

Keep your fingers crossed!


måndag 28 november 2016

Laddar för ny vecka....

Att en måndagsmorgon, bli väckt en halvtimme innan makens alarm går igång, känns ju så där....
Men vad gör man inte för en Terrier, som behöver ut och checka av gården! Tänk om man kunde förstå vad som gör att hon vaknar, så tidigt varje morgon?
Nåja, det är måndag igen, och dags att sparka igång veckan, veckan då vi går in i december månad, december månad som innehåller både födelsedagar, julhelg, nyår, massor av god mat och en resa :)

På onsdag, sista dagen i november, är det dags för en intervju igen, jag vänder snart in och ut på mig själv, och det blir svårt att hålla isär alla olika, man snart inte vad man tagit upp med de olika företagen/organisationerna jag träffat, men men, det får väl bli väl.... Börjar dock bli jäkligt tråkigt att snubbla på målsnöret, varje gång.....
Det där lilla sista, hur får jag till det?
Hur som helst får jag ta måndagen och tisdagen till hjälp och försöka, skriva ner till stödord inför intervjun, vad kan jag tillföra, typ.....
För jag kan tillföra, det gäller bara att någon upptäcker det :)
Sen är det ju, vad de kan tillföra i mitt liv, det är ju minst lika viktigt!

Så, gott folk, vi kör väl igång veckan då!



söndag 27 november 2016

Advent...

Början på nåt nytt, i Kyrkan är advent starten på det nya kyrkoåret, i mitt liv är advent, nåt som gör att en massa måsten står för dörren.....
Typ, städning, födelsedagar, jul, sånger, familj..... You Name it!
En massa måsten som sagt, men det är bara att bita ihop, och fixa det :)
Och det blev rätt mysigt, med lite nya gardiner, ljus, rena golv och utebelysning.

Att Lilla O sen fick skjuta sin första älg, det var ju stort, så stort att han däckade i soffan redan före 19....


De va ingen stor älg, en lite tjur med små pinnhorn, men det var stort!
Grattis Till Älgen!

Nåja, adventsfint, kan man ju göra på många olika sätt, och när jag väl kom igång, så gick det som i ett Jehu, och det bästa med dagen var att ingen var hemma och störde, jag fick liksom känna mig klar, innan det blev en massa andra måsten, som matlagning och annat.....


Den stora stjärnan kom på plats i uterummet, och lyser upp så fint :)

Och trots att jag hatar att stryka, så kom mina rödrandiga gardiner upp, kanske är det ett av mina bästa köp någonsin, köpta på ICA, för typ 10 år sedan :)

Och ja, det är två fönster i köket.... Mycket strykning blir det.....
Även ute blev det lite adventsfint, en ljusslinga i lilla prydnadspäronträdet.

Och en på Morfars fågelstuga :)
Lite scary, blev det dock, när en av mina facebookvänner, la ut en bild på sitt pyntade köksbord, där det stod en Morfartomte, jag kontrade med en egen bild på min likadana ljusstake och berättade att det var min morfars ansikte på de ljusstakarna, då stendog telefonen.....
Kanske gillade inte morfar att jag satte ljus på hans stuga, och la upp en bild på min ljusstake på facebook..... Vet att han inte var så förtjust i att hans ansikte blivit tomte....

Världens bästa morfar, avbildad på Hjördis & Lennarts fina ljusstake.

Nåja, nu står han där på vedspisen, för jag kände att ha behövde vara med, även om känslan när telefonen plötsligt stendog, var lite otäck.....

Där står han och vakar över mig <3
Nåja, Advent är det, jul tänker vi dock inte fira, inte Stora O:s födelsedag heller, vi försvinner ett tag, ut i nåt nytt, och okänt..... Och låter Lilla O och Söta S, ta hand om hus, julpynt, tomtar och hundar.


Och, ja, det blir great, helt enkelt great!
Vi ses!
Kanske i Värmskogs kyrka idag, kl 15? Då sjunger vi med lilla kören.

fredag 25 november 2016

Såna där tester, ibland bara....

Slår de huvudet på spiken, eller det beror iofs hur man känner just när man gör dem.....
Ja, jag vet att det bara är ett facebooktest, slumpframtaget, men ibland, är slumpen liksom.....

Ja ni fattar.....
Eller inte?

Idag, "Vad är din störst mardröm?"



Jo, jag rädd för att bli sårad, att göra fel, att inte duga.....
Och ibland får man käftsmällar, så det bara sjunger om det, man blir alltså grymt sårad, vissa sår är svårare att få att läka... Vissa sår läker aldrig, man får bara lära sig att hantera dem.....
Att söka jobb, och bli ratad, är också ett sätt att känna sig "sårad" på, man duger inte......
Hur blev det så?
Nåja, inte säkert att mina teorier är rätt, men nåt har ju gjort mig sån?
Arv? Miljö?

Nåja, nu ska jag adventspynta, det gör "hemmafruar" inför advent, eller hur, men jag som faktiskt inte tänker tillbringa julen hemma, tänker busa till det med massor av färger, tror jag..... Vi får väl se.....
Måste oavsett byta klädsel på soffan, frågan är om jag ska ta vit eller svart?
Svart passar bättre till min sinnesstämning.... och väderleken, med tanke på hund )läs terrier) :)



tisdag 22 november 2016

Orka...

One down, two to go!

Ytterligare ett nederlag, "Vi har valt en intern sökande...."

Suck!

Nåja, det är deras förlust, inte min.....

Men varför är man så rädd för att ta in nytt blod..... ?

God Morgon!

Vaknar, å en tisdag, den dagen som normalt (läs när jag arbetar) är den tröttaste dagen på veckan, nu för tiden är alla dagar mer eller mindre lika. Gott lugn i kroppen efter gårdagens Yoga och meditation, ute regnar det nästan, och det ser ju inte ut att bli någon strålande dag.....
Meditation, var nåt nytt, och med alla säkerhet, väldigt nyttigt för mig, som ständigt har tankar i huvudet, som behöver få loopa fritt, utan att fastna....

Hittat ytterligare ett jobb, som kändes värt att skicka en ansökan till, och nu tittar jag mer mot idéburna verksamheter, då värderingar, arbetssätt och visioner, betyder mer för mig, som person, än ett "fancy visitkort och hög lön" Ja, jag tror att ni eventuellt kan fatta, att det passar mig bättre.....

Med vetskapen om att jag jobbar med mina egna fördomar, vem har inte fördomar liksom, söker jag jobb, där många människokontakter ingår, jag är ju extremt extrovert, och mina fördomar består ju mest av att jag tror att jag vet hur andra människor ska reagera utifrån mina egna värsta farhågor....
Jag är nog lite specialist på att bygga upp skräckscenarier, utifrån mitt eget perspektiv......
Ungefär som när man delar/skriver nåt på facebook, jag tänker nog, på vilka reaktioner,jag kan få, hur tänker mina vänner, kring det här, vem gillar, vem blir förbannad....
Det viktigaste måste ju ändå vara att jag är mig själv, och står upp för mina värderingar, med stolt bröst och huvudet högt!
Ja ni fattar.....



Nåja, det är tisdag, jag borde göra en massa saker, men tar dagen som den kommer, och oavsett väder, blir det en tur med hundar, lite mat bör jag nog ha, några morgonyogaövningar på köksgolvet, och sitta i squat.....
Kanske kan jag få nån timme i soffan också, ser just nu Sex Feet Under, vilken är en lagom sysslesättning, en grå novemberdag.....

måndag 21 november 2016

Mina egna fördomar? Eller hjärnspöken?

Ja, man kan ju fundera, varför det skrivs meterlånga inlägg om mina dreads?
Inte har jag skrivit meterlånga inlägg om när jag klippt mig, färgat i konstiga färger, eller färgat ögonbrynen?
Jo, jag har delat bilder, låtit er följa med i processen, osv men meterlånga inlägg, med en massa "ursäkter" har jag definitivt inte delat med mig, tidigare.....

Kan det vara mina egna fördomar, min egna hjärnspöken, där mitt undermedvetna på nåt sått, skickar varningssignaler, "Jag gör något annorlunda" som jag själv med all säkerhet skulle tycka var fränt, men lite udda....
Och udda får man ju inte vara....

Jag vet att jag sa till Plupp, vi tar det efter måndag, för då ska jag på anställningsintervju, och jag tänte inte på att det skulle göras lite i taget, alltså att jag inte kunde gå på intervju, med halvfärdigt huvud, utan jag tänkte "Jag får aldrig ett jobb, med dreads", alltså min egen fördom....
När plupp sa: "Men mamma, skulle du välja att INTE anställa någon pga frisyr?"
Nej, blev mitt automatiska svar, men alla är inte som mig!



Nej de är inte det....

Och nu blev jag kallad på en Intervju till, nästa vecka, som jag tackat ja till....
Men det är mina egna fördomar om vad folk ska tyca, som spökar, jag är samma Lotta, som förra veckan, bara lite mer glad, och jag känner mig busig!

Hepp, nu blir det Yoga!
Känner mig så där lagom spirituell, eller nåt :)

söndag 20 november 2016

De där med hår....

Ja, jag har ju lovat er att det ska handla mer om utseende och typ "mode" men jag är inte så bra på det....
Det jag däremot är bra på, det är att fundera, fundera över hur människor tänker, reagerar och handlar...
Och, det där med utseende, provocerar många....

Kanske provocerar jag ingen alls, även om jag tror det.....
Kanske är det här inlägget ett, stort egoistiskt berättigande, mot mina egna fördomar.....

Jag hade lika gärna kunnat göra en megatatuering, på halsen, vilket ingen av er skulle ha tyckt vara det minsta konstigt, men se tatueringar, har jag inga, nej det är faktiskt sant......
Inte för att jag tycker det är fel eller fult, ja det finns visserligen fula tatueringar, men jag respekterar m man väljer att göra det, mina två yngsta barn har flertalet tatueringar, och Stora O förfasar sig ibland över vad de kostat dem "Kan du inte använda pengarna till något viktigare?", men som sagt det är deras val, och faktum är att flera av deras tatueringar, är rätt snygga, men nej, inte på mig :)

Nu kanske inte mitt val av frisyr, eller vad man nu ska kalla det, provocerar någon av er, har fått massor av uppmuntrande kommentarer på Facebook och Instagram, att det är snyggt, vågat, coolt och så, men ibland funderar jag på, de som inte kommenterar, de tycker antagligen att jag är en idiot, att det ser för jävligt ut, eller så bryr de sig föga.... (hoppas på det sista :) )

Om jag hade valt att sätta i mitt löshår, utan att tova det, ja, det är löshår, riktigt hår, köpt via frisördottern, inte den bästa kvalitén, för det tovar sig inte så bra, men riktigt hår, absolut inget syntetiskt, eller textil, utan ÄKTA hår, vilket känns viktigt för mig, hur som helst om jag hade valt att sätta i det utan att tova det, typ så här:


Då tror jag att jag hade fått en helt annan typ av respons?! Va tror ni?
Men den responsen är inte lika rolig, på nåt sätt så behöver jag få provocera lite, det är väl bara sån jag är, och jag har ju bara mig själv att använda till det :)

Hur blev jag sån då?
Kanske för att jag är uppfostrad i ett hem utan några som helst förutfattade meningar, sällan fick jag höra att jag var "fel" hur "fel" jag än försökte göra mig....
Jag fick snarare peppning, "Prova!" "Du kan!" "Du är fin, och det är insidan som räknas!"
Det har troligtvis gjort mig till den jag är idag, och kanske är mina utseendemässiga provokationer, ett sätt att få vara lite "bråkig" Lite "Fel"
Redan som trettonåring, var jag lite "fel", med anarkistmärke på jackan ena dagen, lyssnade på Sex Pistols, valde att umgås med de som också provocerade, och gud ska veta att jag älskade den tiden, och aldrig skulle vilja vara utan vare sig erfarenheten, eller de vänner jag mötte då <3
Det var jobbigare att lämna den provocerande identiteten, och kliva tillbaka in i normen, för jag visste inte riktigt hur normen skulle vara, hade ingen koll på vilka jeansmärken som gällde, vilka modertrender som var, jag använde inte ens BH förrens efter jag fått mina tre barn...
Ja ni fattar...
Kanske är det därför, jag idag, klär mig som jag vill, blandar vilt, och ibland inte alls passar in....
Så kan det vara.....

Eller så är det bara så, att jag gillar det, att jag själv tycker om att känna mig lite annorlunda, inte för någon annans skull, utan för min egen.....
Och kanske står jag ut med att spara lite på håret, om jag slipper svintoperioden, som dyker upp i en viss längd, nu sitter det där det sitter, och jag gillart!
Så kan det vara.....

Eller så är det bara så, att femtioårskrisen kommit, fast vi har pratat om det ända sen första gången vi var i Australien, då jag såg en kvinna i min ålder, med just dreads, så "layd back", och naturlig, och det såg så härligt ut, speciellt som man levt i en roll, som någon typ av auktoritet, som man egentligen inte trivts med......


Så kan det vara....

En stilla tyst protest, mot att känna att man ibland måste vara istoppad i ett fack, passa in i normen, för att vara accepterad, och jag hör inte till någon minoritetsgrupp, mer än att jag är kvinna då, jag är inte homosexuell, tillhör inte en annan etninsk gruppering eller har en udda religiös uppfattning, jag är bara en helt normal, svensk kvinna, en del av PK-maffian enligt vissa, en del av etablissemanget enligt andra, en jävligt bra chef enligt några, och för mycket för en del.....

Det är jag, och med vetskapen att det sitter på insidan, så gör jag precis vad jag vill med min utsida!

Och, ja, Stora O tycker det är okey, han gillar långt hår :)

Och, bonus, Hatten passade! Tur jag köpte en lite för stor :)


Nu tar vi tag i söndagen då, solen har gått upp, och hela huset är vaket :)



lördag 19 november 2016

Det ska märkas....

Ja, ni som känner mig, vet att jag gillar förändringar, och de ska helst vara stora, små förändringar märks ju knappt....

Så....

Nu har tant gått från propert:


Till busigt:


Och det gör mig liksom glad :)
På nåt konstigt vis.....

Tack, älskade Plupp!

Enda funderingen jag har nu; Passar hatten?

Hur blev det så här?

Ja ni, vi har ju pratat om det där med värderingar, arv och miljö?
Vad är det som gör att man blir som man blir?
Hur stor del i ens värderingar och personlighet har egentligen arv, miljö och samtiden?
När det gäller hundar, pratar vi ofta om arv och miljö, men människor? Påverkas vi av vad vi har med oss, hur vi blir uppfostrade, bemötta och respekterade?
Har det betydelse, hur älskad, förtryckt, eller påhejad man blev som barn.....
Hur man blev bemött, provocerad, motiverad, i skolan...
Hur jämnåriga, kamrater, idoler, medmänniskor betett sig?

Ja, man kan ju fundera....

Min egen tro är att det spelar roll, arvet har sin del, den genuppsättning man har, den har man, men hur man utvecklar den, det påverkas med alla sannolikhet, av det man upplever, bemötande och coachning här i livet.
Varför blir barn annars olika, med i stort sett samma uppsättning av arv?
Ja, man gör olika, i sin roll som förälder, man blir äldre, mer erfaren och första barnet, får med alla säkerhet mer uppmärksamhet, men då är man också yngre, ibland väldigt ung, och med åldern/erfarenheter, blir man kanske mer säker, man har provat, man har fått sina smällar, upplevt vad som inte fungerar, och förhoppningsvis lärt sig nåt av det.
Sorry Tilda, jag hade dig som provbarn :) Men jag försökte göra så gott jag kunde.....
Och mig veterligen har du inte tagit nån större skada av det, snarare tvärt om, jag är mycket stolt över över dig, ditt driv, din självständighet och ja, hela dig!



Jag är stolt även över nummer två, Lilla O, framtidstro, mod och en underbart trevlig och social individ, har han blivit.



Nummer tre, Plupp, den lilla rebellen, som växt upp till en mycket förståndig kvinna, som vet vad hon vill, drivs av sina värderingar och sin tro på mänskligheten, ja mamman är stolt, det blev bra!



Nåja, mitt eget föräldraskap, kan vi ju prata om, och frågan är om vårt val av var vi bott, hur engagerade vi varit i våra barns barnomsorg, skola, fritidsintressen, påverkat deras utveckling.
Hur har det faktum att jag inte gett avkall på mina egna värderingar, mitt eget välmående, gjort?

Ja man kan ju fundera.....
Hur blev de som idag lever på andras rädsla och oro, som tydligen oroar sig själv över allt, tror på allt utan att veta hur man granskar, som mår så otroligt dåligt, hur blev de det de är?

Nåja, vi får återkomma till det, jag ska förbereda mig för att umgås med Plupp och mina Dreads idag :)
Ni kan ju fundera under tiden, hur kommer det sig att hon, tanten, plötsligt, får för sig att sätta Dreads i håret?
Kan det ha med mina värderingar, min uppväxt, mina föräldrar. mina upplevelser att göra, eller är det pga arv?
Nåja, det kan vi diskutera en annan dag....
Det kan ju helt enkelt vara så att jag revolterar mot åldern, hittar tillbaka till min "Jag ser ut precis som jag vill, och skiter i vad andra tycker" identitet, och vet ni, det mår jag bra av, bättre faktiskt.....





fredag 18 november 2016

Jag tror jag vet....

Retorik, opinionsbildning, förtroendefrågor, solidaritet, demokrati, ja, frågor, ämnen som intresserar mig.
När jag funderar på mig själv, och vad jag tidigare gjort, hur jag fungerar, så finns en viss skepticism i mig, jag reagerar snabbt, "ramlar ner i kurvan" Ja ni som känner mig vet vilken kurva jag menar....
Jag är ganska snabb igenom den fasen också, hittar snabbt något att hålla tag i för att klättra upp, och hitta en ny verklighet.
Det händer att jag trillar ner, innan förändringen är ett faktum, bara så där i fall att.....

Nu är frågan, har jag hittat ett drömjobb, där alla de här frågorna och möjligheterna ingår, ja det återstå att se....
Om de nu vill ha mig vill säga?!
En sak vet jag i alla fall, jag behöver något som stimulerar min retoriska förmåga, som triggar min egen personliga utveckling.

Någonstans finns språngbrädan, även för mig.....
Någonstans, där man känner att man på något sätt bidrar till att göra skillnad.

Det är nog inte arbetslösheten i sig, som gör mig utbränd, om jag nu skulle bli det, utan, tiden som friges, för att se all skit i världen......
Jag förundras över hur människor, kan bete sig, hur vi skadar varandra, hru man kan ha åsikter, som är helt tvärt emot allting....

Jag borde fatta, men jag gör det inte!



torsdag 17 november 2016

Mulle transfering to Marley :)

Mulle blir Marley, skrev nån på facebook :)

Jo, tant har flera skepnader idag....


Förvandlingen har börjat!





Tycker det är lite kul faktiskt, alltid retar det nån, och får jag nåt jobb, med den frisyren, då är jag ju superbäst :)


Snart börjar jag väl skapa magnetiska fält också :)

Sök Magnetfält Molkom, på Youtube, skitkul :) https://youtu.be/bm6PGltCXHw

onsdag 16 november 2016

Styrka, Tabata, Yoga och promenader....

Ja, nåt ska man ju pyssla med....
Det har blivit en del tränande, under tiden jag varit hemma och varit arbetslös....
Kanske inte så många långa promenader, längre, då Ebba inte orkar, och jag har så svårt att gå ifrån henne, att lämna henne ensam hemma, tur Betty rör sig ganska självmant, när vi tar våra sakta och lite kortare turer :)

Kroppen mår i alla fall bra, den känns "fastare" och mer smidig, även om jag fortfarande har min domnande skuldra, mina domnande fingrar till och från, och domningar i två tår....
Vikten har ändrats med 7 kg ner, sen i januari, vilket är mycket bra, mest vatten och svullenhet, den där plufsigheten, ni vet....
Träningsvärk from Hell, har jag drabbats av, då och då.....

Mina träningstillfällen då?
Styrketräningen, är rena cirkelträningspass, i grupp, två gånger i veckan, tisdag och söndag.
Tabata, högintensiv träning, en gång i veckan, torsdagar
Yogan då, är en tillfällig kurs med KundalinaYoga, alltså ingen poweryoga, sex gånger på måndagar, den er mer en medvetenhet kring kroppen, andning, och lite andlighet, vilket jag tror kan vara väldigt bra, att kunna andas alltså....

Nåja, idag ska jag till Vårdcentralen, en sväng, träffa Söta S, och sen ha ett möte ang vigslar med vårt kommunalråd.
Så, jag får väl börja med att kamma mig... igen....

tisdag 15 november 2016

Förväntningar....

Ni vet känslan, när man skrapar en trisslott, ruta för ruta, skrapar man bort det grå skyddet över siffrorna, för att se, har jag tre lika, helst då av så stor valör som möjligt?
Man skrapar, lite intensivt i början, sen mer sakta, för att skrapa sista rutan, och en förväntansfull känsla sprider sig i magen, i medvetandet startar en snabb process, om jag vinner ska jag.....
Stora O var i begrepp, att beställa ny bilklädsel, till den Volvo, han skulle vinna första gången vi spelade Bingolotto, för nästan 25 år sen, ja ni fattar, man bygger upp en viss förväntan.....

Att söka jobb, är nästa samma sak, nja inte bokstavligt, men man bygger upp en viss förvätan, först när man sitter och kikar på annonser, lusläser platsbanken, går igenom alla mail från div jobbsiter, söker via TRR, kanske finns just mitt drömjobb där?
Det var första skraprutan.....

Plötsligt ser man nåt, som på rubriken ser spännande ut, man öppnar, och ögnar igenom...
Ruta två.....

Man laddar ner annonsen som PDF, skriver ut, läser lite mer noggrant, var, vad och vilket fretag/organisation? Man kanske har frågor, man ringer och pratar, frågar... Spänningen stiger....
Ruta tre....

Ser det tillräckligt intressant ut och telefonsamtalet gett något, börjar man fila på sitt CV, och förväntningarna börjar hopa sig i kroppen, jag börjar göra planer, för hur jag skulle vilja jobba, utifrån annonstexten och det jag fått via samtalet.....
Ruta fyra....

Utifrån min egen bild av vad arbete innebär, skapar jag sen mitt personliga brev, vad kan jag tillföra till just erat företag, varför är just erat företag bra för mig, hur kan vi matcha varandra, och varför ska ni välja just mig.....
Ruta fem....


Ansökan går iväg, man kanske ringer eller mailar, efter några dagar, för att höra hur processen går vidare, att de mottagit min ansökan, och bara för att visa sitt intresse....
Ruta sex
Här tar det oftast slut i processen, man ser redan efter sex rutor skrapade att det här kommer inte att ge nån strovinst, kanske inte ens en liten.....

Förhoppningsvis blir man kallad på intervju, för göra några tester, och visa vem man verkligen är. Man får lämna några referenspersoner, som man kontaktat i förväg.....
Ruta sju......
Tar det slut här, så har man i alla fall kommit på intervju....
Jo det var ju bra, men vad hade jag inte, som övriga sökande hade? ja den frågan borde man ställa fler gånger, jag är dålig på det, för jag blir så grymt besviken, förväntningsballongen bara spricker liksom...
Spricker....

Jag är ju inne i div rutor, på att antal sökta tjänster, vilket jag varit mer eller mindre under snart två års tid, och hela tiden byggs de där förväntningarna upp.....

Snälla låt mig komma längre än till ruta sju, snart.....
Men ska jag fortsätta dra parallellen med trisslotten, så blir det väl på sin höjd trettio kronor, dvs ett nollsummespel i alla fall i slutänden.....



Fast hoppet är det sista som lämnar människan, så snart kommer högvinsten....
Kanske nästa gång.....

Som att ha småbarn....

Jag sover, sover som allra skönast, ni vet vid typ 04.00, mitt i natten....
Hör långt borta, ett litet gnyende ljud, med jämna mellanrum återkommer det.....

Rör mig sakta i sängen, lutar mig över kanten, hör tassarna som tassar över golvet, mot sovrumsdörren, böjer mig ner, tar tag i den 15 kilo tunga hårbollen, som påverkad av månljuset, är lite halvt vaken, lyfter upp henne i sängen, lägger henne tillrätta, mellan mina och Stora O:s ben, sen drar jag täcket över kroppen, och vi somnar om.....

Har plötsligt, vid nästan femtio, fått småbarn igen, som vill ligga i mattes säng.....
Mina tvåbenta, har aldrig gjort så, gått till mammas säng under natten, men den här terroristen, den är som tre småbarn, tillsammans.....

Hon somnar om i alla fall :)
Och söt är hon, min "bebis"


måndag 14 november 2016

Så blev det då måndag igen....

Och här sitter jag med min kaffekopp.
Har börjat förbereda mig inför ett spännande möte efter lunch idag, kanske är det idag, mitt slit med CV, personligt brev och div tester, ska ge resultat, eller inte....
Ni får gärna peppa genom att hålla tummar!
Det här är en spännande öppning :)


Nåja, det blir som det blir, det brukar det ju bli, och avsett så löser sig tillvaron på ett eller annat sätt!
Det viktigaste är väl att man är sig själv?

Hur blev man det? Sig själv alltså?
Arv? Miljö?
Va tror ni?

Själv tror jag att bägge delarna spelar in, att man har ett grundarv, som påverkas av händelser, människor, föräldrar, kamrater och vänner i ens omgivning.
En stor påverkan i mitt liv, har den här mannen gjort i mitt liv, en man som jag fick i treårsåldern, för att vara just min pappa, och jag är så tacksam för det!


Nåja, nu funderar ni förstås, men den historien tar vi en annan gång....
Nu behöver jag förbereda mig klart, och kamma mig!

Ha en bra måndag, folks! 👐

lördag 12 november 2016

Underbar lördag!

Har haft en helt strålande dag...
Dock började den lite knasigt, när jag skulle köra diskmaskinen, tom, för rengöring, så blev jag blöt om fötterna!
Ja ni läste rätt, blöt!

De inneboende små mössen, har kalasat på avloppslangen, den smakade säkert jättegott, och i natt troligtvis har de fått upp ett ordentligt hål....


Bara att dra ut, montera bort och beställa en ny slang, som kommer på Onsdag, eller Torsdag.... Ja, man blir trött, men jag fisk städat bakom och under maskinen, och hur ofta drar man ut den liksom....
Som tur var, så funkade det med den där plastbaljan man har under som skydd, och vattnet rann ut framåt, det var ju plus i kanten!

Jag fick diska för hand, och vi tog sedan en tur till Gula Villan, vilket underbart väder att vara ute och greja i, sol, 1 minusgrad och lite snö på marken :)
Gula Villan gör sig även i vinterskrud!







Vi har fortsatt såga ner träd, och dragit ris och ved, det blir riktigt bra, och nu tronar att stolt hus fram, som syns riktigt bra från vägen också :) Det här kan bli jättebra!
Tar bort allt smått, och sly, samt alt gammalt som ligger, spar de riktigt stora asparrna och björkarna, och nån lite björk, sen ska jag plantera Lind och Ek, tror jag, och nån Magnolia kanske :)

Hemma igen, bra slitna, och varma, så käkade vi lite Wok, och till det ett glas rött....
Sen har vi dessutom spelat lite kort ;) Nej jag vann inte, jag har lärt mig att inte göra det....


Snart Så Mycket Bättre, sen sover nog tant gott!

Ha, märkte ni, inte ett enda ord, kusivt.......

Förtroende!

Man behöver ha förtroende, för sin frisör, och ja det har jag, det ju min unge liksom.....
Jag har haft en annan frisör tidigare, som jag också hade stort förtroende för, i flera år, gick jag hos henne, med mitt eget hår, mina barns och till och med min mans frisyr fick hon förtroendet att fixa till...
Det var till och med så att jag började med henne redan när hon gick sin utbildning, som modell....
Och förtroende, tar ett tag att få till, om ni fattar....
Om det här numer, är en typ av "mode och utseendeblogg" så blir ju min frisyr det jag kommer att blogga om nu ett tag, och då är förtroendebiten ganska bra att ta upp nu :)

När vi nu ändå pratar om förtroende, så tänkte jag fördjupa mig lite i det, vad betyder det? Förtroende?

Förtroende enligt Wikipedia



Vi pratar mycket om det i ledarskapskretsar, det gäller att skapa förtroende, att få förtroende, att ha förtroende.

Att ha förtroende, utgår ju från en själv mest, typ som att jag har förtroende för den där butiken, de är alltid trevliga, hjälper mig och är tillmötesgående, jag har förtroende för det klädmärket, det är bra kvalité, jag får förtroende, för att den eller det tilltalar mig på ett eller annat sätt. Förtroende tar ett tag att bygga upp, men går väldigt snabbt att rasera.... Eller hur?

Att skapa förtroende, är något som jag tror att alla ledare vill, alla brands, vill ha kundernas förtroende, banken vill ha kundens förtroende, ICA-butiken, vill det samma, men hur skapar man?
Genom att vara tydlig, ärlig, lyssnade efter vilka behov som finns, stå för det man lovat och det man säger, förtroende, kan ibland vara det samma som god Kvalitét, ja GOD Kvalitét, men det är väl hur produkten är producerad, eller hur hållbar den är, ja förvisso, men arbetssättet, dvs förtroendet, är också en typ av kvalitét, eller hur!
Har man förtroende, så borgar även det för god kvalitét, jag är nöjd, har förtroende för butiken/produkten, och därmed anser jag att de har god kvalitét.
Jag har förtroende för min ICA-handlare, och är övertygad om att de har god kvalitét på sina produkter!
Jag har förtroende för min bilverkstad, för de ger mig god kvalitét på just min service!

Ja jag svamlar, men jag tror att ni fattar!

Hur bygger man det då?

Förtroendet?

Steg ett, måste enligt mig, vara att man själv vet hur man känner förtroende, och varför det är viktigt, om jag själv inte har förtroende för något, hur ska jag då kunna förtjäna någons förtroende?
Jag måste bjuda på mig själv, visa var jag står, vad jag tycker är viktigt, att jag litar på förtagets visioner, ideer, produkten, eller tankesättet....
Hur ska jag kunna få en kund att köpa en Volvo, om jag själv anser att det är en skitbil? Jag måste alltså själv ha förtroende, för att kunna skapa förtroende.
I ledarposition, kan det vara att jag som chef har förtroende för organisationen, de högre cheferna, deras beslut, visioner och värderingar.
Sen kan jag i min tur, gå ut i verksamheten och skapa förtroende bland mina medarbetare, jag tror på idén, och tillsammans kan vi arbeta mot det här målet, ja ni fattar?!

Det är definitivt svårare, att skapa förtroende, för något om man inte tror på det själv!
Jag ses då som falsk, oärlig och inte övertygad, vilket gör inte mig övertygande i min diskussion.

Var i hela friden, vill jag komma med den här diskussionen?

Jo, det finns ett bristande, eller obefintligt förtroende i vårt samhälle, för våra politiker, massmedia, samhällsfunktioner, och etablissemanget (det har vi ju pratat om förut, som ni vet) och det kanske är dags att skapa det på nytt?
Eller vill vi inte ha förtroende för ovanstående?
Kan det vara så, förtroendet är brutet för att man vill vara Fördomsfull istället, jag vill vara motvalls kärring, så jag har minsann inget förtroende för dessa, det är löjligt, och inte alls lika roligt?!
Ibland funderar jag också, om man vet hur systemet fungerar, var är skillnaden på en anställd tjänsteman, och politiker, och vem blir politiker?

Men, nu har vi det system vi har, och innan det har ändrats, och om vi ska få det att ändras, så måste nog förtroendet skapas igen, och det, vet vi ju att det inte är det enklaste, eller hur?
Mycket i vårt system regleras i Grundlagen, och grundlagen, kan man liksom inte bara ändra... 
Här kan du läsa om Sveriges grundlagar

Så, om ni läser det här, #Löfvén #Sjöstedt #Fridolin #KinbergBatra #Lööf #Björklund #BuschThor #Åkesson #Schyman

Det är dags att börja skapa lite förtroende igen väl?

Jag har stort förtroende för att, de förtroendevalda vi har i landet, ändå har en förtroendefull inställning till sitt förtroendeuppdrag, så, nu jobbar vi lite då, så vi får tillbaka ett trevligt politiskt klimat, som går att prata om när jag till exempel sitter hos frisören....

Kom igen nu!

Och till dig som funderar:


Som att typ, skaffa sig dreads, fast man är utan jobb, och arbetssökande......
Ja, jag är en sån där samhällsparasit, rent tillfälligt givetvis, men ändå :)

fredag 11 november 2016

Var står jag?

Nej frisyren, är inte platt längre......
Jag verkar stå på huvudet i sömnen.....



Kanske beror det på alla de funderingar jag har i mitt söta lilla huvud :)
Vilka funderingar, undrar ni nu?
Jo, ideologier!
Kanske är man lite förstörd efter några års studier av statsvetenskap, lite politisk aktivitet och arbetet som ledare, där jag kunnat reflektera över hur människor fungerar, och vad som driver oss....

Ja, ni det där med ideologier, och vilken del av vårt politiska utbud man ska välja, för att det överensstämmer mest med ens egna värderingar, det är inte enkelt.
Man får ge och ta, kanske tycker man lika som alla de nio partierna jag läst partiprogram/idéprogram/principprogram för, någon kan man mer identifiera sig med, någon mindre.
Att välja är inte lätt, men det bör man göra, annars kan man lika gärna skriva "Kalle Anka" på sin blanka röstsedel,,,,,
Och det tjänar ju knappast något till.....

Man får kanske välja ut de särarter, som man hittar och känna efter, är det här rätt, för mig?
Vilken fråga tycker jag är viktigast?
Vilken fråga kan jag absolut inte ställa upp på?

Exempel, om man absolut skiter i miljön, då tror jag knappast man ska rösta på miljöpartiet, om man inte bryr sig ett dugg om feminism, tycker att det är dravel, nej, då röstar man inte på FI, om man inte alls bryr sig om vilken religion, de som flyr hit från krigsdrabbade länder har, nej då röstar man inte på sverigedemokraterna.

Alla partier pratar om "Alla människors lika värde" men på bekostnad av vad?
Och i landet lagom, så är skillnaderna ganska små, ingen har något extremt revolutionerande....
Men man kan ju gräva i grundideologierna, och se vilka skillnader det finns. Partiprogrammen, och dess inriktning, är ju levande dokument, det är väl visserligen även värderingarna, men de känns kanske lite mer cementerade....

Kanske kan du få lite vidare bild av vad en ideologi kan vara om vi använder oss av wikipedia igen: Ideologi enl wikipedia

Vill du fördjupa dig i de olika partiernas idéer, läs deras program!
Finns att hitta på respektive partis officiella sida, även om vissa av dem kan vara svåra att hitta, men de flesta finns även på lättare svenska, vilket ger ett dokument, som är på färre sidor.

Här finns länkar

Nu har vi två år på oss att verkligen, ta ställning, för att kunna göra ett val so man verkligen kan stå för, inför sig själv, och inför andra....
Det viktigaste är väl ändå, att man gör valet för att man vill någonting, något man tror på, istället för att man röstar mot etablissemanget.... Men iofs mot, idag är ju de 8 största partierna en del av det sk etablissemanget.... Eller?!

Och vem vet, just du kanske egentligen sympatiserar mest med "Gula Partiet", "Cannabispartiet" eller varför inte "Spritpartiet"
Nej ni, det här med politik, är inte så enkelt......
Men jag tror vi vinner mer på att ta reda på, vad, vilka och varför.....

Och var står jag?

Ja, det vet jag inte riktigt, det enda jag vet är att frontfiguren, har mindre betydelse, att rösta på Centern för att Annie Lööf är söt, eller på Kristdemokraterna, för att Alf Svensson, var en trevlig kille, nja det argumentet håller inte, inte för mig, men är det din åsikt, så fine, då har du i alla fall gjort ett aktivt val, för någonting, och inte Emot!

Nåja, nog morgonsvamlat från PK-maffian i Värmskog......
Jag återkommer i frågan, när tillfälle ges, och jag kammat mig!

torsdag 10 november 2016

Förvandlingen, börjar nu, eller hur svårt kan det va?

Ja, jag tänker förändra, om än inte världspolitiken, så mitt eget utseende, och kanske innehållet i bloggen :)
Och idag var dagen jag började förändra, inför min resa in i världen med dreads, möjligheten till att med hela min skapelse, få vara den just jag är....
Med dreads :) (Och med åsikter)

Ytligt, jo jag vet, men en viss andlighet, infinner sig, när jag sitter några timmar, i en frisörstol, helt i händerna på frisördottern, och att dessutom få till en hel timmes helkroppsmassage efter det, ja det kan knappast bli bättre.....

Så istället för att skriva inlägg som handlar om typ:

Lyssna på folket!
Ingen lyssnar på oss!
Det finns vissa paralleller mellan att vara ledare på arbetsplatser, och att vara politiker....

Vissa ledare, skapar förtroende, rör sig bland medarbetarna, ute på golvet, lyssnar på vad de har att säga, som ledare behöver man komma in på fikarasten typ, när förtroendet har skapats, och det ska vara helt naturligt, då får man veta, vad medarbetare vill, hur de mår, vad det pratas om.....

Vissa ledare, ser sitt eget ledarskap, som den viktigaste delen, glömmer bort varifrån de kom, vem som gör jobbet, leder med en fullkomlig tro på att det de själva kan, vill och säger är den enda sanningen......

Medarbetare har också ett ansvar, att prata där det ger effekt, ideér som tas upp vid fikabord, är oftast de bästa ideérna, men om inte den som kan påverka hör dem? Då blir det inte annat än just fikabordsprat.... Tyvärr....

Förtroendet är det allra svåraste att skapa.

Politiker, som är folkvalda, förhoppningsvis, för att medlemmarna i en viss gruppering tycker att de är rätt personer, för att föra gruppens talan, ska kunna göra samma sak, om än inte kunna fika hemma hos varenda svensk, så i alla fall veta, vilka som gör det, och därmed lyssna på dem, för att "veta" vad folket vill, men så ser det tyvärr inte alltid ut...

Ja, politiker är folkvalda, men för att komma dit, behöver de själva vilja ta ett uppdrag som just politiker, och jag tror tyvärr inte att "alla" folkvalda politiker, är de som ni hemma i stugorna tycker är de bästa... För de är oftast nåt annat som tar tid, bra föräldrar i en föräldragrupp, bra fackliga ledare, bästa grannen som alltid ställer upp, ja ni fattar....
Alla som någon gång sysslat med ideell verksamhet vet precis vad jag menar, det är INTE lätt att rekrytera, de man tycker passar bäst. "Bara ett namn på ett papper", "Det är inte så mycket jobb" så låter ofta snacket när man försöker få med nån.... 
För de flesta politiker i Sverige, har börjat där, och en del stolpskott, kommer långt, de som är de bästa, orkar oftast inte ända fram.... Politisk verksamhet i Sverige, är en ideell verksamhet i grunden, och inget högavlönat arbete och det är de här politikerna, som måste påverkas, fr det är de, som sedan deltar i kongressen, landsmöten, representantskap, eller vad man nu kallar deras möten, det är de här gräsrotsmännisorna, som snappar upp vad folket tycker, och förhoppningsvis skriver en motion, eller ett förslag till sina resp. grupperingar för att föra dem vidare.

Det är det system vi har i Sverige.
Betald som politiker, blir man inte förens men tagit klivet upp mot kommunalråd, landstingsråd, EU-parlamentariker, eller statsråd, ska man "Jobba" på regeringskansliet, så är man oftast en avlönad tjänsteman, precis som kommunchefen, socialchefen, eller chefen för barnomsorg och skola i kommunen. Dessa är oftast ganska opolitiska, och ska följa sina politikers beslut, komma med förslag osv....
Givetvis, underlättar det både för politiker, och de anställda, iaf på riksdagsnivå, om man delar sin arbetsgivares värderingar, lättare att skriva tal åt en socialdemokrat om man känner till deras ideologi, om ni fattar vad jag menar.
Precis som det är lättare för en ledare inom exempelvis industrin, att jobba mot företagets mål, om man kan sympatisera med företagets värderingar....

Skillnaden mellan ledare i arbetslivet och en politiker, är hårfin, men du kan själv vara med och påverka vilka politiker du vill ha, chefen, bestämmer nån annan åt dig, och duger det inte, byt jobb, eller stå ut :) 
Funkar inte en politiker, som just du vill, hitta en ny, och organisera dig, så just du kan påverka, men för guds skull, kolla hela innehållet, på vad just den personen/grupperingen står för, det hjälper inte att bara göra det pga missnöje med något annat, risken finns ju att vi får nåt som är ännu sämre...

Det är alltså på gräsrotsnivå, vi måste börja agera, om vi ska kunna förändra något i vårt politiska system, det hjälper inte att skrika på Facebook, dela artiklar, som förvrängts av sympatisörer till vissa grupperingar, eller sitta hemma vid köksbordet och tycka, nej vill man förändra, då måste man också handla, göra, agera!
Dvs organisera sig!

Det hjälper heller inte, om våra politiker, inte har rätt tentakler ute i samhället, för då kommer inte informationen fram, det blir ett brus på vägen.... Precis som det kan bli ett brus på vägen, om man i arbetslivet säger nåt till fel eller ingen kanal, dvs det kommer aldrig fram, och svaret man får, är "Det har vi aldrig hört" 

Ska vi förändra etablissemanget, så måste vi delta i etablissemanget, och den "elit" man ofta menar med uttrycket, den har ju vårt system byggt upp under lång tid, är vi inte nöjda med den, GÖR NÅT!
Etablissemang, en enkel förklaring....

Jag är ingen företagsledare, inte heller är jag politiker, i alla fall vare sig organiserad, eller valbar, men jag är politiskt intresserad, kanske lite för mycket för att det ska vara nyttigt för mig själv, när jag ofta följer val och debatter, har åsikter om resultat, lyssnar, läser och reflekterar över uttalanden, beslut och ideologiska resonemang, som jag ibland inte förstår.....

Men om vi alla tror att vi har rätt åsikter, utan att föra fram dem, hur ska vi då kunna få in dem i "finrummet"?

Så kommer det här att vara en blogg, som handlar om utseende, mode, och smink.....

Typ....

Eller inte......
Jag är ju ingen blondinbella....

Kanske kommer mina egna tolkningar av div ideologier, så småningom, för jag vet inte vilken gruppering just jag, behöver organisera mig i, det är inte enkelt, det finns ju lite att välja på.... Men vi kan ju gräva lite...

Over and out!


onsdag 9 november 2016

Saknar ord!

Efter en mycket konstig dag, med radion i ena örat, och mina egna tankar i det andra....
Så saknar jag ord!

Ridå!


tisdag 8 november 2016

De där med hår.....

Hår har ju de flesta människor, mest brukar det vara ovanpå huvudet.....
Ja, det kan ju förekomma på fler mindre smickrande ställen på kroppen.
Vad sägs om på överläppen, i knävecken, på hakan....
Nåja, nu var det väl inte riktigt den vändningen den här håriga betraktelsen skulle ta.....

Jag har hår, både här och där, men om vi håller oss till den övre delen av kroppen, ovanför ögonbrynen typ, så har jag hår. Ett hår som är, ja, vad är det?
Risigt, kort och så lockar det sig, nej inga såna där snygga små lockar som lite busigt ligger runt ansiktetdet blir liksom vågigt, som ligger som det själv vill....
Ostyrigt, och iom att det är kort, tar håret en form av en jättestor pälsmössa, speciellt på morgonen, när jag sovit....
Lite svintoaktigt, om ni frågar mig......


Ett enda virrvarr av strån, som liksom lever sitt eget liv....
För långt för att vara prydligt kort, för kort för att kunna sätta upp.....
Och den senaste blekningen, har gjort det torrt och trassligt!


Det behöver hända nåt, nu!

Och Plupp, frisörungen, jobbar på en idé :)


Vi ska prova!
Ja jag vet att det inte passar i vissa yrken.....
Men om jag trivs med det, visst syns det på hela mig då?
Och trivs jag inte med det, då klipper i det kort igen :)

Man måste ju prova!
Tänk er en blandning av de här två......
Eller nåt :)


Ha!