Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

söndag 31 december 2017

Summering 2017

Ja så kommer dagen då man ska försöka summera ett helt år...
Ett år med både glädje och sorg men ändå ett av de gladare åren i mitt liv.

Jag startade året med att få ett nytt jobb, en alldeles underbar kollega och en hel massa nya helt fantastiska medarbetare!
Nog för att det är lång resväg, kör ca 11 mil om dan, men det är det absolut värt när man trivs och känner att man hittat en arbetsplats som både är transparent, öppen och framåt. En arbetsplats där jag får vara mig själv, ha idéer, och utvecklas både som ledare och människa.


 Jag påbörjade också i början av året en skrivarkurs på distans via folkhögskolan Hola, en kurs i självbiografiskt skrivande. Kursen kommer inte att resultera i någon utgivning av någon självbiografisk storsäljande roman, men har gett mig en hel del tips kring mitt skrivande och förhoppningsvis även gett utveckling av bloggskrivandet.
Den har också gett mig tid att reflektera över händelser i livet som jag behövt bearbeta samt att man inte behöver tänka efter så himla mycket och göra det så krångligt när man skriver. Två terminer blev det, och nu finns massor av små texter, som jag kanske delar med mig av så småningom, vem vet.


Året har också innehållit en del hund, både glädje och sorg.
Juli månad var månaden när vi fick låta Ebba gå över regnbågsbron efter ett rikt och långt liv. Ett svårt beslut att fatta, men som jag tidigare sagt, det är vi skyldiga dem, att ta det beslutet när den dagen kommer, oavsett hur ont det gör i ens eget hjärta.


I samma veva virvlade MayBee in i vårt hem med buller och bång, som en skänk från ovan tänkte jag då. Tyvärr så fungerade ju inte det fullt ut, utan vi fick några rejäla slagsmål mellan henne och Betty så hon fick följa efter Ebba till landet där de får vara precis hur som helst i november. Mitt hundägarego fick en rejäl knäck, men samtidigt så vet jag att vi gjorde vad vi kunde för att få det att fungera.


Att vänner betyder mycket, ja det förstår man när man verkligen behöver dem, det här året har jag förhoppningsvis behandlat mina vänner bättre då jag själv mått mycket bättre. I slutet av förra året hittade vi en ny vän i Afrika, en vän som vi haft fortsatt kontakt med, och kommer att ha.
En liten hundvän har jag ju, som förgyller mitt liv, då och då, och min bästa vän, som till och med använder stråhatten från Australien, i alla fall när jag säger till henne :)
Åsså hela högen med vänner, som gratulerade mig inför min femtioårsdag helt oplanerat i Gula villan, bland musbajs och byggmaterial fikade vi och det var nog mitt bästa födelsedagsfirande tror jag.


Året har också get mig möjligheten att få möjligheten att viga ett antal förälskade människor! Att genom mitt förordnande låta dem bli man och hustru.
Ett uppdrag som är mycket hedervärt och det trålar av så mycket glädje och kärlek, både i de mötena som vi har innan då vi planerar deras egen stund och vid själva genomförandet!


Min lilla bil, Mini Coopern, som varit med mig både till Arvika, Åmotfors och Skoghall, som följt mig genom glädje och sorg, valde att kasta in handduken, och stannade en gång för mycket tillslut.


Med lite sorg i hjärtat tog jag farväl av den, men fick möjligheten att köpa en lite större. nyare och säkrare bil, för resor i huvudsak till jobbet. Så välkommen BMW X1!


Året har också innehållit en hel del andra fritidsaktiviteter, även om mycket av tiden har gått åt till att komma in i nya jobbet.
Vi har fortsatt greja på Gula Villan, och avstyckningen blev äntligen klar i somras.


Jag har plockat en hel del svamp....


Och jag har läst en hel del böcker...



Vi avslutade ju det förra året 2016 med en resa till Kap Verde, Afrika, där vi firade Stora O:s femtioårsdag, och vi kunde ju inte vara sämre än att vi reste bort även på min femtioårsdag, för femtio har jag fyllt i slutet av året, tant har liksom gått över på dösidan av livet....
Vi bokade en resa till Thailand, Khao Lak, och med lite skräckblandad förväntan reste vi dit i slutet av november. Skräckblandad för att jag minns Tsunamin som en händelse i världen som satte ganska djupa spår i mig just då, inte för att jag var där, eller för att jag miste någon nära, kanske mest för att det var en sån intensiv medierapportering och att det plötsligt kom så nära och blev så påtagligt just då.
Nu var det i alla fall vår tur att besöka sagolandet Thailand.
Och det var ett sagoland, helt underbart och klart ett land jag gärna skulle besöka igen.


Att få tillbringa sin femtioårsdag, med den man älskar, på en varm strand, där havet är badbart utan för höga vågor, solen skiner, maten är god och billig och människorna är helt fantastiska. Ja man kan knappast begära mer.....

Nu går vi in i det nya året 2018, och jag hoppas det blir ett lika utmanande och spännande år som det vi nu lägger till historien.
Jag hoppas att vi får vara friska, att vi kommer vidare i vårt Gula Villa projekt, vi kanske till och med kommer fram till vad vi ska ha det till :)
Att mina barn får må bra, göra det de vill och att Tildas planerade resa hem till Sverige i sommar blir verklighet.
Att vi får möjligheten att resa även i år, Australien, Nya Zeeland, Sydamerika eller kanske Thailand igen....

Jag hoppas också att just du får ett bra 2018!

Så:



Önskar jag just dig!

lördag 30 december 2017

God Morgon, spännande lördag!

Tre dagars arbetsvecka, var perfekt att börja med, efter den förkylningen, fortfarande lika mycket snor i kroppen, mest i näsan då, och en hosta som ger mig andnöd.... Men det är väl priset man får betala som rökare....
Nåja, det är inte synd om mig, men tre dagar var helt okey!
Att vi sen har tre dagars helg, gör ju inte saken sämre.

Betty höll sig innanför staketet idag, och min stora uppgift just idag, när jag kan se gården i dagsljus, blir att se var hon tar sig över och vad jag kan göra åt det....
Kul syssla, och snart är det Fort Östtomta, med flera-meter höga staket runt om :)
Nåja på nåt sätt ska det väl gå att begränsa hennes utflykter.



Sen får vi några spännande små besök idag, möta nya människor som kommer in i ens liv, är ju alltid kul, bäst jag klär mig och får lite färg på ögonen innan ;)
Den här lördagen ska nog gå den också.

En annan reflektion så här några månader efter att det bara är en hund i huset, dessutom en ickefällande ras, är att det blivit mycket mindre hundhår som rullar omkring på golven, dammsugaren är inte alls lika frekvent använd, det är ju positivt, men det blir heller inte städat lika ofta, så idag kanske vet vore läge för ett varv med den...
Inte så kul, men välbehövligt.



fredag 29 december 2017

"Mitt revir är större när människan är hemma" Betty Bloggar!

Jag har en viktig uppgift här i livet, och det är att håll undan inkräktare i mitt revir.
Mitt revir är huset där vi bor, där jag har koll på möss och annat oknytt som kommer in.
Och utanför huset, där får minsann inga ormar, paddor, grodor, möss eller annat befinna sig, heller inte grävlingar och rådjur.....
När människan är hemma, ja hon jag bor hos, då behöver jag också hålla rent lite utanför staketet som de satt upp för att jag ska hålla mig på insidan.
Men ibland så måste jag bara få bort inkräktarna som är på väg in till oss, i alla fall när människan är hemma, då kan ju faktiskt hon ha koll på gården, tycker ni inte? Barnen när de är här, klarar nog inte riktigt av det....
Så det händer att jag utökar reviret till hela byn när hon är hemma.....
Typ idag.
Mörkt och kallt är det, men hon, människan brukar komma och hämta mig, om hon hittar mig vill säg, när hon tröttnat på att jag håller ordning.
Kommer hon inte, så får jag väl ta mig hem till stugvärmen själv....

Människan är oftast inte så imponerad av mina små utflykter, trots att jag har ett mycket viktigt uppdrag, och jag förstår inte riktigt varför.
Nu är det nog dags att försöka ta sig hem igen, för just i dag, behövdes det en liten rensningsrunda i byn, och hon, människan står och ropar på mig....

torsdag 28 december 2017

När hushållsarbete blir en manlig angelägenhet.

"Gud va snyggt det blir!"
Så skrockade de, när de tog hand om en massa kött som vi hämtat i baljor, och förpackade den nymalda köttfärsen, stekarna, grytbitarna och biffarna i påsar som de vacuumförpackade med hjälp av den nya "leksaken"

Plötsligt blev tants hjälp, som oftast består i att knyta påsar, inte nödvändig....
Den hjälp som behövdes från tants sida, var när någon oidentifierbar bit skulle identifieras...
Åsså disken då :)

Nu är allt köttet i frysen, och man känner sig rik, bara att ta upp, tina och tillaga.
Bra slut på julhelgen!


onsdag 27 december 2017

Åh Tomten kom igen....

Nja inte så jag sett honom, men han såg till att den här fåniga mamman dövade sitt dåliga -"Jag köpte inga julklappar till mina barn i år"- samvete även till barn nummer två.
Några fåniga paket igen, lite hittegods, ett kvarglömt spel, hårsnoddar, plektrum som fastnat i tvättmaskinen filter, hörlurar till mobilen, en mascara, en poop-spray, en svampbok, en annan bok, Lite svensk kultur i form av Charlotte Perrellis CD, en fånig liten tavla som mamman målat.... Ja såna där fåniga presenter igen, som överlämnades till Lilla O och söta S.
Nu har jag dövar två tredjedelar av mitt dåliga julsamvete, det återstår bara en tredjedel, men den tomten får flyga över länder för att nå fram....

Note To My Self - Vid varje fånigt inköp jag gör under året, köp dubbelt, och lägg undan en till julklapp :)
Det som duger till mig, vill säkert nån av ungarna också ha :)
Kanske är de här fåniga presenterna mer för min skull än för deras.
Men det spelar ju mindre roll, huvudsaken är att det blev rätt!

Nu är det onsdag igen, och dags att gå till jobbet.
Julen är liksom slut för den här gången, julmaten är uppäten, klapparna färdiga, alla barn nöjda (Hoppas jag) och ledigheten är slut för den här gången, fats det snart kommer en till...
Frisk är jag men fortfarande snorig, och hostig. Och när man snyter sig så att man blöder näsblod, då fräser man ordentligt i alla fall :)



tisdag 26 december 2017

Döva sitt eget samvete...

"Tomten har varit här!"
"Kommer när jag gjort mig iordning!" Blev det snabba svaret på mitt tidiga juldagsmorgonssms.
Åsså kom hon, hon fick en kopp kaffe efter att ha busat lite med favorithunden, placerades i soffan och en julklappspåse, givetvis återanvändningsbar överlämnades.

Ett antal små paket, snabbt inslagna under morgonen, en mascara, en kalender, värmesulor till skorna, en flaska Poop-spray, en lite elefant, en bok om virkade smycken och ett fånigt kort som mamman målat, små fåniga klappar som bara fanns här hemma, små fåniga paket utan egentligt värde, mer än att det gjorde ungen lite glad (tror jag) och det dövade det dåliga mammasamvetet för de missade paketen under julafton...
"Gud va fånig du är mamma!" sa hon samtidigt som hon ändå, blev ganska glad och glatt öppnade de små kärleksfullt inslagna paketen.



Och medan mamman virkade på sin färgglada mandala, satt hon där, kanske något mer glad i julen ån vad hon var dagen före, och med ett löfte i det målade kortet om att nästa jul, firar vi ensamma i ett varmt land, kanske vill nån mer av ungarna följa med...

Ett varmt land? Thailand igen kanske?

Hur som, så har jag dövat mitt eget dåliga samvete, och får väl hitta på nåt likadant till sonen, men julklappspappret är slut.....
Nåja, det funkar med brunt papper, eller hur :)

måndag 25 december 2017

Världens sämsta mamma....

"Är det okey om vi inte köper några julklappar till er i år? Om vi istället ger er något ni gärna vill ha under året som kommer?"

Ja, så skrev jag till barnen i mitten av november.
Alla tre svarade mer eller mindre okey, nåja Tilda kontrade med att hon vill ha en häst, Tack....

Åsså kom den där julafton, en dag då alla barns ögon tindrar när tomten kommer, så också mina barns, i alla fall två av dem var närvarande på julafton, när tomten faktiskt kom.
Och det delades ut julklappar, till barnen, och till barnen och till barnen.....
Men ingen till Plupp, och ingen till Lilla O.....
Och på nåt vis så kände jag ändå, att det inte var riktigt okey, det kändes fel i ett mammahjärta, att de inte fick något alls.....

Nu känner jag mig som världens sämsta mamma......
Trots att de är 22 och 25.....
Fuck!

De blir inget....

Nu är mina vänner i kyrkan, uppe på läktaren står de, någon fortfarande klädd i pyjamasbyxor, någon har med Te i en termos, någon gäspar och någon har inte ens kammat sig...
Alla är dock laddade med sånghäften och röstkapacitet!
Utom jag!
Jag har varken lungkapacitet eller röstresurser idag, min jävla förkylning har under helgen klarat både matlagning, svamptur i skogen, julfirande, stoj och stim, men sjunga? Nej, se det går inte....
Tänkte åka dit ändå, men jag blir bara besviken när det inte funkar....

Så, det blir ingen julotta för tant, inte ens en liten en......

Himla tråkigt!

Men men, det kommer kanske fler tillfällen. Eller nåt.....



söndag 24 december 2017

Jag är inte så bra på det här....

"Vadå?"
"Lotta kan ju nästan allting!"
Nej det är inte jag, det är hon på Bråkmakargatan det.



"Hur menar du nu?"
Det här med att fira jul, att få den där julkänslan, den där rosa underbara friden som alla visar upp bilder av och beskriver som fridfull och härlig....



"Men du visar ju också upp fina bilder, av skinka, mat och en vacker Terrier i tomtedräkt?!"
Jo, och hon är fin och busig, men gillar inte alls att bli klädd i Tomtedräkten, men Plupp gillade den och tyckte hon skulle ha den på sig.



"All maten då?"
Ja något ska man väl göra, när man inte kan göra nåt annat, det var ju jäkligt dumt att bli sjuk dagarna före jul liksom, sjuk som gör att man blir helt paralyserad i sin aktivitet, och jag som knappast kan vara stilla, får väl göra av med energin på nåt annat, dvs jag lagar mat.... Om någon sen vill äta den, det är ju bara en bonus!



"Sjuk?"
Ja, sjuk, förkyld, vilket jag visserligen egentligen inte anser vara en sjukdom, fast det är det ju, det är jättemånga som är hemma från jobb och skola för att de är förkylda, fast lite snuva? Hostan som jag har kan ju lika gärna vara ett resultat av rökningen


"Men du, fira jul, det gör alla, det vet du väl?"
Nja gör alla det? Med familj och vänner? Jag är inte så säker på det....
Det finns säkerligen familjer i världen som inte firar jul, eller andra högtider, kanske för att de inte har möjlighet, råd, eller fred där just de befinner sig. Kanske skulle de ge allt för den enkla mat jag nu lagade till igår och som vi åt av tills vi nästan sprack.


"Men hur kan du tänka så, Julen är ju en fantastisk högtid, med tid för familjen, god mat och julklappar"
Ja, tid för familjen, barnen som har sina egna familjekonstellationer, och jag är glad för det.
Glad för att Tilda firar med sin australienska familj, den vita jul i allt det varma och gröna, men jag skulle dö för att kunna vara hos henne.
Glad för att Lilla O har sin S, även om de befinner sig på sjukhuset den här julen, och jag skulle dö för att hon finge vara frisk just idag och kunna sitta med oss och öppna fåniga julklappar med roliga instrument i.
Glad för att Plupp kommer hem, för att faktiskt fira jul, med julbord hos mormor och morfar, men jag skulle kunna dö för att jag hade möjligheten att ta med dem allihop till ett varmt land när Sverige är som kallast och mest sårbart.


"Lyckliga du, som har tre starka och underbara ungar!"
Ja jag är lycklig, jag har tre underbara ungar, som också är lyckliga, som klarar sig bra i livet och framförallt de är friska och lever sina liv, på det självständiga vis som jag önskade mig.
Men ibland funderar jag över mina egna erfarenheter här i livet, hur vi firade jul när jag var liten, med mor och farföräldrar, mat i överflöd och julklappar.....
Men jag kommer aldrig ihåg att vi firade tillsammans med min farmor och farfar i Stockholm, jag vet inte ens om de åt julskinka på jul, och om de satt ensamma med varsin cigarett i den inrökta lägenheten, om de drack glögg?
Om de saknade att få se sitt barnbarn tindra med ögonen när tomten kom?
Om de hade julgran?
Om de var ensamma?


"Jo, det förstås, men nu är ju inte du ensam?"
Nej jag är ju inte det, min allra bästa vän finns ju alltid här, och äter glatt av allt jag fixar till, allt är gott och skulle det vara mindre gott då syns det på honom. Jag har hela min stora bullriga familj, mor och far, syskon med familjer och massor med tindrande ögon, som blir stora när tomten kommer.

"Gud va tragisk och patetisk du är, det är inte synd om dig, njut av helgerna nu, ät gott och le lite extra, det blir en härlig helg!!"
Jo jag vet, jag är bara inte så bra på det här, när jag börjar fundera....
Vad all mat är bra för, mer än att hålla mig sysselsatt med tillagning när jag har tråkigt....
Varför vi lägger en massa pengar på presenter som glöms bort efter en stund, när människor i världen svälter och skulle bli överlyckliga för en filt....
Hur hade julen sett ut, om jag fått ytterligare en dimension till firandet, genom mina farföräldrar....

Jag faktiskt att jag skulle kunna tänka mig att välja bort julen, resa, se andra saker, köpa en härlig middag på en familjerestaurang i ett fattigare land än vårt, umgås utan att knäcka nötter och äta choklad, utan att säga God Jul, utan snö eller blask, utan matlagning som egentligen är en sysselsättning.....

Nåja, hur som helst:


God Jul!


lördag 23 december 2017

Vad gör alla?

När barnen var små, var det ett himla sjå att få just den här dagen att räcka till....
Man skulle laga en massa mat, koka skinka och griljera slå in klappar, gå till skogen och hämta en gran, klä granen, lägga de vackert inslagna paketen under den och helst hinna koka knäck, göra ischoklad och marsipanfigurer... Sen skulle man provsmaka all maten och efter det få ungarna som redan var sockerdrogade i säng....
Phu....

Idag har vi lagt in sill, tog fem minuter, griljerat en färdigkokt skinka, tog inte heller lång tid, jag har gjort rödbetssallad och grönkålssallad av färdighackad grönkål, hastat ihop en Jansson och lagat grönkålssoppa på grönkålen och skinkspadet som blev över.



Vi har också tagit en tur till stan, och köpt bingolotter till uppesittarkvällen...
När vi ser på det, och duttar med två uppletade tuschpennor, ska vi äta den Jansson jag gjort och provsmaka skinkan...



Vi har slagit in de fem julklapparna vi köpt, och de två paketen till "säcken" de ska vi rimma på också....



Om klockan bara kunde bli 19.30 nån gång....
Vi har spelat två partier med Yatzy....


Och jag fick två timmar gratisliv på Candy Crush....



Vad i hela friden gör alla ni andra?
Sitter fint i soffan och tittar på ert vackra nystädade hus och den fantastiska julgranen?
Här är varken nystädat eller nån gran på plats, jag har på min höjd plockat snorpapper här och där, och lagt rätt Bettys leksaker....



Ja, jag har diskat också, och Stora O har bytt kläder, så lite sånt har jag plockat undan också...

Och nu väntar jag på Bingolotto!!!

Det är ju patetiskt?!
Eller?

Nej det va bättre förr, när dagen inte räckte till....
Endera skaffar jag mig tre nya ungar, eller så påminner jag mig själv om att jag hoppar över julfirandet, och reser till nåt varmt land i fortsättningen...




Om man hoppar över Koriandern?

Vaknat lika tidigt som jag brukar, trots att det är julens första lediga dag...
Snuvan är kvar, men rinner inte längre, den sitter nånstans där uppe bakom näsan och gör rösten tjock och konstig. Efter den där chocken med Vicks inhalatorn, så verkade alltihop rinna ut, i alla öppningar på hela huvudet, nåja, öronen rann det väl inte så mycket från men ögonen, näsan och munnen...



Nu har jag startat dagen med att koka två olika sill-lagar, eller heter det sill-lager, skit samma ni vet det där blöta som man lägger sillen i för att få lite olika smaker.
En helt vanlig traditionell, till blank Citronsill, och en med Ingefära, Vitlök, Citrongräs och Chili, till Thaisill. Och det var också en upplevelse som rensade näsan....
I Thaisillen ska det enligt receptet hackas ner koriander, men jag har ingen koriander, och jag har fått för mig att jag inte gillar det, så jag hoppar den tror jag, lite eget experimenterande med smaker måste man ju kunna unna sig :)

Experimenterade lite även igår med de Thailändska köket, och gjorde egna vårrullar, inte så utmanande i sig, men degen.... Den degen..... Gjorde en enkel deg på ägg, mjöl och vatten, och det var helt okej att arbeta med, men jag skulle ha kvalat den mycket mycket tunnare... Eller köpt färdiga plattor, det finns ju men inte i min vanliga ICA affär :/



Spännande i alla fall, med nya roliga rätter, och nåt ska man ju göra för mannen som fyllde år igår, eller hur?!

Nu ska här lagas mat hela dagen, ska göra några traditionella sallader att ha med till Julbordet, lax som jag lovade att fixa har jag inte fått tag i, i alla fall inte den jag tänkte, men vi överlever nog ändå, mat brukar inte vara en bristvara på julen i alla fall :)

Annat som man traditionellt brukar greja med så här dan före dan, är väl julgransstök, men vi hoppar julgranen i år, vi har vårt stora pepparkakshus, vår morfarstomte och vårt julefår, så vi klarar oss bra ändå, men lite kul är det med de där minnena på Facebook, och för åtta år sedan såg det ut så här:


Nu ska här nysas, stökas och fixas. Ha en bra dag före dopparedagen!


fredag 22 december 2017

God Morgon från Snorträsk!

Ja jag har ställt frågan förut, och gör det igen, Hur mycket snor finns det i en människa?
Hur mycket snor finns det i mig?
Ja nu kan det inte vara mycket kvar, för det är ett konstant flöde ur näsan...


"En liten tomtegubbe satt en gång..... Atji, Atji, Atji Prosit!"
Dags att besöka doktor mullvad kanske?

Nej då, det går över, det brukar det göra, men det är så otroligt tråkigt att vara hemma och vara "sjuk"....
Att vara sjuk, betyder inte att jag är dödssjuk, det betyder att jag snorar, hostar och nyser, att jag har en lätt ömhet i kroppen och att det låter som om jag har gröt i halsen när jag pratar....
Kanske skulle jag orka jobba, men att riskera att smitta ett antal operatörer med en tråkig förkylning är inte okey, utan det är bättre att vara hemma och få bort den där konstant rinnande snuvan..
En sjuk chef, är bättre än ett antal sjuka operatörer, eller hur?

Nåja, inget att gnälla över, jag har inte varit speciellt mycket sjuk under min livstid, så varför klaga...
Jobbigt bara att jag inte fick med mig datorn hem från jobbet...

Idag är det Stora O:s födelsedag, han blir nu ett år äldre än mig igen, och vi säger väl grattis till honom.



Tror faktiskt att både han och jag hellre hade firat även hans födelsedag i en gunga på en strand utanför Khao Lak, utan snuva, utan isiga vägar, utan minusgrader.....
Men min födelsedagspresent till honom får väl bli att vi startar en ny resekassa, så att vi kommer iväg även nästa år :)
Kanske skulle ta och göra en liten spargris till honom?
Eller bara en stående överföring på internetbanken?

Nåja, han har ju redan fått födelsedagspresent!
Biljetter till Melodifestivalen i Karlstad i vår, och de är han jätteglad för :)


Åsså får han äran att handla all julmat idag, för jag kommer inte iväg till affären....
Själv ska jag fixa till snorfria julklappar, allt är fixat det ska bara slås in :)

Om jag inte ser resten av säsong två av "The Crown" såg faktiskt fem avsnitt igår liggandes i soffan, med Betty nära, och snorpappren i handen :)


Himla bra serie! Har du inte sett den, gillar engelskt med lite historia invävt i romantik och drama, tycker jag du ska passa på, bägge säsongerna finns på Netflix!

Nu ska jag ta snorpappren med mig och försöka lägga mig en stund till, är man hemma från jobbet behöver man faktiskt inte kliva upp före fem, under förutsättning att terriern inte vill det förstås, och det ville hon idag....

torsdag 21 december 2017

Två terminer avklarade!

Skrivarkursen avslutad!
Två terminer Självbiografiskt skrivande avklarade, känns bra och lite vemodigt.
Har vridit och vänt på mitt skrivande, skrivit nytt, bearbetat gamla texter, tagit fram texter som ingen läst....
Läst andras texter och lämnat respons, fått respons både på innehåll och skrivande...
Men nu är det klart, ja i alla fall själv kursen, skrivargiftet i mina fingrar finns ju fortfarande kvar och skriva kommer jag fortsätta göra, typ här, för någon utgiven självbiografi kommer det inte att bli, men väl mina egna tankar i min egen Loggbok.


Nu ska jag inte logga in på Schoolsoft nåt mer, vilket känns lite tråkigt faktiskt, för där ute i Sverige finns ett antal nyfunna vänner, som jag delat mina innersta tankar med under två terminer.
Nu är de ju tillagda på Facebook, och vi har delat bloggadresser med varandra, så helt borta ur mitt liv blir de ju inte :)

Måste bara dela med mig lite av min sista respons från "Fröken" Mina, kring den texten jag skrev under två veckor inför resan till Thailand, och jag kallade den Loggbok.
Jag är positivt överraskad över hur du lyckats arbeta med den "skönlitterära" formen i dessa scener, och inte "bara" återger dem på ett dagbokssätt (som förstås alltid tar sig olika uttryck men sällan har denna fiktionella form). Det upplever jag som textens styrka, förmågan att omvandla scener ur vardagen och återge dem i gestaltad form snarare än återberättad form.
Kul tycker jag, för det är ju lite så jag vill att mina texter ska läsas. Skönlitterärt, även om det bara är dagboksanteckningar....

Nu är et typ tre dagar kvar till julafton, och jag har hunnit jobba tre dagar efter min semester, och semesterförkylningen har sakta krupit på mig, så idag är jag hemma....
Och nej ni ska inte tycka synd om mig, för sjuk blir man, även om jag väldigt sällan är sjuk, och så gott som aldrig har feber... Jag brukar jobba oavsett, men när man snorar konstant (Hur mycket snuva finns det?) Hostar så man nästan kissar ner sig, och kraxar som en kråka, då ska man, mycket av hänsyn till sina medarbetare och kollegor, faktiskt vara hemma, för att inte smitta ner någon.


Nu skulle det ju iofs vara Denguefeber, eller nån asiatisk sjuka jag fått, men se det biter inte på tanter över femtio, så en hederlig svensk snuvig förkylning, med ont i kroppen, hosta, snuva och kanske någon tiondelsgrad mer än vanligt, är det, och det går över.....

Men har jag sagt att jag avskyr att vara hemma från jobbet??....
Och hur blir det med sjungandet på Julottan??

onsdag 20 december 2017

De här med julkort :)

Det är jättekul att få julkort i brevlådan, det blir liksom lite extra spännande nr man plötsligt i den stora högen av reklam från Jul, Ica och Coop, hittar ett litet handskrivet kuvert, där någon faktiskt tänkt just på oss!



I många år, gjorde jag ett jättejobb och skickade massor av julkort, ett intensivt letande av adresser gjordes under hela december, man köpte kort man tyckte var fina, frimärken, skrev eller präntade sin hälsning, slickade på märken och hade man tur hann man få i väg dem i rätt tid också.
Vissa år gjorde man egna kort, foton på barnen som var fina, med kuvert, dyrt men väldigt kul, och så gjorde alla.
Sen kom en tid då barnen inte ville bli fotograferade i små söta likadana klänningar och små kostymer, och jag fick använda mina hundar istället, och korten blev digitala.
Det var svårt att fota tre ungar, och få alla tre att se någorlunda normala ut, ännu svårare att få tre hundar att vara någorlunda normala.....

Och nu, nu har jag en hund, som fått en tomtedräkt i julklapp, och vi hade snö under helgen, så nu var det dags, Betty skulle bli årets Julkortsmotiv!

Åh himmel, fattar ni hur man får till ett bra kort på en terrier, som när vi satt på henne dräkten, definitiv tror att hon kommer att dö, kan absolut inte röra sig, och när hon väl gjorde det, så var hon stelbent och skämdes.....
I hallen hänger nu en liten tomtedräkt, och vi får väl se om hon kan tänka sig att ha den på sig, när hon för första gången i sitt liv, ska få följa med till Mormor och Morfar och fira jul tillsammans med Fender.


tisdag 19 december 2017

Fortfarande jetlaggad

Trött som en gnu på kvällen, och vaknar utan klockan halv fem på morgonen.....
Jo, fortfarande lite jetlaggad tror jag bestämt....
Men att jag vaknar utan klockan är ju en himla tur, för den verkar inte fungera....
Klockan?
Ja, jag är så är omodern att jag har en gammal hederliga klockradio, med röda digitala siffror... Den piper som en mistlur när den väcker mig, ja normalt alltså för just nu verkar den ha tagit semester, eller om någon huspassare gjort någon inställning jag inte märkt....
Nåja, nu är både jag och Betty vaken, eller Betty var vaken, hon har gått och lagt sig igen...

Var i alla fall på ett mycket intressant möte igår, i bygdegården, som handlade om beviljade bidra till Servicepunkt, spännande.
Kan ju va nåt som utvecklar bygden, sen tror jag iofs att man har större nytta av en service punkt, om man är pensionär, arbetar eller verkar på bygden, vi som pendlar fram och tillbaka till större orter kommer ju åt mycket service ändå...
Men vissa delar skulle vara jätteintressanta för oss.

Det är alltid kul att gå på små möten som anordnas i bygden, men träffar mycket roligt folk, folk som man borde träffa oftare, folk som visar att de blir glada, småpratar lite och folk som följt med på resan via facebook och blogg.
Och när Lisa sa att jag verkade förälskad i Thailand, och nyförälskad i min man, då vet man ju att man förmedlat rätt bild av resan, för så är det ju, jag är förälskad i Thailand och alltid nyförälskad i min man :)

Nu ska bara den där jetlagen försvinna helt, den i bröstet sittande hostan försvinna, alla myggbett läka och julen infinna sig i huset så är vi på rull igen, nyförälskade och allt.





måndag 18 december 2017

Analysera horoskop

"Saturnus som under de tre senaste åren gjort ditt liv allvarligare och tyngre än vad du är van vid flyttar på onsdag ut ur ditt tecken! Hurra!!"  
En rad ur veckans horoskop från astrobloggen Källa

Ja, det känns verkligen som ett Hurra, för bortsett från de senaste tio månaderna där jag faktiskt börjat känna en viss stabilitet och glädje igen, har de tre senaste årens prövningar varit tuffa. Är det nu livet efter femtio börjar, och allt det där kommer som de pratar om, alla de andra som blivit femtio före mig? Whoop Whoop, det känns helt okey, vi rensar ut det gamla och fyller på med det nya, eller så bara åker vi med...
Och visst är det väl okey att bara plocka ur en rad som man gillar och tro på den?
Och, nja jag tror inte på alls som ett horoskop säger, men jag tror på min egen kraft att påverka min vardag och mitt liv genom att leva efter det jag uppfattar, och det här är ju precis en sådan mening jag ibland behöver.

Nåja, på onsdag, då ni :)


Ha en riktigt fin Måndag! 
Jag börjar jobba efter min semester idag, och det ska faktiskt bli riktigt skönt!

söndag 17 december 2017

Kan man längta till jobbet?

Så här efter nästan tre veckors ledighet, på den allra sista av de lediga dagarna börjar jag gå in i jobbmode igen.
Jag läser ikapp mail, 179 stycken, försöker komma i kapp när det gäller sms, jag hade ju varken jobbdatorn eller jobbmobilen med mig, så det blir lite att uppdatera.
Jag vaknar tidigt, ungefär vid samma tid som klockan normalt ringer, när jag ska jobba, och det är ju knappast någon idé att somna om då, bättre att vara i rätt tid, när måndagen kommer liksom.
Jo, jag längtar nog lite till jobbet faktiskt, det finns liksom inte så mycket att göra här hemma, när man tvättat allt, städat lite, tittat på alla sina bilder, skrivit ikapp de sista inlämningsuppgifterna till skrivarkursen...

Skrivarkursen då? Jo den är slut nu, vissa i gruppen ska fortsätta ytterligare en termin, men jag väljer att inte göra det, dels så känner jag inte samma lust inför kursandet nu, som jag gjorde när jag startade den, och det blir lite samma samma, jag behöver lägga min tid på att skriva det jag vill skriva utan att ha uppgifter från kursen som hänger över mig.
Och vad vill jag skriva då?
Ja det kan man fråga sig, att utveckla det här forumet, kan ju vara en bra start, att titta på allt det skrivna material jag redan har, och försöka sammanställa det å nåt sätt.
Kanske kan jag berätta om Bettys bravader, vore kanske kul att sammanställa allt det med "hennes röst"
Kanske kan jag någon gång sammanställa alla mina erfarenheter på min jobbresa.
Eller varför inte skriva ner alla dråpliga händelser man varit med om tillsammans med Stora O....

Nåja, den som lever får se!

Nu är det dags att återgå till jobbet i morgon i alla fall och den stundande julen står för dörren, så det blir även en del ledigheter att se fram emot, helgerna kommer ju, först Jul, sedan Nyår och trettonhelg, sen springer tiden snabbt mot sommaren!
Åsså ska man väl börja planera nästa resa? För en ny resa blir det, var har jag ingen aning om, men Thailand var fantastiskt, så dit återkommer jag gärna!
Och vädermässigt är det stora kontraster mellan de två platserna jag befunnit mig på under december....
Och att gå från det här:


Till det här:


Nja det känns ju så där, även om det är fint om Julen är vit, både vädermässigt och alkoholmässigt :)
Och om jag längtar tillbaka allt för mycket kan jag ju faktiskt vårda och plantera de små fröer, jag fick med mig hem......


Ska bara köpa såjord först, det där med fröer är alltid lika kul, ibland blir det ingenting och ibland blir det nåt som sedan dör.... Men man måste ju prova!

Hoppas ni får en fin Söndag, jag ska förbereda mig mer mentalt för att börja jobba i morgon, och jo jag längtar efter alla mina underbara arbetskamrater!