Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

tisdag 19 juni 2018

Åh nej, inte politik!

Det är ju valår, i september ska vi gå till vallokalerna och ge vår röst till de vi anser som ska styra vårt land de närmaste fyra åren.
Och debatten går i sociala medier.
Jag kommer ihåg, när det närmaste valpropaganda var stora affischer ute på gärdena, ja även här på landet....
"Rösta på Gösta" typ....
Så gammal är jag!
Idag går propagandan mer ut på att smutskasta de andra än att tala om vad man själv står för, vilket är väldigt sorgligt.
Men jag ska inte vara sämre, hittade några delade bilder på FB igår, och jag tycker de var skrämmande....
Så istället för att uppmana till att rösta på något, bidrar jag till tvärsom, uppmanar er att rösta men att noga göra ert val, och inte rösta på något som kan få förödande konsekvenser.
En bild med citat om dan ska ni få....

Här är den första:


Och har ni inte sett Handmaid´s Tail?
Då ska ni göra det, om ni vågar......

måndag 18 juni 2018

Så var det dags....

För de första två av mina semesterveckor i år...
Och ute är det grått, blött och ganska kallt.
Det kunde man väl ha räknat ut liksom, varför förvänta sig att vädret skulle vara som det varit veckorna före liksom...

Nåja, ledig är jag, och det finns massor av grejer jag kan ta mig för, oavsett väder.
Några trädgårdsprojekt finns att ta tag i, rensa klart den stora överväxta rabatten, fixa blöthålan vid tuttankamons grav, plocka lite ogräs i odlingslådorna. Men visst hade det varit trevligare om solen lyst lite grann.

Nåja, det händer alltid nåt, och jag brukar ju knappast vara sysslolös.
I källaren står ett antal fönster som borde få en sista strykning vitt, glas, kitt och rött på utsidan, innan de återbördas till Gula Villan.

Jag har i alla fall fått tummen ur och mätt hela kroppen, och beställt mitt skinnställ. Lite pirrigt är det dock, att jag ska köra MC igen. Men det är väl som att cykla, hoppas jag ;)

Stora O jobbar de här veckorna, så man kan kalla mina veckor för egentid, vilket faktiskt är ganska skönt, eller nåt.
Vi går även i tider av förändring, har full koll på mobilen och tummarna hårt hållna!



fredag 15 juni 2018

Äckligt nära!

En arbetsdag kvar, eller en halv, plus en kvällsaktivitet där vi välkomnar nya arbetskamrater och tackar av de som lämnar oss, sen är det två veckors semester!
Jo, jag älskar mitt jobb, och det var länge sen jag mådde så bra, men ibland behöver man fylla batterier, landa och ha tid för eftertanke även i de bra perioderna i livet. Annars är det ganska lätt att bara rusa på, när man är mer duracellkanin, än snigel.....


onsdag 13 juni 2018

God Morgon i stugorna!

Hur har ni det, efter många veckor med fint och soligt väder?
Här har vi de senaste veckorna haft ett helt underbart sommar väder, hela maj och nu två veckor in i juni, är det varmt, trädgården har fullkomligen exploderat och tant har fått färg på sina annars lätt blåskimrande ben, när hände det före midsommar tidigare?
Bryggorna är nästa klara, bara trall och badstege kvar på den sista flytbryggan, så nu kan vi gå 20 meter ut i tjärnet innan vi liksom plumsar i, för dykdjup är det knappast ens på 20 meter....
Nåja, badat har vi gjort, faktiskt många gånger, och jämför man med förra året, då jag faktiskt inte var i tjärnet en enda gång, så har jag slagit rekord på bad flera gånger om :)

Tre arbetsdagar kvar till semester, iofs bara två veckor nu, men ändå semester, tror aldrig jag haft så tidig semester tidigare, men kikar man på väderprognosen, så kan det faktiskt bli riktigt bra.


Nåja, det är inga 27 grader, men över 20 är okey för mig, och lagom med sol.
Kan ge många sköna dagar på min solsäng med en god bok, utan att jag blir för svettig.
Och tröttnar jag på att läsa, kan jag ju alltid måla fönster, det finns några kvar att färdigställa och när de är klara finns de några att fylla på kitt på...

MC då, fick du inte en MC?
Jo, det fick jag, en vit Honda CB 600, som nu dessutom är besiktigad, det enda som fattas är kläder, hjälm, handskar och skor..... Har hittat ett bra alternativ på nätet som jag är sugen på att beställa, men måste skicka in en massa mått, och det är ju hopplöst att få till den mätningen, jag kan ju liksom inte göra det själv :)


Sen måste jag ha tag i en hjälm, och den kan jag nog inte beställa, den måste jag nog prova, viktigt att hjälmen sitter bra!
Sen, sen ska jag köra :)
Nåja jag måste nog öva lite först det var ju 3 år sedan jag körde sist och med all säkerhet är jag ringrostig...
Men en tur till Caféet för en räkmacka borde jag ju kunna få till.

Nåja, planer är bra och vi får väl se hur det går med dem, tre arbetsdagar kvar som sagt och vi avslutar veckan med att göra en underredscheck, sen avtackning och välkomstmiddag för kollegor som byter jobb och nya kollegor.

Hoppas ni alla har det skönt i värmen, och glöm inte att dricka vatten!

tisdag 29 maj 2018

Och där kom regnet....

Känslan, när man efter en månad av värme och torrt väder känner några stackars regndroppar i ansiktet när man tar sin trädgårdsrunda, och känslan när det plötsligt inte kommer nåt mer....

Fast sen kom det mer, det regnade lätt nån timme kanske och nu på morgonen, efter en grymt svettig natt, trots öppet fönster, när jag kliver ut, för dagens första nikotinkick och Bettys kissrunda, och man tror att det ska dofta så där härligt och friskt som det kan göra efter ett vårregn och man möts av en doft av gammalt blomvatten.....
Ni vet så där som det kan lukta när man låtit blommor i vas fått stå lite för länge?
Lite odentifierbart, lite äckligt, nästan lite sött och dött.....
Vad har jag i trädgården som av ger den lukten??

Sen var det det där med varmt sovrum....
Det är bastulikt!
Trots att jag öppnade ena fönstret på vid gavel, och drog upp rullgardinen lite grann......
Kan vara åldern, tanter kan svettas.....
Att jag drog upp rullgardinen lite, gav en pigg Betty redan kl 4, då började hon tvätta mina ben, och tyckte det var dags att gå upp, det var ju ljust!
Vi behöver nog en liten AC tror jag!

Nåja, ni skiner solen igen och det kommer att bli en lika strålande dag som vi haft de senaste veckorna.
Nej jag klagar inte....
Jag bara svettas!







fredag 25 maj 2018

Värme?

Åh, nej, jag ska verkligen inte klaga.....
Men det är varmt, tycker ni inte?

Och är man tant, som är varm ändå, blir det ännu varmare om ni fattar.

Nåja, är det här sommaren, så får vi bara vara tacksamma, så länge det håller i sig, och att kunna använda alla sina Australienbyxor, bara så där utan att få tuppskinn, är ju helt underbart!

Men varmt är det, och det ser ut att hålla i sig en vecka till i alla fall :)


tisdag 22 maj 2018

Klimatförändringar?

Alltså, jag klagar inte....
Och jag tycker att vi ska värna om miljön, men visst har vi en ljuvlig tid nu?
Soligt, varmt och grönt!
Stora O har ledigt den här veckan, jag jobbar....
Och i min trädgård, där jag inte sått ett enda frö än, måste nog få till det, blommar både det ena och det andra, och varje dag är det nåt mer som slagit ut :)





Uh det går för fort.....
Kommer det att vara tomt på blommor till midsommar
Nåja, det är som sagt redan sommar, och nej, jag klagar inte..... Inte än ;)



tisdag 15 maj 2018

Det här kan vara sommaren.....

Högsommarvärme, pratar de om på radion!
Och varmt är det, soligt, skönt och grönt!
Vi får hoppas att det inte tar slut nu, efter de här dagarna, utan fortsätter i Juni, Juli, Augusti och gärna ända in i september :)
Så att vi får med lite värme även under våra stundande semestrar.

Härifrån vackra Värmskog, säger vi i alla fall God Morgon!


måndag 14 maj 2018

Va tror ni om ett sånt här?

Skinnställ, kevlar eller goretex?
Ja, vad ska man ha?
Som jag tidigare skrev så hade jag skinnställ när jag körde på 80-talet, först ett Gulsvart, sen hade vi varsitt helblått...
Stora O har nu köpt ett Goretexställ, som han gillar, men jag vill nog hellre ha ett skinnställ jag.
Kanske är det omodernt, men jag gillar skinn!
Och vad tror ni om ett sånt här?


Man köper det måttbeställt, alltså borde det inte vara några problem med lite rundör runt magen, korta ben och breda vader :)
Priset var också helt okey, 2100 med rabatt.
Sen ska jag ju ha hjälm också, och frågan är om jag ska ha hjälm för Dreads, ja ni läste rätt, Plupp vill sätta tillbaka dem på mig, eller hjälm för huvud utan dreads....
Och ett par stövlar...
Och handskar.....
Och en bra sjal.....

Innan jag köper något överhuvudtaget, kanske jag ska träna på att köra, det var ju faktiskt nästa 30 år sedan sist, men hur svårt kan det vara.
Koppling och växel på vänster sida, gas och broms på höger, elstart så jag behöver inte kicka.... 
Och jag är försiktig!
Den vita är dock 3 cm högre än den blå, men det ska nog funka, måste kunna sätta ner bägge mina taxben när jag stannar, behöver jag luta den, så orkar jag inte hålla....
Sen måste jag träna på att få upp den på stödet, den är jävigt tung!

Hondan är i alla fall hemma, och jag rullade 3 meter igår, den behöver fixas lite, behöver choke hela tiden, så nåt med bränslet är det, vi får börja med att byta bensin, den verka ha haft samma bensin i tanken de senaste fem åren....
En ny sadel behövs också, den är sprucken.

Nåja, än blir det ingen motorcykel till jobbet, jag åker BMW idag, medan mannen är hemma och är sjuk, nu är det hans tur.


söndag 13 maj 2018

Att ha namnsdag och en auktionstokig man!

Igår, den 12 maj, var det min namnsdag, både Charlotta och Lotta stod det i almanackan.
Det är inget vi firar, och har aldrig gjort...
Men lägger min aktionstokige man ett bud på Tradera, där auktionen går ut just det datumet, då kan ju en eventuell vinst, bli en alldeles perfekt Namnsdagspresent!


Jo, han budade hem en MC, en Honda nånting, jag ser att den är vit och det är 600 kubik. Några skavanker på sadeln, inte vet jag om den är tillräckligt låg, för den finns i Halland nånstans, och den ska tydligen hämtas idag.
Jo jag är glad, jag har dock inte kört sen Matilda föddes (1990) men det är väl som att cykla :)

MC:n i sig är ju en del av allt man behöver som knutte, jag behöver bra klädsel, bra skor, hjälm och handskar och det blir väl lika dyrt som själva cykeln.....
Kommer ihåg när jag köpte min första cykel, som 16-åring, en Gul Honda Twin, så lycklig! När man som sextonåring, bor på landet, alla kompisarna typ 4 mil bort, då är en motorcykel en otrolig frihet.
Kommer också ihåg, när vi, mina föräldrar och jag åkte till flygfältet i Arvika, där det var någon typ av MC mässa, för att köpa min utrustning, ett Svart/Gult skinnställ och handskar, dyrt, helt nytt och vackert! Hjälm var vi sen in till Arvika och köpte, minns det som igår när modern klämde på mig n alldeles för liten hjälm i butiken, och sen fick vi nästan inte av den.....
En Svart Nolanhjälm, integral blev det i alla fall :) I rätt storlek!

Nu är vi där igen....
Vad har man på sig när man åker MC i dag? Skinnstället som jag hade när jag var 16, finns ju inte kvar, och om det hade gjort det hade jag knappast kommit i det....
Goretexställ? Är det det man har idag?
Integralhjälm? Har man det?
Handskar, ja det får väl bi några som är sköna....
Och skor, eller ja stövlar, vill jag ha typ de jag köpte på nätet men som var för små....
Harley Davidsson, skitsnygga, även till kjol.

Så, nu få ni hjälpa mig!
Utrustningsdags är det alltså!

Och tack för namnsdagspresenten!

lördag 12 maj 2018

12 maj 2018

Vaknar i vanlig ordning alldeles för tidigt, halv sex, när man är ledig, är ju ganska typiskt, när man skulle kunna ha lite längre sovmorgon!
Hunden vill ut, och efter att ha satt på mig morgonrocken och sandalerna, kliver vi ut, det är 12 grader varmt och det har regnat under natten. Gräset är blött och resterna efter gräsklippningen häromdagen klibbar fast på fötterna och på tassarna. Småfåglarna sjunger för fulla muggar i träden, och det ser ut att bli en fin dag, några tunna vita molnslöjor rör seg över himlen, där bakom skymtar något blått. Det ångar lite av marken, luften är ju kallare.
Efter att varv i trädgården, där hunden sniffat av alla nattens dofter, tänder jag dagens första cigarett, ja jag vet att jag inte borde röka, hostan efter den senaste förkylningen finns fortfarande kvar och röken som jag drar långt ner i lungorna, retar till en hostattack, men nikotinet slår till som en gammal kär vän, jag gillar det ju!

Tillbaka in i huset, slår på radion, och den startar med ett brakande, att alltid volymen är så hög på morgon, sänker och går in mot köket, där jag sätter på morgonens balja med kaffe, vad vore livet utan det här kaffet? I samma stund kommer maken släntrande från sovrummet, han kunde tydligen inte heller sova längre. Han tar en Ipren, och suckar djupt att en väldig förkylning slagit till under natten, kanske är det så att han haft mycket på jobbet de senaste veckorna och nu när det lugnat ner sig, är det nog hans tur att bli sjuk....

När kaffet är klart, tar jag mig en kopp, startar datorn och får dagens uppdateringar över vad som hänt i världen, Facebook, Twitter och DN checkas snabbt av. Israel toppar nyhetsflödet hos DN.
Samtidigt plingar det till i messenger, en av de bästa vännerna i Söderhamn, skriver och berättar om spännande nyheter, tomter och hus i närheten av oss. Det behöver vi nog följa upp, tänk va kul det skulle vara om hon hade ett eget litet ställe här nere i Värmland.
På Radion drar Ring så Spelar Vi igång. Hon påminner mig om dagens namnsdags namn, Charlotta och Lotta, alltså min namnsdag!
Grattis på mig då!

Efter ytterligare en kopp kaffe till, har jag vattnat all mina blommor, pelargonerna i uterummet, verkar må bra, och det finns några som behöver större krukor, men det får jag ta tag i i eftermiddag.
Förmiddagen ska tillbringas i 7-årings sällskap på Bio :)
Bio med popcorn, Mc Donalds och det som hör till. Pelle Kanin ska vi se efter ungens eget önskemål.
Dags att duscha och få i sig lite frukost innan jag far och plockar upp henne.

Ungen och jag, var på Bio, med små godiskulor i ett rör, popcorn och dricka, en helt okey animerad film, baserad på Beatrice Potters historia om Pelle Kanin.
Vi handlade lite på vägen hem och köpte P-jord på Plantagen. Givetvis blev det glass också, då ingen inte ville ha mat :)

Väl hemma igen, planterades det om små trädsådder, i den inköpta P-jorden, nu ska de väl klara sig ett år till. Några pelargoner som behövde lite större krukor, fick det och fortsätter sommaren som den börjat, lär det bli fina blommor i år.
Vi fixade en pizza på smördeg, med Cream Fraiche, ost, lufttorkad skinka och aprikoser på, smaskens.

Sen läste jag lite i "Dandy" av Jan Gulliou, helt okey fortsättning på "Brobyggarna"
Nu ska maken se på Eurovision Songcontest, jag tror jag hoppar över det faktiskt.
Fortsätta läsa får det bli :)



Dagbokens dag!

År 1937 skickade Mass Observation Archive (MOA) i Storbritannien ut en förfrågan till personer runt hela landet att dokumentera sin dag: att skriva om allt de gjorde från morgon till kväll den 12 maj. Det var dagen för George VI:s kröning. Dagböckerna ger en unik inblick i det dagliga livet och är en värdefull resurs för forskare. I samarbete med MOA samlar Folklivsarkivet dagboksanteckningar från människor av alla åldrar, bakgrunder och yrken för andra året i rad och ger dagboken en egen dag i Storbritannien och Sverige. Hur ser din dag ut den 12 maj 2018?


Ja, vi får väl se till att det kommer ett bidrag även från Värmskog :)

fredag 11 maj 2018

Att man aldrig lär sig!

Att man kan bränna sig, i Australien, På Kap Verde eller i Thailand, det är ju kanske mer accepterat, men att man lyckas den första lediga och soliga dagen, vid Norra Nästjärnet i Värmskog......



Nåja, solen sken, det var varmt, men lite blåsigt, jag packade min lilla väska med bok, filt, solbrillor, läsglasögon, vattenflaska, cig och mobiler, tog en av solstolarna med mig ner till soldäcket och Stora O kom ner med dna till solsängen.
Först sopade alla alkottar, små pinnar och löv bort från däcket, sen ställde vi upp både solstol och solsäng, och som en blek valross, tog jag plats, med min bok.
På solsängen med en kudde under bröstet läsandes "Brobyggarna" Av Jan Guillou, lagom varmt, lite vind och vågskvalpet, gjorde att det var ganska skönt att bara vara.....
Någon stund även liggandes på rygg......

Och ja, ni fattar....
Jag smörjde mig inte, tänkte nog inte att jag skulle orka ligga stilla så länge, det är alldeles för många andra saker som pockar på här hemma, gräsklippning, trädgård och jag ska ju så också.
Men, nu blev det en heldag, läsandes i solen :)

Härligt under dagen, mindre härligt nu, när kroppen intagit en lätt nyans av vinrött....

Att man aldrig lär sig!

torsdag 10 maj 2018

Sommarvarmt, eller hur gör man med kroppen?

Beach 2018.....
Gömma sig i vassen, eller vara stolt över den kropp man har, ja man kan ju fundera?
Kort, lite lagom rund, färgen är lätt blågrå, det finns ett och annat hårstrå på fel plats, dvs inte på huvudet, ja det är jag....
Passformen på trosorna har vi ju varit inne på tidigare, och om vi översätter det till bikini... Ja ni fattar...
Iofs har det inte så mycket att göra med att behaga någon annan, bara att jag själv känner mig bekväm, fast visst är man präglad av hur andra ska tänka?

Ungefär som igår, när mina svarta byxor var riktigt skitiga av att ha travat över det nyharvade gärdet och även de blå var otvättade, så jag fick ta de rosa....


De rosa! 

Gissa hur många kommentarer om mina färgglada byxor jag fick under dagen...
Nåja, de är sköna och har två stora fickor, att kunna ha telefoner och annat skrufs i, när jag rör mig i produktionen, och det behöver jag nu när värmen kommer, och det blir för varmt att ha jackan på sig hela dagen.....
Alla kommentarer kring de rosa byxorna resulterade i att jag beställde två par nya, fast svarta... Kanske för att slippa kommentarerna, kanske för att det "passar" bättre..... För vem?

Nåja, åter till sommarkroppen, den där bleka man ska klä av och försöka lapa D-vitamin med, de här soliga dagarna som är alldeles för få i vårt kalla land. Den där kroppen som ska prydas med brunt slätt skinn i en minimal bikini....
Nej, jag har inte brunt slätt skinn, mitt skinn är mer grisrosa, med inslag av gråblått, jo, det är iofs slätt, men liksom i utspänt läge, det finns lite för mycket innehåll innanför om man säger så, men det kan ju iofs vara bra att ha, om jag skulle bli allvarligt sjuk eller så....
Jag vet.

Nåja, nu är det fint väder, solen kämpar fram, och bryggan är grymt lockande, och bryggan är bara min egen, där kan jag sitta naken om jag vill, och inte en jävel behöver bry sig om ifall min kropp är enligt alla konstiga kroppsideal eller inte, jag lapar sol och D-vitamin bara för att jag vill, och för min egen skull.
Och om det skulle råka ramla över en och annan lite extra korv över kanten på bikinitrosorna, eller om tuttarna väljer att skvalpa runt i bh:n, så är det bara jag som märker det, och egentligen bryr jag mig inte alls, eller gör jag det?


söndag 6 maj 2018

Alltså, på riktigt?

Wisti kan i alla fall ge det en knorr....


Men på riktigt, är det ett sådant samhälle vi vi ha i Sverige?
Skulle inte tro det.....

"Vart är vi på väg......"

lördag 5 maj 2018

När livet återvänder!

Jo, jag är på väg tillbaka, tillbaka till ett friskt tillstånd, och lungorna har lugnat ner sig, bara hostan kvar till och från....
Flåset får jag väl bygga upp lite sakta, tillsammans med min blåslagna terrier som gick en fight med en påhälsande grävling igår morse.

Så efter en vecka, inte i sängen, utan i soffan, så reser jag mig igen, och tar nya tag med en ny erfarenhet, ordentligt sjuk....

Det är lördag, solen gör sitt bästa för att komma igenom diset, Betty är inte helt pigg, utan sover vid min sida med lite metacam i kroppen, Stora O planerer gräsklippning, och bortforsling av hallonhäck....
Vi får väl se vad det blir av den här lördagen!

Ha en fin helg!


fredag 4 maj 2018

Min familj och jag "Betty bloggar"

Nu måste jag bara berätta...
Jag hörde nåt, och snäll som hon är människan, hon jag kallar min matte, så gick hon ner och släppte ut mig.
Det var inte riktigt ljust, matte sa att klockan var typ fyra, och de där små fåglarna hade en himla orkester i busken.
Det luktar nåt, längs staketet, där, och där och där.....
Bakom Logen, luktar det himla gott, och där! Ja där är nåt....
Hur jag än sprang fram och tillbaka, kommer jag inte åt den, den är på utsidan av staketet, som ska hålla mig inne på gården, jag skäller lite, så får vi se vad som händer!
"Stanna!" Typiskt, nu kom hon matte, och vet ni hon tar av sig morgonrocks-skärpet och knyter runt min hals, morgonrocks.skärpet! Så genant, gå tillbaka till huset med vitt frottéskärp runt halsen.....
Hon muttrar nåt om mitt i natten, samtidigt som vi går in, och hon går och lägger sig igen.
Jag stannar i hallen och vaktar mot monstret som är där ute.

Nu, piper det där uppe och min husse kommer ner med buller och bång, han släpper ut mig, och nu ska jag utanför staketet!
Där, under logen är den, jag smyger mig på, eller hoppar på, skäller och hoppar undan, AJ!, skäller, skäller och skäller.....
Och där kommer min husse! Fast han är på insidan staketet! AJ!
Åh himmel nu kommer han, och vad han skriker!
Varför skriker han så?
Är det farligt?
Min husse brukar inte skrika så!!!
Bäst jag går hem!
Där vid grinden står min matte!
Husse trär på mig kopplet, jag slapp i alla fall morgonrocks-skärpet, och lämnar över mig till matte med ett "Hundjävel" Var det en hund? Jag tyckte det såg ut som en sån där Grävling.
Ok, matte och jag går in, och jag är lite smutsig, typ svart och det gör lite ont på ena ögat. Kanske var det en boxargrävling, men jag högg den i halsen i alla fall, fast det gjorde den med mig också....
Oops, inne i huset, tar hn inte av mig kopplet, utan jag får gå ögonaböj till duschen.....
Suck!
Nåja vattnet är ju i alla fall varmt, och det svarta rinner av.....

Vilket Jävla liv på min familj, och så här tidigt på morgonen?!


torsdag 3 maj 2018

Ja är inte bitter, ja är sjuk.....

Några av er var med mig för nåt år sedan, när jag stod till arbetsmarknadens förfogande, dvs ofrivilligt utan arbete, utan sysselsättning, arbetslös med andra ord.
Eller ofrivilligt? Jag valde ju faktiskt själv att avsluta....
Det var troligtvis de värsta 11 månaderna av mitt liv hittills, och förhoppningsvis slipper jag uppleva nåt liknande igen.
Nja, säger ni alla nu, ni som kanske förlorat någon närstående och inte tycker att arbetslöshet är nåt alls, eller ni som har någon allvarlig sjukdom, eller bara mår skit, det finns värre saker. Ja jag är övertygad om det, att det finns värre saker än att vara arbetslös för några, men för mig var det grymt jobbigt.
Men va nu då, du är ju inte arbetslös nu? Du har ett fantastiskt jobb att få återvända till varje dag? Du har underbara kollegor som man bara måste älska och dina medarbetare ska vi inte tala om, de är helt fantastiska!
Ja, ja, ja, jag vet, jag har ett jobb, som jag älskar, många härliga och underbara kollegor, medarbetare som jag avgudar.
Jag är en del av ett sammanhang, ack så viktigt för mig!

Men nu är jag ofrivilligt sjuk! Ja, ofrivilligt!
Men ingen är väl frivilligt sjuk?
Nej, men erkänn att även du någon gång haft tanken, va skönt det skulle vara att vara hemma en dag, en dag extra, jag tycker själv att det är ganska skönt att få ta helgen efter en lång vecka, att få landa i mina tankar utan nya intryck, att få reflektera, sortera det som rör sig, som behöver sorteras. Jag har tänkt tanken....
Det erkänner jag!
Men när det väl händer, utan att man tänkt tanken, som jag iofs aldrig låtit få fäste och genomfört, då är det bara skittråkigt.
Alla de där tankarna som ska sorteras är redan sorterade och ett vankande i huset, i tanken och i idé-träsket som finns djupt i min hjärna, gör att det blir ett ältande, ett funderande, ett spekulerande i både det ena och det andra. Och det föder frågor, ibland bra frågor, ibland ironiska, ibland är de sarkastiska och det kan bli bittra tankar.
Det roliga med mina tankar är att får jag ur mig dom, kan dela dem med någon annan, då blir de oftast inte vare sig bittra, ironiska eller sarkastiska, men stannar de där inne och bearbetas i en uttråkad hjärna, då blir de hemskt bittra.....

Hold Your Horses!
De tankarna ska man behålla för sig själv, för de kan göra mer skada än nytta ibland, fast det vet man ju iofs aldrig.....
Och stackars kollegan som får stå ut med att få många av dem via mail och sms, när han egentligen mycket hellre skulle vilja ha en arbetande kollega på plats än en bitter en som är sjuk och frånvarande......
Nåja, nu vet han att jag inte är mer bitter än vanligt (hoppas jag), och att de där tankarna kommer och går, kanske hos oss bägge, och är man sjuk får man väl vara lite gnällig?
Ja, gnällig, men stoppa bittertankarna från att få fäste, de har ingen plats här, ge plats för spontanitet, visioner och entusiasm.....

Nej nu får jag rycka tag i kragen, och jobba på flåset, för det är bättre att vara frisk på jobbet, än sjuk hemma, eller hur?!

Det här blev väl ett väldigt konstigt och svamligt inlägg, men det bjuder jag på.....
Jag är ju sjuk.....
Eller?!




onsdag 2 maj 2018

70 kilo tant....

Oj, jag råkade ställa mig på vågen!
Både sonen och mannen testade den under helgen, så jag tänkte inte vara sämre...
Och jag blev lika förvånad som de, det är nog nåt fel på vågen, för både maken och jag är några kilo för mycket för att komma i det vi fick skräddarsytt i Thailand, och det är bara fem månader sen....

Nu är frågan vad man ska skylla på?
För jag kan ju omöjligtvis ha ett eget ansvar för varför vikten gått upp?

Det måste vara:
Den där latmasken som hellre låter Betty springa lös och motionera sig, än att jag raskt promenerar med henne....
Den där som inte orkar ta tag i träningen, trots att den finns på nära håll och är billig, fast den är ju inte i sportklubbens regi längre.....
Den där som fyller upp min kaffekopp med en tredjedel grädde, många gånger om dagen....
Den där restaurangen på jobbet, som erbjuder för stora portioner, för god mat, och det är för enkelt.....
Den där som tar upp min tid och gör att jag inte gör mitt Yogapass varje dag....
Den där som hellre sätter på TV:n.....

Eller hur var det nu då?
Har vikten någon egentlig betydelse om jag mår bra?
Om det råkar kika fram nån liten extra korv mellan byxorna och tröjan, vem bryr sig?
Gör du?
Kläderna finns att vara bekväm i, klänningen från Thailand passar, och kanske till och med sitter lite bättre.
Jag är samma person inuti.
Och träningen är ändå inte rolig, jag behöver inte den för att träffa folk längre, jag träffar alla de jag behöver på mitt underbara jobb.

Just accept it, jag är femtio, jag är en 70-kilos tant, och jag är jag, bara för min egen skull.
Eller hur?!

Kan du köpa nya batterier till min smarta våg, Stora O?


I´m fucking proud of you!

Det här blogginlägget är flyttat till arkivet för mammaskammen....




tisdag 1 maj 2018

Vems förväntningar?

När jag på fjärde dagen av min fyradagars ledighet, som jag mest tillbringat i hostande febertillstånd, konstaterar att jag "bara" tvättat två maskiner tvätt......

Vadå bara? Två maskiner tvättade, är två mer än vad någon annan i familjen gjort på månader, och definitivt fler än vad en sjuk man skulle ha gjort....
Nej jag klagar inte på Stora O, och heller inte på Män i allmänhet, jag funderar bara över mitt eget konstaterande.... Det är ju ingen annan som sagt till mig att jag "måste" göra vissa saker, det är ingen annans förväntningar på mig som gör att jag gör vissa saker, bara mina egna....

Som när jag sätter på TV:n, lite så där i hemlighet när huset är tomt, som om jag gör det i smyg, för att det inte skulle vara tillåtet att ligga i soffan och bara slötitta på nån smaskig serie...
Tillåtet för vem? Vem skulle kunna säga att jag inte får?
Varför får jag nån typ av dåligt samvete?
Jag är ju för tusan femtio år, och bestämmer väl själv om jag ser på 10 avsnitt på en serier, på en kanal som jag betalar för varje månad, dyrt dessutom, och vem skulle titta på den och få valuta för de pengarna om inte jag?
Varför får jag känslan av att vara en fet latmask som bara ligger framför TV:n utan att göra nåt nyttigt och värdeskapande?
Ingen har sagt det till mig, ingen har klandrat mig för det, ingen har påpekat att det kan vara skadligt...
Ingen annan än jag själv.....

Kanske är det så att det är mina egna värderingar, skapade djupt ner i mitt undermedvetna redan i barndomen, som säger att man ska vara nyttig, för andra?
Tänk att det ska vara belagt med skam att göra nåt man bara själv vill?

Det blir motsägelsefullt för mig, när jag ibland, eller ofta får dåligt samvete bara för att jag är onyttig, eller är onyttig? Känner mig onyttig?
Jag som alltid förespråkar att göra det som känns bra!
Man är alltid sig själv närmast... Eller?
Dömer jag mig själv efter vad jag anser om andra, kan det vara så att jag själv inte tycker det är okey att andra "bara ligger på soffan och käkar praliner"?



Eller som Stora O sa alldeles nyss "Du behöver absolut inte tänka på dina fönster" med sarkasm i rösten. Nu vet jag att han sa det för att vi pratade om det här just, men visst är det precis det jag känner skam för, att tro att han och andra förväntar sig nåt annat av mig än det jag faktiskt presterar just nu.

Nej hörrni, vi slutar tänka på vad vi tror att alla andra förväntar sig av oss, och gör det vi själva vill, för det är ju mina egna förväntningar som betyder nåt, eller hur?
Och jag är övertygad om att någon dammsuger golven när det kryper fram dammråttor ur hörnen,  plockar i diskmaskinen när glasen är slut i skåpet, eller kör den där tvättmaskinen när kalsongerna är slut i garderoben....

Stora O, gick med stolta steg in i mancaven för att se några avsnitt på en serie, så jag gör det samma, sjunker ner i soffan, drar igång den dra kanalen jag betalar för varje månad och ser de sista avsnitten på "The Leftovers" och skiter i om någon tycker jag är onödig, och skulle det komma någon, behöver jag inte alls ursäkta att jag valt just det idag, eller hur? För skulle det vara så att någon verkar ta illa upp, är ju det deras problem, inte mitt, eller hur?



måndag 30 april 2018

Att ha nåt att göra....

Dag tre...
Av den fyra dagar långa ledigheten, lördag, söndag, måndag och tisdag...
I dag är det måndag, Valborgsmässoafton, och idag har vi planerat Langoosmys med barna och körsång vid brasan...
Men...
Termometern visar fortfarande på feber, jag ömsom fryser ömsom svettas, svettningarna kan ju iofs vara åldersbetingande, men jag mår inte bra...
Snuvan är tjock och rinner inte ut av sig själv längre, hostan är djup, djup som en basröst och det river i lungorna...

Stora O, var nog glad att han fick åka till Molnfabriken idag, för att starta nån ånga eller nåt, och slipper vara hemma med sin grymt tråkiga fru, som inte orkar någonting.

Tur jag kan ta sällskap av de skönaste brudarna...


Och Mia gav ett tips på en serier på HBO som jag nu sett två säsonger av :)


Hur kul det än är att se på serier och lyssna på podd, så är det där med att vara sjuk, vila och ljuvt tillfriskna inte riktigt min grej...
Hela den här kroppen protesterar, håret börjar bli fett, munnen smakar som om katten gjort tvåan där, lungorna vill inte röka, och kaffet smakar inte ett dugg!

lördag 28 april 2018

Gör om och gör rätt!

Jo, det där med att ta tempen under armen, som jag gjort i många år, när jag känt mig lite risig, varm och konstig, var tydligen ingen bra metod. Eller metod och metod, att bara göra det, funkar ju, men att sen mätresultatet är otillförlitligt det är ju en annan sida av det hela.
Den metoden har i alla fall gjort att jag hållit mig på benen, oavsett hur jag känt mig, det har mer varit hosta och snuva som hållit mig hemma från jobbet.
Inte ofta dock, men nån gång ibland så.....

För det mesta brukar det där förkylda dyka upp när jag ändå är ledig, på nån helg, kanske för att man slappnar av då.....
Va vet jag.

Nu kröp jag ändå till korset och tog tempen på det vanliga hederliga sättet, ja ni ska slippa detaljer, men jag stoppade in den där den vanligtvis brukar mäta, efter att noga ha tvättat den...
Det är ju mina hundars termometer.....
Nåja, efter att ha bläddrat fram dit den skulle, fått den på plats och väntat på pipet, så visar den 38 grader och det är typ tre grader mer än vad den brukar visa när jag tempat i armhålan i många år....



Så, jo jag är nog sjuk, eller jag är sjuk.
När jag kom hem från jobbet i går, så släppte snorproppen som gjorde näsan tjock och tät under eftermiddagen, och hostan är lite mer ihållande, det irriterande "kattluddet" som jag kände att jag hade i halsen i går, är däremot borta, vilket är rätt skönt.....
Att jag sedan hostar till och från ändå, så jag nästan både spyr och kissar ner mig, det får jag väl leva med några dagar.....
Och man kan säga att det var rätt bra planerat att jag köpte ett jättepaket med näsdukar i Torsdags när jag handlade....

Sen kan man ju fundera på om man ska peta i sig febernedsättande? Febern är ju i kroppen av en anledning? Att genom värme ta död på de virusar eller bakterier som fått fäste....
Men en liten Ipren då och då, mot den dunkande huvudvärken, som inte blir mindre av att jag nyser ut halva hjärnan, hostar och snyter mig.....
Och vad gör man när man är sjuk?
Känner jag mig själv rätt, så kör jag på som vanligt, fast kanske i lite lägre tempo....

Eller ska jag se nåt på TV:n?
Tips på serier? Någon?
Böcker har jag ju laddat upp med, men läsa när det dunkar i huvudet?......
Wordfeud? Någon?

Och nej, det är inte synd om mig, jag behöver inga krya-på-dig dunkar, jag är sjuk, det går över och jag överlever...

Fast visst är det konstigt att man behöver en bekräftelse på en termometer för att få vara sjuk?
Och hur blir det med sjungandet på måndag?
Och Yogan i morgon?
Och Plupp som behöver ha hjälp med flytt idag?

Nåja, det löser sig.....



fredag 27 april 2018

Det är fredag!

Arbetsveckan går mot sitt slut, ännu en vecka som gått i snabbare tempo än vad som egentligen kanske är nyttigt för tant, men det är kul, jag trivs och jag utvecklas förhoppningsvis på något sätt.

Bara en fredag kvar, sen ledig i fyra dagar, fyra dagar som förhoppningsvis kommer att innehålla en massa av det som jag gillar, trädgård, familj, sjunga lite och sova.....
Och, Mia & Anna, jag har fortfarande några avsnitt kvar att lyssna ikapp.....

Just idag den här fredagsmorgonen, när jag har en timmes extra sovmorgon, som jag inte sover på, utan bara sitter i morgonrocken och känner efter om jag är på väg att bli sjuk eller inte.....
Känner en konstig känsla i halsen, som om jag har ett litet litet strå av kattpäls på tvären straxt nedanför svalget, det blir också lite varmt i övre högra delen av bröstkorgen när jag hostar av att det lilla lilla strået retas.
Att röka är ju ett måste men även då känns den där varma lite stickande känslan i bröstkorgen...

Termometern stoppas in i armhålan och visar 36,2....


Knappast feber, men varm och konstig känner jag mig....
Kanske har det bara varit mycket på jobbet, eller hemma, vem vet.....
Jag måste nog googla....

Temperaturmätning i armhålan (axillen)

Axillär temperatur är inte lämplig för att bedöma kärntemperatur på större barn eller vuxna, eftersom den mäter hudens temperatur (perifer temperatur). Mätningen påverkas av termometerns placering, armhålans fukt, mängden underhudsfett och omgivningens temperatur. Axillär mätning kan dock användas på spädbarn under tre månaders ålder.

Hoppsan det är tydligen inte tillförlitligt att mäta där.....
Nej jag tänker inte mäta någon annanstans....
Det är mer hur jag känner mig som avgör hur jag mår....

Fredag som sagt, en arbetsdag till, innan det är dags att ladda lite batterier så här på våren :)

Ha en riktigt bra dag och helg!




söndag 22 april 2018

Att låta som Mia Skäringer...

Ljudböcker har jag lyssnat på, i tid och otid.
Jag hade Storytel, innan jag hade Iphone, och lyssnade snart slut på allt nytt material, då det bara fanns ett 20-tal titlar där när jag började lyssna. Det gjorde att jag avslutade mitt abonnemang, som då var gratis...

Jag försökte igen under en tid, och lyssnade i bilen, men hamnade med någon som hade en sövande röst och satt nästan och somnade i bilen på väg till jobbet....
Så det fick bli, Läsa Bok i sängen och Lyssna på P1 i bilen.
Hur tufft är det då, Lyssna på P1 i min fräna bil.......

Att folk nu för tiden lyssnar på Podd, har jag ju hört talas om, till och med bästa vännen J lyssnar på trädgårdspodd, så jag är nog sist med att upptäcka det här mediet.
Nu fick jag i alla fall et tips på KundaliniYogan förra veckan.


Två av mina favvokvinnor på samma ställe!
Så nu lyssnar jag. I Bilen, i trädgården, när jag är ute och går....
Underbara människor!
Och det mesta de säger eller berättar kunde jag ha berättat själv, känner igen så många fragment från Mia, uppväxten med mormor, Frälsningsarmén, sången, punkigheten, skolkandet ja ni fattar...
Även Anna finns det beröringspunkter med, samma musik, uppväxtåren, åldersnojan, klimakteriet.....

Nej jag är varken Mia Skäringer eller Anna Mannheimer, man kanske är det just för att det finns så många beröringspunkter, man känner igen sig, man skäms, mans skrattar högt åt vissa grejer, eller bara åt att de skrattar själva.

Grejen är bara att jag lätt tar åt mig dialekter, och Mias Kristinehamnska är ju knappast den snyggaste värmländskan jag hör, men ack vad jag känner mig konstig när jag hör mig själv inne i huvudet ha en Kristinehamnsk släng på min vanliga Värmländska......
Tur ändå att jag inte börjar prata Göteborgska!

Har du inte lyssnat på dem, gör det!
Dagligt aktuellt småprat, många kluriga funderingar, världsliga saker men också djupa.
Så många huvudet på spiken!

Och vem vet, kanske är Podd, nästa Pillargontantsgrej, jag gillar ju att prata och jag gillar radio, men har jag nåt att säga......





lördag 21 april 2018

De där med att vara 50....

Jo jag har ju varit det några månader nu, typ fyra eller kanske fem, det beror lite på hur man räknar...
Ålder är ju bara en siffra, jag vet det och det är hur man känner sig som är det viktigaste, men den där kroppen har liksom inte fattat att jag känner mig mer som 34 än 50+.....

Ta tex det där med trosor....
Nåja jag ska inte gå närmare in på min undre del av kroppen, men något har liksom hänt.
Jag har aldrig gillat såna där nyfikna trosor, ni vet den där sorten som liksom på ett nyfiket sätt kryper in och kikar rätt in i hela härligheten, de där trosorna, vars kant man ständigt får försöka få tag i genom de tighta jeansen och liksom dra ut och åt sidan, för att inte behöva ha nåt som kilar in sig och kikar, det är inget nytt, men något har hänt med kroppen, som gör att även de trosor som tidigare varit sköna, hållit sig där de ska, börjat bli nyfikna....
Inte ens de enkla vardagstrosorna från Newbody funkar längre.....


Och det är ju inte så att de är stringtrosor precis, men på något sätt är de plötsligt för smala där mitt under, och korvar ihop sig där och bak i rumpan....
Nåt annat som också uppstår är att de rullar ner under magen, den hänger liksom över om ni fattar....
Så in i höskan och rumpan, under magen.......
Inte alls skönt om ni frågar mig!

Jag har mer fått gått över till trosor av en annan modell, höga i midjan, med små ben, mjuka, helst av Bambu....
Typ....



Inte det sexigaste som finns på marknaden, men jag har dem ju mest för min egen skull, och knappast för att behaga någon annan längre, ja ni fattar.....
Det finns några små irriterande avvikelser även med de höga, mjuka sköna trosorna....
Det är inte speciellt snyggt till låga jeans, ni vet de där låga som nästan ska visa stjärtskåran där bak. Att det istället för en lite tillstymmelse till rumpa, sticker upp femton centimeter troskant, tror jag knappast tilltalar någon, inte ens mig själv, och fram ska vi ju knappast parat om, jeansen hamnar under den där magkanten, trosorna går över och det bildas en bambuklädd korv som ligger som en matrona under naveln.......

Nej tacka vet jag mina tantjeans, höga i midjan, täcker hela trosan, och hela magen får plats på rätt ställe liksom.....

Jo det händer nåt med kroppen när man blir äldre... 
Typ Femtio.....
Lika bra att vänja sig vid att allt liksom ramlar ner, hänger och blir löst.....
Hakan....
Rumpan.....
Låren....
Magen.....
Mungiporna......

Suck!
Man får väl klä sig där efter....
Det finns ju sånt som håller in, lyfter upp och tightar till.

Men hur gör man med hakorna? Nåja det blir väl ett senare inlägg.....

torsdag 19 april 2018

Jagat bort alla monster....

Nu tror jag minsann att alla monster är bortjagade, både mina egna och de vi verkar ha i trädgården under nätterna....

Mina egna är som troll, de bara sprack när jag plockade ut dem i ljuset.



De där vi har i trädgården däremot, de hör jag bara när de hoppar över staketet, efter att terriern påbörjat sitt "God Morgon - Här kommer jag" race varje morgon! Och vet ni det räcker inte med ett race, hon springer nog typ ett par kilometer längs staketet varje morgon, och jag går sakta i en mindre cirkel runt huset och liksom följer med henne runt, nåja, inte i samma tempo dock....
Vem orkar springa några kilometer i idiottempo klockan fem på morgon liksom om man inte är terrier?
Nåja man får vara glad för det lilla, bara en morgon av många har hon hoppat efter dem och röjt runt på byn.....


fredag 30 mars 2018

De finns så mycket grejer....

Tänk vad många saker det finns, som man inte visste att man behövde?
Virkade dukar, Tekoppar, små söta handväskor, pumps som ser ut som trä.....
Garn, balansplatta, porslin......
Ja ni fattar va?
Att vi varit på auktion :)

Och en hel massa grejer som vi absolut inte behöver följde med hem, men kul är det ;)


torsdag 29 mars 2018

To-Do-Lista

Vaknar av klockradion på andra sidan sängen, inte min alltså, utan min bättre hälfts...
Staplar upp efter att ha försökt stänga av den, genom att leta efter tystknappen på min egen klocka, som inte varit i bruk sen i julas....
Fem lediga dagar ligger helt orörda framför mig, och tanken är att jag INTE ska jobba, inte ens hemifrån, ändå är det första jag gör att kolla telefonen, så inget hänt på jobbet....
Den här första dagen är jag helt ensam hemma, nåja inte helt ensam, Betty håller mig sällskap genom att snosa gott i sin Bia-bädd, och en längre promenad i vad som ser ut att bli ett underbart väder idag, ska vi hinna med...
Och vad ska jag göra mer?
Det finns massor av saker som blivit framskjutna.....
Typ, dammsuga, tvätta, måla fönster.....
Ja, ni fattar....
Börja med vad?

En To-Do lista är ju aldrig fel, så jag börjar med det, att skapa min To-Do-list, precis som på jobbet...
Men det ger mig struktur.
Och det skrivna ordet är svårt att strunta i.


Ja, jag är nog lite skadad, men ska jag få nåt gjort, behöver jag en lista!
Så....

Nu kör vi!

måndag 26 mars 2018

Pillargoner!

Nej det är svårt att inte....
Vadå inte?
Ha pillargoner!

Helgen har gått i det tecknet, ja hela helgen, trädgårdsmässa, där några nyinköpta små vänner fick följa med hem och sedan inplockande av de övervintrade från jordkällaren.....
De ser inte roliga ut, men de kanske blir fina till slut, med betoning på kanske :)


Än så länge står de i sina gamla krukor, i sin gamla jord, har blivit rensade från gamla blad och torra grenar, de har fått några droppar vatten, och framförallt ljus.
Frostvakten är på plats och tillför lite värme om temperaturen i uterummet, skulle gå under 8 grader.
Nu är det bara att vänta någon vecka, låta dem komma igång, vakna liksom, sen planterar vi om, och så har vi nya sticklingar om någon månad.

Förhoppningsvis blir det fina nygamla plantor av det hela som ger blommor hela sommaren :)

En gång pillargontant, alltid pillargontant!

söndag 25 mars 2018

Trädgårdsmässa!

Började dagen med att försova mig!
Vaknade en halvtimme innan jag skulle åka, och när man ska med tåget, då blir det bråttom för tant som oftast är för tidigt ute....
Nåja, jag hann, och hämtade upp vännen, vi hann med råge till tåget, som tog oss till Stockholm.

Trädgårdsmässan "Nordiska Trädgårdar" är en återkommande tillställning vi varit på i många år, dock ej i fjol, men i år var det dags igen :)

Man är glad när man åker med sin bästa vän :)
Ett jippo, med massor av trädgårdsbutiker, olika föreningar och sällskap, som ställer ut och säljer sina specialiteter och varor.
Dock mycket mer lull-lull, än vad som är nödvändigt  kan man tycka när växterna är det som intresserar.

Några nya pelargoner blev det i alla fall, eller nya och nya, sorter jag haft tidigare, men lyckats ta död på, och några gamla kultursorter.


De ser lite ledsamma ut, efter resan i ryggsäck men de tar sig snart :)


Fröer inhandlade, bla Thaibasilika :)


Och en Hoya utmaning :)

Sen är det ju någon som snart fyller år, och ja, man kan hitta små presenter till grabbar som fyller 26 också, och det är inte en köttätande växt :)

Nu har vi gått in i sommartiden, jag är vaken tidigt, trots att jag såg sista avsnittet på "Big Little Lies" när jag kom hem....
Har ni inte sett den serien, så gör det, helt klart sevärd!


torsdag 22 mars 2018

Utbildad?

Nja, blir man någonsin fullärd?
Man kan ju fundera....

När man gått ett antal ledarutbildningar, gjort otaliga personlighetstester och jobbat som ledare i många år, då borde man väl kunna sitt arbete vid det här laget?
Eller.....
Har man dragit på sig ett antal olater, kört fast i vissa hjulspår, fastnat i "hur man är" utifrån alla analyser man tagit del av under åren?

Ja, vem vet?
Inga andra än mina medarbetare kan ge svaret på det?

Och kanske är inte Rött/gult enbart den bästa, kombinationen?
Eller drivkrafterna Individualism/Teoretisk det som ger alla svar på hur en ledare ska vara?
Kanske borde man även ha en anpassad profil?
Det kan ju vara bra att kunna speeda upp ibland, tänka annorlunda, anpassa sig?

Nåja, jag jobbar vidare, fortsätter att utvecklas, tills det tar stopp nån gång, om så där en femton år....

Känns i alla fall bra, att jag enligt senaste analysen är en inspirerande motivatör.
Och framförallt att jag är jag, och att just jag är unik, oavsett profil, färg, boksavskombination....

Skönt att vara hemma efter tre fullmatade dagar i Mullsjö och med massor av nya bekantskaper, är det i alla fall.....


fredag 16 mars 2018

Det är fredag folks!

Yeah!
Fredag!
Arbetsveckans sista dag!

Jo ni vet ju att jag älskar mitt jobb, kanske mer än vad som är normalt, eller nyttigt, men ändå är det nåt visst när helgen kommer smygande....
Helgen som man förhoppningsvis ska använda till nåt utvilande, lite god mat, kanske ett glas vin, kanske träffa någon när och kär.....
Kanske till att göra klart det där arbetet i datorn som kontoret inte ger ro till...
Eller att förbereda materialet inför nästa veckas ledarskapskurs...
Det kan va så att jag ratar med någon på andra sidan jorden...
Eller att jag målar mina fönsterbågar med det tredje lagret vit färg...
Alternativt kan vi äta ute, i skogen, grilla korv, ha kaffe i termos, äggmackor...
Åsså Yogapass på söndag kväll, perfekt avslut!

Hur som helst vi startar fredagen, kör ända in i kaklet, och avslutar den i soffan i kväll, sen är det helg!

Ha en fin fredag!


torsdag 15 mars 2018

Nej, rik blir man inte....

För er som kanske inte vet det, kan jag ju berätta om mitt ärofyllda uppdrag som borgerlig vigselförrättare.
Jo, jag är det, utsedd av länstyrelsen i Värmland 1999 inför vigselboomen man förvändae sig på millenieskiftet 2000.
På den tiden fick man ett livslångt förordnande, och 32 år gammal fick jag mitt.
Nu för tiden får man genomgå en del tester och får förordnandet två år i taget, de flesta som är nu har alltså ett tidsbestämt förordnande.

Att vara Vigselförättare, är en ganska kul syssla, och kalendern börjar fyllas av vigslar under sommaren.
Jag gillar att tillsammans med brudparen få planera och genomföra just deras speciella ceremoni, som ju ofta är en av de allra viktigaste dagarna i livet för många.
Ja det tar tid, planering, resor, möten, själva vigseln, protokollskrivande, inskickande av dokument....
Varje vigsel tar kanske en till två dagar i anspråk om man räknar ihop tiden.
Ett käckt litet extraknäck...
Kan man tycka....

Ersättningen då?
110 kronor per vigsel!
Ja ni läste rätt!
Ett hundra tio kronor.

Det är kul, men rik blir man inte, bara väldigt fylld av kärlek!



onsdag 14 mars 2018

Att sova ikapp....

Det kan man inte, har jag hört....

Men nu har jag i alla fall gjort det, efter en hemsk natt med hickande hund, massor av snö som rasat på taket, och en snarkade sängkompis däremellan, vilket gav för få timmar sömn mellan måndag och tisdag, var tant som ett vrak under tisdagen. Ett sånt där bristpåsömnmonster, som bara tanter kan vara ibland, så där så att det gör ont i benen, och kroppen känns sjuk...

Nu har jag i alla fall fått mina 8 timmar i natt, och vaknat glad och utvilad.
Så vi tar väl tag i onsdagen då :)
Piggare än på tisdagen om man säger så....


torsdag 8 mars 2018

Internationella kvinnodagen!

Med risk för att bli stämplad som feminist, vilket jag kanske iofs är och stämplad både som det ena och det andra har jag blivit i andra frågor också, så jag tål väl :)

Men idag är det internationella kvinnodagen, en av all de där dagarna.... Men kanske en av de som funnits länge, i alla fall längre än ostbågens och kanelbullens dag?
Vad vet jag...
Och inte vet jag om det går att jämföra kvinnor med kanelbullar och ostbågar? Kanske...


På Wikipedia finns följande om just den här dagen, som har rötter ända tillbaka till början av 1900-talet https://sv.wikipedia.org/wiki/Internationella_kvinnodagen

En av alla de dagar som finns på FN:s Lista över internationella dagar https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6renta_nationernas_internationella_dagar
Och de dagarna känns ju ite mer viktiga än kanelbullens om man säger så, ändå gillar jag kanelbullar!

Nåja, idag är i alla fall dagen som hyllar och sätter alla fantastiska kvinnor i fokus.
Och jag har massor med fantastiska kvinnor i min närhet och längre bort, och för att nämna några, kan jag ju börja med mina fantastiska döttrar, som vuxit upp och blivit självständiga och trygga kvinnor i början av livet!
Inte nog med det, jag har genom min son, fått en helt underbar dotter till, ytterligare en ung fantastisk kvinna i början av livet!





Så till er alla, och andra underbara kvinnor i min närhet:


Ha en alldeles fantastisk Internationell Kvinnodag!