Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

måndag 31 december 2018

Vecka tre!

Ja gott folk, så här på årets sista dag, så borde man kanske försöka summera året, men nej, jag är inte så bra på att blicka tillbaka, jag får vara glad om jag kommer ihåg vad jag gjorde i förrgår. kanske därför jag bloggar, för att jag överhuvudtaget ska komma ihåg nåt :) Jag är mer full fart framåt och vad ska vi göra i morgon?

Vi går i alla fall in på vår tredje vecka här i Khao Lak, och nej, vi längtar inte hem än, vi är liksom inte färdigtankade med sol, nya intryck och nya vänner än :)
Nya vänner?
Jag, vi skapar kontakter, eller det skapas kontakter, vi bägge är ju extroverta, men tycker själva att det är ganska skönt att få vara för oss själva ibland, kanske för att vi träffar så himla mycket folk som vi umgås, pratar och jobbar tillsammans med på jobbet. Men samtidigt har vi svårt att inte prata med folk när vi är bland människor, så många kontakter knyts.
En del kontakter mer flyktiga, en snabb presentation av var man kommer ifrån, var man bor här, barn, jobb, hur länga ska ni stanna ja typ ni vet.
Och ja man kan säkert kalla det nyfikenhet, men för mig är ju det något positivt, en nyfikenhet och ett stort intresse av andra människor, tror det är medfött faktiskt.
Andra kan man ta en öl tillsammans med, nåja, nu dricker ju inte jag öl, men en drink, en Irish Coffee eller ett glas vin funkar lika bra, eller så äter man middag tillsammans, ligger bredvid varandra på stranden, småpratar lite, delar erfarenheter, lyssnar och får tips :)
Människor är spännande, och som sagt jag är ju så "social"
Nåja, någon ny Anneli, har vi inte träffat än i alla fall, det var en "Once in a lifetime"

Nu är det i alla fall nyårsafton, och vi tänker nog en heldag på stranden, med sol och många salta bad, vi släntrar upp till den lilla restaurangen, fem meter från våra solsängar, äter nåt gott, dricker och laddar om för ytterligare några timmar, innan vi troligtvis tar oss tillbaka till lägenheten, duschar för att sedan ta oss ut för att äta, ikväll har vi tänkt Hummer. Lite bubbel att ta ner till stranden, för att skåla in det nya året i har vi fixat, och bubblet intas givetvis i pappersmuggar :)
Men hörrni, det kan jag ju berätta om i morgon :)



Ni får ha en helt underbar sista dag på 2018, och en bra start på 2019.
Jag startar mitt nya år här jag, i Khao Lak, Amphoe Thai Mueang, Thailand.

Tänk att en får ha det så här gött!


söndag 30 december 2018

Årets lästa böcker.


Blev till antalet 33 st, en salig blandning av tidigare lästa författare och några för mig helt nya bekantskaper, bla Nobelpristagaren Kazuo Ishiguro, Jan Guillou, Melania G Mazzucco och Elena Ferrante, de två sistnämnda italienska, och faktum är att jag är glatt överraskad av dessa. Kanske hade jag en bild av att italiensk litteratur inte skulle hålla måttet...
Har väl egentligen bara en som jag hade svårt för att ta mig igenom, och det var Henning Mankells kvicksand, en självbiografisk roman, som inte alls höll hans vanliga standard, kanske var mina förväntningar för högt eller felaktigt ställda.
Kan annars rekommendera alla de övriga 32 :)

Den som stannar, den som går - Elena Ferrante
Hennes nya namn - Elena Ferrante
Min fantastiska Väninna - Elena Ferrante
I stoft och aska - Anne Holt
Kvicksand - Henning Mankell
Kommer aldrig mer igen - Lars Koppel
Bambi - Mons Kallentoft Marcus Lutteman
Leon - Mons Kallentoft Markus Lutteman
Zack - Mons Kallentoft Markus Lutteman
Skrik tyst så inte grannarna hör - Karin Alfredsson
Den tyska flickan - Admando Lucas Correa
De som dödar drömmar sover aldrig - Jan Guillou
Limbo - Melania G Mazzucco
Du är som du är - Melania G Mazzucco
Grand Final i skojarbranschen - Kerstin Ekman
Dubbla Slag - Malin Persson Giolito
Flimmer - Anne Holt Even Holt
Ljuset vi inte ser - Anthon Doerr
Vi mot er - Fredrik Backman
1968 - Jan Guillou
Äkta amerikanska jeans - Jan Guillou
Blå Stjärnan - Jan Guillou
Att inte vilja se - Jan Guillou
Mellan rött och svart - Jan Guillou
Dandy - Jan Guillou
Brobyggarna - Jan Guillou
Tempelbranden - Catharina Ingelman Sundberg
Sigrids Hemlighet - Karin Wahlberg
Blandat Blod - Katarina Mazetti
Törst - Jo Nesbö
Bortom varje rimligt tvivel - Malin Persson Giolito
Bara ett barn - Malin Persson Giolito
Den Otröstade - Kazuo Ishiguro
Återstoden av dagen - Kazuo Ishiguro


Jag är ju så social...

Den här gången, alltså vi är ju här för andra gången, och jag menar i år alltså, pratar en massa folk med oss, i fjol träffade vi typ ett par, och en familj under tiden här, och några på flygplatsen...
I år är det flera som vi verkligen pratat med, paret från i fjol, som är här varje år, och några nya som är här för första gången.
Och som en av dem sa igår, när jag nämnde att vi haft mer kontakt med svenskar i år, "Du, eller ni, är ju så sociala" Och så är det väl, jag pratar, mycket, och kanske lyssnar jag även, det känner jag ibland att jag kan bli lite ofokuserad i, just lyssnandet, men jag kanske har lite ludd i ena örat :)


Pap, ber mig också berätta för andra nyfikna hur våra utflykter varit, vilket jag gör med stor entusiasm, och ja ni vet ju hur jag kan vara, översvallande, dramatisk och övertygande, och har jag dessutom gillat något, då är det inte svårt att berätta, så andra blir nyfikna, kanske skulle ta provision på de turer han får sälja pga mig :)
Nejdå, jag skojade bara, men han ska nog vara glad att jag gillade turerna, annars hade jag lika gärna kunnat prata om det varit negativt.....

Nåja, efter en ytterligare en härlig dag på stranden i går, blev det en tur till Ban Niang Market, och nu var det full fart där, till skillnad mot häromdan då vi var där tidigt på fm....
Ska man åka till Khao Lak, så besöker man marknaden, massor med kläder, god mat, dryck och det finns även en rad med stånd, där Thailändarna själva handlar sina råvaror, dvs massor av grönsaker, frukt, kött och fisk. Att det dessutom råder en härlig stämning, musik och folkmyller, ja jag gillar det. Man åker med fördel dit under kvällstid, då är alla marknadsstånden öppna och det är bra belysning så man ser bra. Vill man ha ett stort utbud av souvenirer, så hittar man det här.
Länk: Bang Niang Market 
Nu har vi minsann shoppat så det räcker och blir över, får leva på Thailändska kryddor och det som finns kvar i frysen när vi kommer hem :)


Vi fyller på, med några kända och några okända smaker, praktiska burkar faktiskt, har även köpt en del grön Curry, men i påse. Kryddor får man fritt föra ut ur Thailand, så länge det inte är för att sälja, som jag förstått det, så jag handlar på :)
Vet ju inte när jag kommer tillbaka.....

Gillar ju också att ha lite lösa lätta kläder, och när jag inte jobbar kan jag med stor lycka gå hemma och strosa i ett par lediga byxor och raggsockor, så jag passar på att fylla garderoben också....


Ja det blev många murriga färger den här gången, men jag har köpt två par byxor, och tre klänningar till, en annan dag, med färg på, så kvoten är mer än fylld för tant. Stora O fick också tag i sandaler och kortbyxor :)

Även skräddaren har fått ett besök, och vi har köpt, Linneskjortor till oss bägge, jag fick dessutom det måttanpassade mönstret till mina skjortor :) Och hos en annan av den otaliga skräddarna, beställde Stora O en Linnekavaj. Ingen kostym den här gången dock, han har inte använt den han köpte i fjol än :) Och vi får väl hoppas att hans midjemått hållit sig mer konstant än mitt sen förra året resa, om inte så lär den inte passa :)

Nu är solen på väg upp


Så jag dricker mitt morgonkaffe, väntar på att mitt trötta resesällskap ska vakna för att sedan ha en härlig dag på stranden igen. Det är ju liksom det vi är här för, att bara vara, tömma kropparna på stress och tankar och fylla på med nya energi och massor av D-vitamin. Åsså mat då förståss :)


Ja vi är väl privilegierade som kan åka så här, njuta och ha det gött, och vi har massor att ta igen, som vi tidigare inte gjort....

Att en får hat så här gött!

lördag 29 december 2018

Att vara omtyckt!

Det känns fint att man är omtyckt, eller hur?
Att jag får komplimanger för mitt hår, ovanligt här i Thailand med dreads, inte som i Kap Verde där nästan alla har dreads, ja i alla fall männen....
Att tjejen som fixade mina naglar berömde dess form och jämnhet.
Jo de känns lite gött faktiskt, så nästa gång jag upplever att någon tittar på avsmak på min något för stora mage, som faktiskt härbärgerat tre underbara ungar, och ja ni vet ur lång Lilla O är, så är det så konstigt att den är stor, då ska jag köra upp mina händer, vifta med mina perfekta naglar och säga Ha, se är, de mest perfekta händerna som ni någonsin sett :)



Jaja, man ska va nöjd med hur man är, och man är fin oavsett, jag vet, men det känns ändå lite göttigt....

En annan kategori som gillar mig skarpt är de där små yttepyttiga myggorna, de som nästa inte syns, men som när de väl sticker, gör det grundligt.



Stora röda knöliga bett blir det, som sedan övergår i ilskna små blåsor på bettstället, och det kliar som bara den....



Nut berättade att Thailand är det viktigt att veta vilken blodgrupp man har, barnen får lära sig det tidigt, och att Myggorna gillar bäst de med Blodgrupp 0....
Förra gången vi var här, fick jag en annan teori, att myggorna gillar det ljusa och vita skinnet...

Jo då sörrni, jag är både vit och har blodgrupp 0, en riktig festmåltid för de små gynnarna alltså... Men det finns bot, både för att slippa myggen och när de väl kalasat på mig....


Så, nu är jag redo för fighten, för även om det är rätt gött att vara omtyckt, så finns det ju vissa gränser :)

Att en får ha det så här gött!

fredag 28 december 2018

De där med kroppen!

En liten lagom rund, ja rund är ju också en form, tant kom till Thailand, hade packat ner ungefär samma grund outfit som vid förra resan, men ack vad hon bedrog sig, En del av kläderna sitter som ålskinn....
Hoppsan, endera har vi en fuktighet i vår källare som gör att kläderna drar ihop sig, eller så är tant lite mer rund, så här efter femtio :)

Men vem brr sig?
Tydligen jag, efter som att jag ändå skriver om det....

Faktum är att lyfter man blicken lite, så är de allra flesta kroppar lite runda, eller avlånga, eller kanske man ska skriva olika vackra?
Olika nyanser, olika placerade kroppsdelar, nej jag har inte sett någon med näsan på ryggen typ, men en del har långa ben, en del korta, en del har brösten mer placerade ner mot magen, en del har dem högra upp, en del har magar som sticker ut, en del har ingen mage alls. Jag tror ni fattar....
Och nej, jag menar inte att man ska lyfta blicken som en ful fisk, men jag tror ändå att man ska våga titta, kanske för att se att vi alla i grunden är lika.



Försöker ändå jobba med mina bilder av idealkroppen, finns den? Är det inte bara stereotypa bilder vi skapat, genom media, reklam och allt det vi ser? 
Den ideala kroppen måste väl vara den som rent fysiskt fungerar som den ska? Man kan gå, röra sig, äta, se, höra, känna och smaka? Om det finns en och annan mjuk del, det är väl bara liv?

Nåja, den lilla lagom runda tanten, vars skinn börjar, sakta men säkert att inta en friskare färg än blåvit, eller förresten är det friskare? Att huden blir bruntonad betyder väl att den behöver skydda sig mot de starka solstrålarna, pigmentet mörknar och huden blir tjockare....
Den lilla lagom runda tanten, har i alla fall fått rata undan en del av de nedpackade kläderna, och faktiskt fått köpa några nya klänningar och byxor, och det är ju aldrig fel :)
Och det finns fortfarande lite plats kvar i resväskan, så en kväll på Bang Niang Market på Lördag blir nog alldeles utmärkt bra :)

Idag fortsätter vi, eller jag, att studera kroppar på stranden, för de är exploaterade, utan kläder, och har både olika färg och form, funktionerna däremot är lika för de flesta oavsett.


Den här kroppen är den jag älskar mest, näst min egen då förståss....
Att en får ha de så här gött!

torsdag 27 december 2018

Halvtid!

Tiden går fort när man har roligt, tant har lyckats gå ner i semestermode tror jag, och dagarna flyter fram, utan måsten...



Jo jag skriver min resedagbok, dvs här, men något ska jag väl göra medan resesällskapet sover på morgonen?
Har ni tröttnat på att läsa?
Inte?
Oavsett så fortsätter jag skriva, det är ett sätt att bearbeta det man varit med om, det man funderar över och det man vill komma ihåg.

Annandag jul, Årsdagen av den stora Tsunamin 2004, en stor händelse här och stor även hemma i Sverige, kanske en av de första stora katastroferna i världen som blev riktigt uppmärksammad i Sverige, för att det var många skandinaver som drabbades på plats?
Nåja vi hade i alla fall bokat en tur, som skulle gå till KHo Kho Kaoh, en liten ö nån mil ovanför Khao Lak, man tar sig dit med färja och tanken var att se vattenbufflar i det fria.
Vi började prata om Tsunamin i bilen, och Pap, ville visa oss något mer, så han tog oss till Tsunami Memorial Center, där firades, eller vad man nu kallar det, årsdagen av Tsunamin med en festival, låter konstigt, men det var en massa munkar som höll en ceremoni, lite marknadsstånd med varor och mat, en massa folk, mest inhemsk befolkning. På platsen finns minnesplaketter över de som omkommit, inte alla men många, där finns en stor Buddha och en tempelbyggnad.


Jag vet inte, men för mig, som alltid varit fascinerad av stora katastrofer, inte så att jag gillar det, men det ger en viss spänning att leva sig in i dem på nåt vis, kanske nördigt, ja nördig är nog rätt ord, lätt att jag liksom fastnar i en sådan grej om jag börjar studera, vilket jag gjorde till viss del den där julen 2004, jag vet att jag lånade insamlingsbössor hos kyrkan och ställde ut på Gruvön, där jag då arbetade, för att genom kyrkan kunna hjälpa till att bidra till det katastrofdrabbade landet som jag då aldrig hade besökt. Jag lusläste alla nyheter, följde efterlysningarna av saknade människor, läste en hel del av den litteratur som kom ut i efterdyningarna av den, Ja den berörde mig, helt klart.
Att nu då, 14 år senare få se detta på plats, den återuppbyggda fiskebyn, minnesplatsen, se all de underbara Thailändarna, fira och hedra sina döda, höra Pap berätta om det, iofs ganska fåordigt, men märker att han är berörd av det. Hör våra nyfunna svenska vänner, som var här när det hände, hur de upplevde det och vad de var med om, ja de berör en gång till.
Jag blir nyfiken. Kanske en konstig reaktion men jag blir det.
Samtidigt otroligt berörd av det.
"Never Again, I hope i will not happen ever again!" sa han och vi pratade om varningssystemen som idag finns, och han berättade att det kommit en n varning för några år sedan, att de lämnade allt, sprang och var undan i 6-7 timmar, men inget hände... Finns en viss risk att man tar lättvindigt på varningarna då, tt det skapas en "Vargen kommer" effekt, och det skulle ju kunna vara förödande.
Det var i alla fall stort för mig att få möjligheten att uppleva det här.
Tack Pap!


Vattenbufflarna då?
Jo vi såg dem, men de blev liksom obetydliga efter det här....


Efter den lilla turen, rätt ut i bushen, för vi till Sunset Beach, underbar strand, ytterligare ett litet paradis på jorden. Här badade vi i höga vågor, åt underbart god mat som Pap beställde, vilket ger Thaimat på riktigt liksom.
Tur att vi plockade med våra badkläder :)


Efter de timmarna där, åkte vi till en stor resort, Anandah Resort, också en väldigt lugn och behaglig plats, men väldigt lyxigt och dyrt, där skulle vi lätt kunna tänka oss att tillbringa några dygn. Kanske dags att böja planera nästa resa, och göra den lite mer ombytlig, resa runt och ta dagen lite som den kommer, tycker jag vore mysigt, men Stora O är mer fyrkantig och vill helst ha en fast punkt, WiFi, AC och en bra toa... Ja ni fattar.

Efter en heldag i solen och paradiset, tog vi oss sakta och försiktigt med Pap som Chaufför tillbaka till Khao Lak, och vi som var lite motståndare till olika typer av Turer, har nog fått omvärdera det lite, vi har fått sett och upplevt mycket mer tillsammans med Pap, än vad vi skulle ha sett om vi tullat runt själva med en taxichaufför som talar knagglig engelska.... Dock har vi valt att tacka nej till erbjudandet om att fira nyår tillsammans med Pap och Nut, givetvis mot betalning, vet inte om det är oförskämt, men så fick det bli i alla fall. De får fira sitt når tillsammans med sin familj, utan att behöva passa upp på oss, det är så vi känner, och vi är ju lite enstöriga av oss som ni vet :)

Nu är vi ju som sagt halvvägs genom vår semester, och vi har inget mer inplanerat, vilket känns skönt. Vi har sett en massa, handlat en del, bla nåt grönt och nåt svart som efter frågats :)

Idag får det bli stranden.....
Igen....

Och som han sa, han min man, "Det är för jävla gött hele tia, de blir som ett enda tomrum när man kommer hem"



onsdag 26 december 2018

Avlopp?

Ja vi fortsätter att njuta, har faktiskt mer än halva tiden kvar.

Långa lata dagar på en underbar strand, där mat och dryck finns tre meter från solsängen, som är gratis. Där vattnet finns tre meter i andra riktningen och det är gott om plats!
Det är svårt att inte njuta då!
Visserligen får vi ta en promenad på ca 15 minuter längs stranden varje morgon för att ta oss dit, sen samma tur tillbaka efter att dagen har slöats bort, men lite motion skadar inte :)


Vi ligger ömsom i solen och ömsom i skuggan, med den svenska bleka vinterhuden, klarar man inget annat, i alla fall inte när man har hudtyp som behöver SPF 50 och ändå blir röd.
Nåja, vi är noga att smörja oss, har fortfarande minnen kvar efter "Australienmisstaget" då vi låg på stranden en mulen dag, utan solskydd och brände oss grymt!
Stora O brände ju iofs pannan de första dagarna även i år...
Vi läser, lyssnar och sover om vartannat, Stora O har sin moderna CD-spelare, hörlurar med sladd och DVD-skivor med sig. Jag varvar vanlig pocketbok med Poddar via mobilen och Storytel, just nu går Stina Vollters Kring denna kropp, på Storytel, en sån underbar människa, och vilken berättarröst hon har, klart helt värd att rekommendera.



Tror faktiskt att hela världen skulle mo lite bättre av kroppsideal alá Stina.

Vi har stopp i toan också....
Igår blev det totalstopp efter att Någon av oss gjort nummer två. Det sjönk sakta undan, men det var nog mest lite vatten som sipprade undan, och efter att ha gjort vad vi kunnat, så lämnade vi lägenheten och tog oss till stranden.
Avloppsrören är ju av en helt annan dignitet här än hemma, smala rör, som helt inte vill ha något papper alls, och vi svenskar är nog de i världen som använder mest toapapper, nu får väl nån rätta mig om jag har fel, men jag tror fler med mig torkar och torkar, och helst en extra gång för att vara helt på den säkra sidan, medan många andra människor i världen använder den lilla handduschen som finns vid toalettstolen och sköljer rent?
När vi kom från stranden, verkade det i alla fall både vara löst och toan var ren, och det fungerade igen, även om det fortfarande rinner undan ganska sakta.
Vi får väl försöka göra nummer två ute på andra toaletter än här i lägenheten, om det inte rättar till sig.
Nej ni slipper en bild på den röran....

Och jag måste gå och bajsa....

Att en får ha det så här gött!




tisdag 25 december 2018

Himlen öppnar sig!

Julafton, har det visst varit för er där hemma, så även här, dock 6 timmar före i tid, vår julafton har dock varit något annorlunda än er, även om vi också har ätit så magen stått i fyra hörn, för det är ju mest det man gör faktiskt, äter alltså....

Vi valde att ta en tur till Bang Niang idag, på kanske den varmaste dagen hittills, en tryckande hetta, dock disigt vilken var tur, annars hade nog solstinget dessutom varit ett faktum och kroppen tål ju inte hur många frestelser som helst.


Först en liten promenad längs gatan norrut, det spännande att se hur Thailändarna lever, även om det dock är i den turisttäta stadsbebyggelsen. Vände sedan tillbaka ner mot marknaden, där vi var vid marknaden vid ca 11, den öppnar för dagen vid 10, men det var många av de små stånden som inte hade öppnat, så vi kände oss faktiskt lite besvikna på just marknaden.
Jag fick tag i något litet och svart i alla fall :)
Och vi fick oss en varsin iskall fruktsmoothie, sittandes i skuggan med kläder våta av svett...
Vi hittade också en kortlek, för den vi brukar ha med oss ligger fint kvar hemma, och spela kort är ju aldrig fel, om vi får lite tråkigt nån kväll.

Vi valde efter en stund att lämna marknadsplatsen och började en sakta vandring söderut, åt lite lunch hos Yummy, fick recept på en en speciell fisksås, och en lite burk att ta med hem, undrar om den klarar sig i resväskan? Nåja, den ska inte vara svår att göra...
1 dl fisksås, en chili, en citron och lite vitlök, droppas med fördel på fried rice, för lite mer sälta, och det gillar ju jag :)


Fortsatte vidare, gick och gick, strosade in i någon lite shop här och där, handlade lite, klänningar, tunna byxor. lite grövre byxor, en Bluetooth högtalare (så jag kan höra nyheterna från Sverige) kryddor....
Drack Iste på en välgörenhetsinrättning, inte för att vi gillar iste, utan mest för att vi behövde något att dricka.

Snart efter att vi gått kanske en halvmil, längs den stora gatan, börjar det smått regna... Vi valde att gå in på en restaurang för att ta skydd mot det tilltagande regnet, som faktiskt till en början svalkade ganska skönt på våra varma kroppar.
Och medan regnet fullkomligen hälldes från himlen, ja jag har aldrig sett en sån regnskur tidigare, satt vi ute under tak, såg blixtar och hörde åskknallar, åt lite småplock, drack en öl och ett glas vin...


Mätta och nöjda, vandrade vi vidare, när regnat avtagit, handlade lite mer, ja vi fyllde faktiskt ryggsäcken ;)
Sen tog vi en taxi hem till "vårt"
Massage en timme, efter att jag duckat av mig svett och vägdamm, sen hämtade vi våra beställda Linneskjortor, 6 st till Stora O, 2 till mig, och vet ni jag fick mönstret till mina skjortor på köpet, hur bra som helst, nu kan jag använda det som bas och det är inmätt och måttanpassat precis efter mig :)

Sen var det det där med julmiddag då....
Hur skulle det gå, utan julbord?
Utan skinka feta pastejer, Janssons frestelse, köttbullar och prinskorv?
Utan ischoklad och knäck, utan ris a´la Malta....

Men vet ni det går alldeles utmärkt, man kan vräka i sig i alla fall, fast andra saker och rätter :)
Här är vår "julmiddag"

Vårrullar

Grönsaker, Massaman, Friterade räkor, Chicken Satay och steamed Rice

Åsså avslutade vi, eller jag med en MaiTai...
Det var mörkt när vi gick hem, och det tändes och skickades upp ett antal Happy Balloons från stranden, väldigt fint och stämningsfullt, när man står i mörkret, ser dem lyfta efter att de tänts, med bruset från havet som enda ljud där till. 
Mycket finare än raketer och fyrverkerier faktiskt.

Julaftonskvällen går mot sitt slut, vi väljer att knalla hemåt, avslutar hos Pap, med en Irish Cooffee.


Ja, den här var varm, med alkohol.... Inte kall som de två Icecooffee, Stora o beställda under dagen, när vi tagit skydd för regnet.... :)

Hoppas nu ni alla haft en riktigt härlig och snäll julafton, att många julklappar blivit uppskattade och att alla barn fått uppleva en jul utan bråk och fylla. Att ni fått äta en massa god mat, sett på Kalle och Karl-Bertil Jonsson, knäckt några nötter, och slutligen fått avsluta med att gemensam höra några rader ur julevangeliet, sjungit Nu tändas tusen juleljus.
Nej vi saknar det inte, vi kan uppleva det om och om igen, men ibland behöver man något annat, och vem vet, kanske firar vi jul hemma nästa år?


Tänk bara att en får ha det så här gött!






måndag 24 december 2018

God Jul då!

Julaftonsmorgon!

Ute är varmt, lastbilarna brummar idag precis som alla andra dagar, inte en snöflinga så långt ögat kan nå.

Skinnet är fortfarande varmt efter en veckas sol och bad, och solcreamen börjar ta slut, men en vecka med den dyra, har i alla fall gett ett grundskydd, så nu kan vi gå på billigare sorter.

Ögonen är svullna, och det hänger liksom små påsar runt dem, skönt ändå att jag inte haft ens framme mascaran, och bara låter de små grisspringorna, vara al natural. Att Plupp färgade mina ögonbryn innan vi for, ger ju ändå lite karaktär åt ansiktet.

Stora O sover fortfarande och jag tror att han kanske förväntar sig ett litet paket på sängen, så här på julaftonsmorgon, men tji fick han, tomten hittade inte hit :) Hoppas han hittar mina ungar i andra delar av världen i alla fall, trots att mamman åkt ifrån dem på det här viset. Hur han nu kan sova, i en säng som är något stum om vi får kalla det så, där mig kropp skriker efter att få sträcka ut sig, när jag vaknar, det knakar och brakar när man sträcker mig mot taket, i ryggen, i nacken, i axlarna...
Man kanske skulle våga sig på en sån där riktig Thaimassage idag? kostar typ 300 Bath vilket är ca 80 spänn, inga pengar alls.

Mina händer är fulla av små värmeblåsor, och nagellacket jag fick påmålat här om dan börjar flagna, blåsorna kan jag knappast göra nåt åt, med lacket kan jag få fixat, det kostar nästan heller ingenting, 150 Bath ca 40 kronor.

Men det finns även delar av kroppen som mår väldigt bra i det här klimatet, min hosta är nästintill obefintlig, kanske beror det på den fuktiga och varma luften, det är nästa som att konstant befinna sig i en varm ångbastu, varmt och fuktigt. Jag vet att i alla fall att det inte beror på att man röker mindre, för det gör man definitivt inte. Däremot lärde jag mig läxan att köpa de lite dyrare cigaretterna sist vi var här, och inte de billigaste....

Sen har vi ju det där med "Badvattnet".... Ja ni som lyssnat på Mannheimer & Skäringers Podd, vet precis vad jag nu pratar om... (Och ja det är nu det kan bli "To Much Information" Lilla O, scrolla vidare)
Kroppar har ju håligheter, en del större en del mindre, en del går att stänga tex munnen, en del är liksom öppna hela tiden, typ öronen.
Kvinnans kropp har ju en annan typ av öppna håligheter än mannens och det är där, gott folk, som det kan fyllas med vatten, typ när man badar. Det liksom sugs in, bara av sig själv, och man kan liksom inte göra nåt åt det, det lite jobbiga är ju när det ska ut tillbaka, för nog ser min kropp ut som om den aldrig gjort sig av med en enda deciliter av det tidigare, men jag lovar, den behåller det inte. Det bästa är ju om man lyckas få det att rinna ut redan innan man lämnat vattnet, typ som en återvinning, miljötänk liksom, annars kan det hända att det bara kommer, när du går på stranden, ligger på din solsäng, ja typ var som helst.
Det lustiga med det här är att det faktiskt aldrig varit nåt jag pratat med någon om, innan Anna  Mia tog upp det i sin podd, trots att det alltid funnits ett badvatten att bli av med vid varje bad i hela mitt vuxna liv i alla fall, när jag klivit upp från badet hemma i sjön, efter att ha simmat 1000 meter i badhuset, och det är då man är nöjd om man hinner in i duschen innan det rinner ner för insidan låret...
Och visst får man en urspolning vid varje bad, vilket kanske är meningen, men när det ska ut, får man hoppas man är på ett reprensentabelt ställe och inte påklädd ute på stan, för det kan bli en liten pöl :)

Idag hoppar vi badvattenspolning, och tur en tur till marknaden istället, om han behagar vakna nån gång.....



Go Jul då Gött Fölk!
Och tänk att en får hat så här gött!


söndag 23 december 2018

Happy Day!

Vilken dag!
En tur till ett buddistiskt tempel var ju inbokat idag, som jag berättade om igår, och vilken födelsedag han fick min bästa vän och livskamrat, Stora O.


Efter att under några dagar, faktisk påpekat att han gav mig en ganska fin present som jag önskade mig när jag fyllde år för några veckor sen, jag fick ju en fitbit-watch om ni kommer ihåg, och han vet att det där med presenter är ganska laddat för mig, så fick vi nog ändå till en väldigt bra födelsedag för honom. Inga stora paket med röda snören, men upplevelser, vilket man kan leva länge på.

Vi startade dagen med att åka med vår underbara guide och numera vän, Pap, och målet var ett buddistiskt tempel, ganska långt från där vi bor, men han ville visa oss ett speciellt Tempel.
Första anhalten blev en Ananasodling, där Stora O förundrat förstod att ananas inte växer hängande i träd utan växer på marken, ja alltid lär man sig nåt.
Vi pratade en del om miljö, när vi tittade på gummiträd också, men det var svårt att förklara hur vi jobbar med förnyelsebara råvaror och försöker få bort olja och plaster.



Efter en fortsatt slingrig väg upp, upp, upp för berget, kom vi till ett utkikstorn, och här var det högt. Säkerheten i det något slitna tornet var kanske inte den bästa, men upp och ner tog vi oss i alla fall.
Glädjande nog såg vi även att här använder man solceller, för att hålla belysning igång, borde vara en självklarhet i den här delen av världen där de har solljus året om helt jämt fördelat över dygnet.


Åter nerför berget igen, och mot vårt mål för dagen.


Vilken plats!
Maffigt, underbara färger, jag älskar de här klara färgerna, blått, rött, lila, grönt, guld, starka färger!
Det går inte att återge hela besöket, där Pap, visade oss vad och hur man gör, men vi förstod nu vikten av att veta vilken veckodag man är född som Nut pratade om.

Här är min buddaposistion, jag är född på en onsdag.



Vi läste också våra "fortuneteller" efter att ha skakat ett rör med stickor i, varje sticka har ett nummer, man skakar röret till endast en sticka faller ut, och den siffra som står på den har en text som är min framtidsvision just nu. Just min text för dagen var lite sorglig och kanske inte så lycklig, men så kan det ju vara ibland :)
I templet var det inte alls lika strikt och stelt som jag trodde det skulle vara, det stojades av barn och vuxna, många bara satt ner, la en blomma till Budda, tänkte några vackra tankar, så också vi. Ändå fanns en typ av stillhet, utan att vara stelt, som det kan vara i våra kyrkor. Jag kände inte den där auktoritära känslan som ibland också kan uppfylla mig i våra kristna religiösa rum, snarare en känsla av frihet och glädje, kanske är det alla färgerna som gör den känslan.

Skulle vilja delge ar alla bilder därifrån men det blir alldeles för många så ni får kika in på min Instagram istället :) @minapinnar

Efter att ha tillbringat en timme där for vi vidare, och vi köpte Stick rice in Bamboo, efter vägen, riktigt gott! Stannade också på en lite vägkrog och åt nudelsoppa till lunch, och det var riktig Thaimat, inte den här europiserade mat vi kan få på restaurangerna här.



Efter det, åkte vi till en park och träffade små apor :) Nyfikna små gynnare, som nästan blev lite skrämmande, då de hoppade upp på Paps bil och försökte ta bort backspeglarna. Pap försökte genom att gå emot dem och skrika få dem att sluta, då gjorde de utfall mot honom och visade tänderna, då vände Pap och gick mot grottan, vi stod lite osäkert kvar och funderade på vad gör vi nu, med några ilskna små vilddjur runt oss.... Pap kom tillbaka med en käpp och viftade så de blev rädda och gav sig iväg från bilen.


Första gången under resan jag önskade att jag haft min riktiga kamera med mig, men den här bilden får duga för att visa er :)


Vid aporna fanns också naturliga grottor, Spännande!
Vi avslutade turen med att besöka en flod som går ner för berget, staden där grottorna och aporna fanns, ligger som i en ring av mycket höga berg, där finns badbara hålor och små vattenfall med djungel runt omkring, tyvärr så var det så himla mycket ungar där, så vi badade inte, men vi strosade längs floden eller bäcken, och det var svalt och skönt.


En heldag på tur, blir man trött av men dagen var knappast slut här.
Nut lovade att fixa en födelsedagsmiddag, Thaistyle åt oss, och det var så mysigt, de hade dekorerat bordet med levande ljus och blommor, en underbar middag med wokade kyckling med Cashewnötter, Massaman och TomYam allt gjort på Thaivis, starkt, men lagom. Hur gott som helst!



Helt underbar kväll som avslutades med att de spelade Happy Birthday för Stora O, kom med pannkaka och glass till dessert med ljus i, en Rislykta som han fick släppa upp i himlen för att bringa lycka.
Ja jag tror faktiskt han blev riktigt nöjd med sin Thailandsfödelsedag!
Faktiskt!

Och vilka underbara människor, vi fick dessutom, dela vår pannkaka med tre underbara små flickor :)


Tack för igår, nu är det en ny dag, den svullna kroppen fylld av nya intryck, ska idag ligga på stranden, bada och kanske läsa lite. Kanske får ni höra om badet och dess effekter på kvinnokroppen i morgon, men vet aldrig Det kan bli för "mycket information" som mina stra ungar skulle beskriva det, nja vi får se...

Att en får ha det så här gött!

fredag 21 december 2018

Att en får hat så här gött!

Rena orgien i mat!

Jo jag gillar mat, very very mycket faktiskt, det jag däremot är dålig på det är att äta, jag kan liksom bara glömma bort det, och inte blir jag speciellt hungrig heller. Jag har ju till exempel en kompis som blir extra känslig när matintaget inte kommit på rätt tid och jag har alltid nåt i väskan att stoppa i henne när vi är ute på våra små expeditioner. Fast sån är inte jag, knappt påverkad av att inte äta, dock vet jag att om jag inte äter så mår jag fruktansvärt illa efter en dag.
Borde ju vara skitenkelt för mig att te gå ner i vikt? Men not, och faktum är att nu skiter jag i det, rund är också en form var det nån som sa, och tänk det tror jag på :)

Det här landet har nästan allt, Värme, Sol, Underbara människor, En trevlig kultur och religion och....
....En himla massa god mat!
Och vi äter, och äter och äter.....
Finns nästan ingen hejd på ätandet.


Mätta och belåtna efter gårdagens middag, vilken bestod av tre olik sorters appetiters, det är nästan det godaste :) Chicken Satay, Springrolls och Crispy Deepfried Shrimps.
Jo vi dricker också, men kanske inte den vattenmängd vi borde dricka, mer i form av alkohol och smoothies faktiskt, och det kan ju vara gott, men ge en lätt huvudvärk...
Note to myself, drick mer vatten!

Han den sjuke då?


Jo han är piggare, och faktum är att idag är hans födelsedag, typ han blir 52, tror dock att han förväntar sig paket och grejer, han har pratat om det i flera dar nu, paketen alltså, kanske för att retas, kanske för att han verkligen tror att jag har fixat paket....
Förresten har han ju redan ftt en massa små paket med stark, stark medicin, till och med Ventoline fick vi köpa då han blev lite tät under promenaden hem från stranden igår, men här finns allt, så lite lätt astmakänning var inte alls svårt att bota :)
Det där med paket är ju inte min starka sida, men jag har bokat en tempeltur idag, det är faktiskt turligt att besöka ett buddistiskt tempel på sin födelsedag, det berättade vår gulliga hyresvärd Nut i går kväll.
Hon berättade också att myggorna gilla människor med blodgrupp 0 (Typ jag) att det är viktigt att veta vilken veckodag men är född (Typ Onsdag för min del) Stora O visste inte det, men vi kollade upp det i Iphonen, och det var en torsdag.

Förutom solen, havet och maten, är just kontakten med människorna och kulturen det jag gillar bäst här, och tempelturen med Nuts man Pap idag ska bli väldigt spännande. Hoppas dock att han tar oss med till nåt som inte är så exploaterat.

Finns det nåt som är sämre då?
Nja jag sover ju inte så länge... Ni vet jag sover ju som en stock när jag väl sover, men vaknar jag är det hopplöst att somna om, det är iofs ingen skillnad mot hemma, och att vakna runt halv fem hör ju till vanligheterna för min del, tur det finns kaffe.
Inatt var det också ett rejält gräl i grannlägenheten och det är tunna väggar här... Ett tag trodde jag fan de var på väg in till oss, men det blev tyst till slut, och sen efter det har inte jag sovit nåt, tur för er, annars hade ni ju inte fått den här betraktelsen innan ni gått och lagt er :)

Nej jag har faktiskt inget att klaga på, bortsett från elsäkerheten då, vi fick i alla fall möjlighet att gå in i en av de tomma lägenheterna bredvid för att duscha, tills de bytt kabeln till värmaren som de ska göra idag.


Och ja, det börjar bli lite lätt färg på den bleka tanten, och  glaset är det en helt alkoholfri Jordgubbsshake, hur god som helst! Och ja, vi smörjer oss, med Spf 50 och 30, sitter mest i skuggan, och badar en massa.
Dock lyckades ju Stora O med konststycket att bränna sig i pannan första dagen, så han har redan börjat ömsa skinn.


Nåja, det är snart bortskrubbat och ny färg kommer.

Och du, Stora O, Grattis på födelsedagen! Jag älskar dig!

Ja ni, Tänk att en får hat så här gött!


Det där med elektriciteten...

Här finns ingen skiftelektriker att ringa efter...
Trots att vi hade behövt en, varje dag faktiskt, eller en, kanske ett helt elanläggningskontor faktiskt, för elen i Thailand och specifikt vår lägenhet, är kanske inte det allra smartaste vi varit med om....

Första dagen efter att vi befunnit oss på div flygplan och flygplatser, med eller utan stödstrumpor, långärmat och gympaskor, svettiga och dana, så kom vi fram till vår tvårumslägenhet. Det första man vill är att få borsta tänderna, som inte varit i närheten av Colgate på ett dygn, sen vill man duscha...

Badrummet är stort och helkaklat, ett handfat, en toalett och ett stort duschutrymme, med ett fast stort duschmunstycke högt upp, ja faktiskt så högt att hela Stora O får plats raklång under, och ett slangförsett munstycke, mer lagom till mig och andra små människor. Slangarna kommer ur väggen, via en lite elektrisk låda, som enligt Stora o är värmaren till vattnet.


På andra sidan väggen sitter elcentralen, en modern med automatsäkringar.

Nåja, framme i alla fall, och duschen ska användas, första får jag leta som en galning efter var man sätter på vattnet, och hur man får det att bara komma ur det nedre munstycket, lyckas faktiskt få till det, men himmel så kallt! Nåja jag blaskar av mig det värsta och huttrande tar jag mig an den mjuka mjuka handduken, ingen rivande vass svensk frotté här inte, mjuk som om den vore ny, ni vet en sån där handduk som bara halkar runt på kroppen. Nu blev jag ju inte så blöt som ni förstår, lite i ansiktet, under armarna och rumpan typ.....
Stilla tänker jag, tur det finns ett hav bara några meter bort, för det här klarar jag inte i tre veckor...
Gör i alla fall klart för Stora O att varmvatten finns inte, eller jag kan i alla fall inte få igång det, för den där lilla lådan på väggen, som iofs kunde ha varit en myntautomat, ni vet en sån där som brukar finns på campingplatser, stoppa i en femma och du får två minuter vatten. Den vågade jag inte använda, någonstans i mitt huvud fanns den där tanken, el i duschutrymmen, Inte bra, INTE BRA!

Stora o, förövrigt son till en elektriker och en fixare, tar liksom saken i egna händer, undersöker den lilla lådan, konstaterar att det måste vara varmvattengrejen och att den inte verkar vara igång. Han hittar elcentralen och trycker igång den säkring som var avstängd, och voila, så fick i alla fall han duscha varmt!

Nu är det dock så, att vad varje gång man ska duscha får man trycka tillbaka den där utlösta säkringen, och igår morse, gick huvudströmbrytaren... Det var verkligen INTE bra.....
Nu fick vi mobilisera, på knackig engelska, gå ner till vår gulliga hyresvärd, förklara att "We have no electricity" Och efter en liten liten stund kommer en man, försedd med något verktyg och slår på huvudströmbrytare igen.
Allt fixat, nåja inte allt, för det var ju knappast lagat....
När vi snabbt skulle duscha av oss sanden från dagens strandhäng på kvällen, klär jag av mig, tar plats i duschen och ber Stora O sätta på strömmen till värmaren, så smäller alltihop!
Kabong!
Och det blir svart i hela lägenheten igen...

Återigen en snabb kall dusch, ner till baren för att be om hjälp igen, och vänta.
Mannen åter, och konstaterar nu att kabeln till värmaren måste bytas och att de ska göra det i morgon.
Så nu får jag ta min tredje kalldusch, vänta på att få kabeln utbytt och inte röra något som kan vara strömförande i badrummet, det där sista är min egen tolkning av det hela, det är troligtvis ingen fara, men man vet ju aldrig, tror knappast att den installationen blivit godkänd eller ens gjord ur ett elsäkerhetsperspektiv i Sverige.
Och inte nog med det, när jag fotade duschen för att ni skulle få se, så föll hela duschdraperistången ner med ett brak!
Nåja, det fixar nog Stora O när han väl vaknat!

Annars har vi det bra!

torsdag 20 december 2018

Lite rött i pannan.....

Hatten människa, var är hatten?
Jo den ligger fint i resväskan än, det har varit lite mulet när vi knatat iväg mot stranden, så den har känts onödig, och eftersom hårkorvarna varit uppsatta har den liksom inte passat så bra....
Men nu får jag betala priset, med en panna som är ilsket röd, så röd att det nästan vita pudret inte kunde dölja det röda igår kväll :)


Så stoppljuset, som nu är vaken, och ha varit någon timma, trots att jag har semester och det är okristligt tidigt här i Thailandet, får se ut så här några dagar.... Och jag fortsätter med Spf 50 i ansiktet, plus hatten tror jag ;)

Efter den långa dagen på stranden, där jag faktiskt vågade ligga lite i solen och inte bara i skuggan, så blev det en eftermiddag/kväll bestående av att Stora O sov lite för att bli något piggare från sin mancold. Frun tog då tillfället i akt och fick manikyr, 150 Bath, 41 kronor, för fix och färg, otroligt billigt, och det blev helt okey, lät tjejen välja färg...


Kanske lite tamt för att vara jag, men de är fixade och de blir lite starkare med lite färg på :)

Efter nagelfix och tvättinlämning, jo man lämnar kläder till tvätt, lik billigt det, och dessutom kan man resa lätt, och massor av plats i resväskan när man far hem till alla presenter man avser köpa, så väcktes mannen ur sin sjuksömn och drogs med ut på byn.

Kanske hittade vi den allra fränaste grillaren i byn:


Han påminner lite om Greven på Sundet, lite galet grillande så där, hett brutalt och stor grill, ja alla ni som känner honom ser säkert hans lite tokiga sätt att ge sig i kast med maten. Tror absolut att Greven skulle ha en framtid som nåt liknande, och grillen, ja den bara måste han ju fixa till med tre cykelnav eller vad det heter, en cykelkedja och en liten elmotor... det som sitter på spettet var nån typ av fläskbog och det hänger en kyckling bakom ;)
Vi åt i alla fall, kanske det godaste grillat jag ätit här, Tandorikyckling, Biff, lök, tomater och ost, det med Potatis/Pommes Frittes, varsitt glas rött, vatten och öl, kaffe, glass och whiskey, för ca 500 svenska, nja jag klagar inte, billigt gott och dessutom en upplevelse. Faktum är att vi båda sa att det vore kul att få visa Greven med fru, den här typen av mat och land, men frun vill ju gärna inte flyga, så vi får bomba dem med bilder istället :)
Whats up är ju bra skit :)

Fan vi har de gött!