Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

söndag 23 april 2017

När allt är så där enkelt!

Jo, jag kom iväg på 50-årsbalunset, eller baluns, en jättemysig kväll med en bunt vänner, flera av dem som jag inte sett på många år, och det var så trevligt.
Ni vet, gamla skolkamrater, som man hade otroligt roligt med under högstadietiden, och några av dem, har jag ju inte sett sen dess, någon har kontakten funnits med hela tiden, någon har jag haft kontakt med på facebook i många år och själva femtioåringen upptogs kontakten med för nåt år sen.

Det blev en helt underbart trevlig kväll, där man bara kunde vara sig själv, så där enkelt ni vet!
Enkelt genom att man bara är, kan skratta, prata gamla minnen, pratat dagspolitik, lyssna på varandras livshistorier, äta god mat tillsammans, dricka vin (läs vatten för mig) och typ bara vara!



Sju kvinnor mitt i livet, med en gemensam bakgrund som tonåringar, med olika livsöden, minnen och funderingar på livet.
Sju kvinnor, som gjorde det möjligt för alla att kunna prata och bli lyssnade på, som väckte gamla minnen till liv, där det ena gav det andra.
Sju kvinnor, som nu kommer att hålla kontakt på Facebook, kanske ses igen, fortsätta sina liv, med en härlig kväll i minnet!

Tack Vännen, för en mycket uppskattat kväll och god mat!
Älskar när allt är så där enkelt!
Och du, jag tar gärna receptet på din underbara Lasagne.

fredag 21 april 2017

Kanske är det så....

Att jag borde stannat hemma redan i tisdags? Men stönig som man är, och med nytt jobb, så går man ändå till jobbet, försöker vara precis som vanligt, dvs 100% fart, ler och pratar, försöker vara fokuserad och närvarande, till kroppen säger nej.
I går, sa den nej, hela eftermiddagen som i koma, och nästan så man somnar sittande vid bordet......
Idag, är min trötta kropp, mina täta bihålor och min hosta hemma, efter att ha använt termometern, som normalt brukar visa 35,8, men igår visade 37, vilket inte alls är feber, om man normalt har 37 vill säga....



Det känns inte alls bra att vara hemma från jobbet, jag får en känsla av att "skolka" att man gör nåt lurigt liksom, frågan är varför det är så?
Sen älskar jag att vara på jobbet, det gör jag faktiskt!

Nåja, bara att bita i det sura äpplet, acceptera att kroppen behöver vila, för att återfå sin normala status. Iofs har jag vilat under veckan, jag har inte tränat.....
Och det känns ju så där, och syns på vågen, direkt liksom......
För matlusten, är precis som vanligt, även om allt smakar likadant ;)

Nåja, det finns väl nå serie jag kan se, fick tips om Sorjonen, på Netflix, kan ju va nåt, och tre avsnitt kvar av The Code har jag också.
Och hur ska det gå med femtioårsfirandet i morgon? Men gå på kalas kan man väl, om man orkar stå?
Och barngympan på söndag?

Alltså att vara sjuk, gör att mina planer ändras, det gillar jag inte, nr saker och ting omkullkastas liksom......

tisdag 18 april 2017

Hur vet man....

Om man ska välja att jobba eller inte?

Nysningarna har avtagit, nässprayen gör sitt, hostan som kommit, har tagit en torrare form än den normala rökhostan.... Näsan är fnasig. men rinner inte längre, feber har jag inte.....

Ja, ni hur vet man? Kanske tar de illa upp om snorig tant äntrar jobbet?

Och hur vet man om man orkar hela dagen, igår var jag ju helt slut mitt på dagen....

Nåja, man vet inget förrns man provat, eller hur, och feg så jag inte vågar prova, det är jag inte :)

Det blir jobb idag, och jag kan ju alltid fara hem tidigt om jag blir helt slut....
Eller hur?



söndag 16 april 2017

Att vara sjuk?

Ja, vad är det?
Just nu, vaknade jag dag två, med näsan både täppt och rinnande, i halsen och näsan känns det som sockerdricka....
Egentligen är jag inte speciellt sjuk, bara lite trött efter gårdagens kalasande, men sjuk? Nej det tror jag inte....
"Har du feber!" var frågan man alltid fick när man bodde hemma, och oftast hade man inte det, när man kände sig lite trött och hängig
"Då får du gå till skolan!" För feber hade jag typ aldrig, och inte nu heller, så sjuk, är jag inte så bra på att vara....



Facebook är ju ändå en bra uppfinning, om man, skriver att man har lite ont nånstans, är som jag typ snuvig, så får man massor med medlidande och krya-på-dig hälsningar, och det är bra....
Men ibland funderar jag på om jag alltid är sjuk, hur upplevs jag, som en sjuk?
För jag tycker ju inte att jag är sjuk, typ, för jag har ju fått lära mig, att har jag inte feber, så är jag inte sjuk.....

Som den gången, när jag som 16-åring var inbokad på en Contrygala för att sjunga i Avesta nån gång i början av 80-talet, och jag hade absolut ingen röst, det var hes de-luxe liksom, pigg för övrigt, men det bara väste när jag pratade.... Men dit skulle vi, jag hade ju ingen feber, så modern körde, kompisen var med, och jag skulle sjunga två låtar, UTAN RÖST?!

Jo det gick bra, sjunga funkade, trots att jag inte kunde prata.....
Jo, jag kan sjunga.....

Idag, när jag ringde, körkompisen, och berättade att idag, funkar det inte att sjunga, ju själva sjungandet funkar nog, men med sockerdricka i näsan, som dessutom konstant rinner ut, killar och frammanar nysningar, så tror jag dock att de har det bättre i kyrkan, utan min röst. Hur kul jag än tycker att det är.



Sen har vi ju det där med att smitta andra?
Ja, hur är det med det?
Lilla S, som jobbar inom vården, stannar hemma från jobbet för att inte sprida baskilusker eller virus till sina vårdtagare, vilket jag förstår, och har jag tex magsjuka, så är det inget att fundera på....
Men snuva? Hur tänker man där?
En sak är det ju om man känner att man inte orkar.... Orkar vara som vanligt, ge allt osv, då är beslutet lätt att ta, men när man funkar som vanligt, även om ögonen rinner över, och man får knipa bäckenbotten typ miljoner gånger på en dag, för att inte kissa ner sig, när man nyser så där galet, ja ni fattar, stannar man hemma då?



Nu är det ju påskdagen så jag är ledig, och snuvig, och på tisdag, när jobbveckan tar fart igen, då är det nog borta, så jag inte behöver fundera på såna här triviala saker....

Jo, jag är sjuk, men inte sjuk liksom.....

fredag 14 april 2017

En påskhelg!

Första längre ledigheten sen starten på nya jobbet. Fyra dagar ligger framför oss, fyra dagar av lättja, sång, umgänge med familj och vänner och så klart en och annan påskkärring :)

Vaknar tidigt, staplar ner, öppnar dörren åt en kissnödig Ebba och ljuset slår emot mig....
Nej inte ljuset som i att solen möter mig, ljuset som blir när det snöat ymmigt hela natten!
Snöat? Hela natten?!

Hela min vackra vårträdgärd, är helt vit!
Alla Blåstjärnor och Scilla, är gömda i snön, knopparna på Magnolian hukar sig, för att orka stå emot och påskliljorna nickar....
Bara Ebba, är lycklig och rullar sig glatt i nysnön, blöt och luktande likt gamla ullstrumpor, kommer hon sen in

Ebba har nu torkat, Stora O har gjort en Smoothie till mig och dagen är på gång att starta på riktigt.
Körsång i Värmskogs kyrka kl 15, ungar hit för att äta Langoos i kväll och Stora O har en buse i näsan (Läs - manlig förkylning)
Våren är här, Aprilväder eller inte, USA bombar i Afghanistan.....
Jag är ledig.....
Fyra dagar.....

Jo, det är också en påskhelg...

Glad Påsk på er, alla där ute!




onsdag 12 april 2017

Att lära gamla hundar att sitta.....

Ja, det är inte lika enkelt, som med en valp, men det går....
Och det kan ta lite längre tid :)

Men "Ting tar Tid" (citat Piet Hein) och jag måste bara låta det ta tid, även om jag är född snabb.

Massor av nya kunskaper, nya system, nya rutiner och nya människor att lära sig, ja faktiskt en helt ny kultur, men jag gillar det, det gör jag faktiskt.
Och vet ni, det bästa av allt, det ÄR högt i tak!
Man får ha en åsikt, och jag blir lyssnad på.

Kan knappast ha det bättre.
Även om det tar tid, det gör faktiskt det ;)


måndag 10 april 2017

Vad borde man skriva?

Ja efter fredagens händelse i Stockholm, funderar jag över vad man borde skriva....

Givetvis, ett djupt deltagande till offren och deras familjer, ja till alla som på nära håll fick uppleva det hemska!

Men vad ska jag skriva?
Här i Värmskog, snurrade nyheten på TV:n, när jag kom hem i fredags, på radion pratades och bearbetades det hela dagen på lördagen, och nyhetssidorna på nätet svämmar över av information, så vad kan lilla jag skriva.....
Inte mycket!

Men en sak vet jag, att om vi håller i den här känslan, av samhörighet och gemensamt vägrar att låta oss skrämmas, så är vi gemensamt otroligt starka!

Vi ska inte låta oss skrämmas av terrorns våld!
Vi ska inte låta oss skrämmas av falska nyheter!

Samhället har visat en otrolig kraft i sitt handlande, och att vi skulle vara ett samhälle i kollaps, det tror jag inte en sekund på!
Vården, Räddningstjänsten och Polisen visade en handlingskraft i det ofattbara, som inte varit möjlig om vi hade en systemkollaps.

Så ni underbara människor där ute, tänk efter en gång till, innan ni väljer att tro på skrämselpropaganda och fejkade bilder på sociala medier.

"Sverige, vi kan bättre!"


Var källkritisk när du sprider information.
När du delar information på sociala medier ger du den tyngd eftersom dina vänner förmodligen litar på dig. Därför är det viktigt att inte sprida osanna uppgifter. Var därför källkritisk:
Vad sprider du, fakta eller åsikter?
När kom informationen, är den fortfarande relevant?
Varifrån kommer den, sociala medier eller en mediesajt som har en ansvarig utgivare?
Hur kom den, från en pålitlig källa?
Vem lämnar informationen, en myndighet, företag, organisation eller privatperson, och kan du hitta ursprungskällan?
Varför sprids informationen, för att informera, underhålla, tjäna pengar eller något annat?
(källa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

onsdag 5 april 2017

Klokare?

Nytt jobb, betyder nya arbetssätt, ny organisation, nya människor.....
Och en massa utbildningar man ska gå.

Nu har jag tillbringat de senaste två veckorna till just detta, utbildning i alla former, och jag blir bara klokare och klokare, eller nåt?
Idag, tillbaka till verkligeheten igen, och det känns gott, jag saknar mina nya människor!
De är ju trots alla utbildningar det allra viktigaste i mitt jobb!
Och det absolut roligaste!


Och i kväll, ska jag på föreläsning, med HG Storm, "Våga vara vuxen" Kan ju vara en tanke!

Ebba lämnar jag hemma!
Vi syns väl?

söndag 2 april 2017

En hel lördag...

Använde älsade ungen till att få ordning på mammans hår.....
Först ett Yogapass, sen en tur på stan, som resulterade både i två nya tröjor, ett par jeans, en ny tekanna, kalsonger och en skjorta till Stora O, och det bästa av allt, en fika på kondis!

Sen satte vi igång!



Ett evigt plockande av små rymmande hårstrån, som när de växer ut väljer sin egen väg, och inte alltid vill vara en del av den dread som sitter just där.....
Plocka och virka in, plocka och virka in :) Men hon kan min unge, även om det stundtals känns.....


På en av stans roligaste butiker finns massor av roliga pärlor, 10 stycken inköptes, för att få plats i håret. Tanken var att de skulle symbolisera något i mitt liv, här Tilda, som symboliseras av en Delfin, och Lilla O som symboliseras av en fotboll.... Bästa kompisen J symboliseras av en tjur, Mamma av en ängel, Plupp av ett fredsmärke.... Det fanns inget Hjärta, så Stora O:s symbol, dröjer lite :)


Ibland, går det fel, den gick av.... Men Plupp kan laga, så alla är tillbaka på rätt plats, mer tighta och med mindre busigt hår som sticker ut här och där....

Nu känns det i hårbotten, det har dragits och vridits, så lite ömt är det.....
Nåja, vill man vara fin, får man lida pin :)

måndag 27 mars 2017

Var tog de åren vägen?

För 25 år sedan, precis på utsatt dag, kom han.
Den allra ljuvligaste lilla gossen, 3400 gram tung och 52 cm lång!
Att han skulle heta Oscar, det visste jag sen många år tillbaka!
Oscar efter min farfar.


Idag är hans 25-årsdag, och han har blivit en vuxen människa, som jag är mycket stolt över!
En förnuftig människa med hjärtat precis i de värderingar, som gör mamman så stolt!
Han har startat eget, har en alldeles underbar flickvän, och är en mycket älskvärd och omtyckt man!
Och jag älskar honom totalt gränslöst!

Mamma kan med stolthet, önska Lilla O och S, en alldeles underbar födelsedag, som tillbringas i Krakow.

Grattis Lilla O 💖

söndag 26 mars 2017

Termostaten...

När tanter åldras, händer det grejer i kroppen.
Precis som när flickor växer och blir unga kvinnor, ja ni fattar.
Och tants termostat i kroppen bråkar, ömsom varm ömsom kall....



Nåja, det blir väl färdigt nån gång det här också....
Fast vissa grejer är grymt behagligt att slippa!

Nu ska jag dammsuga, då blir jag varm av andra orsaker :)
Och sen går vi på djungeläventyr på Barngympan :)





måndag 20 mars 2017

Ont det gör ont....

Diffus känsla av smärta, här och där, fläckvis....
Ena axeln, som jag iofs fick ont i efter en gymnastisk önskeövning förra söndagen, en fläck nere på ena benet, nedanför vaden, på utsidan, sidan av nedre ländryggen, i fötterna och i höfterna....
Ja, tant kanske inte är gjord för all den här träningen......
Eller så är jag bara på väg att bli gammal :)


Nåja, jag ser på Facebook, att en efter en av mina gamla skolkamrater, kliver över det där magiska 50 strecket, jag är inte där än.....
Men snart....
Åldern som sagt!

Nåja, jag kickar igång dagen, tar en varm dusch och får på mig kläderna, kör min lilla nytvättade bil till mitt underbart roliga jobb, och jag har en känsla av glädje i kroppen, trots att den gör ont :)
Glädje över att ha mitt jobb, över små underbara 6-åringar, över att ha en gul villa att greja med, glädje och stolthet över mina barn som klarar sig bra här i livet, glädje över att kärleken frodas här på Östtomta!
Vad spelar det då för roll, om det finns diffusa smärtor i kroppen?
Det går över!
Det gör det faktiskt!


lördag 18 mars 2017

Effektivt....

4.30, sätter terriern igång och pipa....
Normalt sett ringer ju min väckarklocka, 4.30, på vardagarna, men idag är det helg. Konstig terrier som inte fattar att det är lördag liksom?!
Nåja, upp kommer tant, staplar ut med hundar, i morgonrock, Stora O:s fodrade skjorta, gummistövlar och beväpnad med ficklampa. En första morgoncigarett, och tankar i huvudet kring fortsätta sova eller inte, när terriern och gamla tanten, checkat av gården, kissat och fått luft.



Nåja, sova är överskattat, så det blir en morgon med levande ljus kaffe och skrivarkursuppgifter istället.
Jag är ju som mest effektiv på morgonen, när alla andra sover, ja hundarna också, efter de varit ute, kan de sova typ till 10... Det känns ju lite fuskigt, men tystnaden på morgonen är ganska skön och behaglig.
Respons på en kursares text, om jag sugit på hela veckan, och reflektion på den lästa boken "Att berätta sig själv" av Merete Mazzarelli, får jag till, och lämnar in, när man äntligen sätter dig, vid köksbordet laddad med en blyertspenna och ett levande ljus tänt på bordet, kaffekoppen nära, så får man till det....

Även morgondagens barngympapass är planerat, musik nedsparad i spellistan, och temat genomgånget.
Hu va effektiv jag är!

Nu ska jag bara väcka resten av kroppen också, lite stretchövningar, för min onda axel, lite massage för den ömmande fläcken på mitt underben, och en dusch på det, så är jag redo för dagens utmaningar.
En lunchspelning i Ladan hos Lars och Ingrid, samt ett sex-årskalas för bästa fasterongen!
Jo, den här lördagen kommer att försvinna den också :)

Hoppas ni alla får en fin lördag, om än kanske något kortare än min, för ni sov väl längre, hoppas jag?

söndag 12 mars 2017

Så fort man vänjer sig....

Den 17 november, började vi sätta i 70 cm långa, blekta och hemgjorda extensions i mitt då 4 centimeter korta hår.



Ett hår som var lite småtråkigt, och varit kort i flera år. Alla typer av mörka nyanser har jag provat, men aldrig riktigt trivts med ljust hår....
Nu blev det ljust, väldigt ljust....


Och så har det varit i tre och en halv månad- Min egen utväxt har varit väldigt mörk, med vissa inslag av silver, ja det kallas grått jag vet :)

I går färgade vi alla dreadsen, utan att färga i botten, vi utgick alltså från min egen färg, med silverstänk, och gav alla korvarna en mörkare nyans som går mot ljusare i topparna, samt gav några en galet härlig lila färg....


Som ni ser, är det mörkare partiet mycket längre, vilket gör att det är mest mörkt mot ansiktet nu, och de blir inte så "synliga" framifrån, och det känns lite konstigt :)
Fast jag gillar dem, det gör jag, men tänk va fort man vänjer sig vid det ljusa mot ansiktet.....


Ni får ha överseende med den morgontrötta looken :)
Nåja, nu är de mörkare, och lila, och jag tänker h dem kvar :)
Så det så!

Lite färg på ögonen, ögonbrynen, och kinderna, så blir det perfekt, eller hur?
Tack, älskade lilla plupp, för ny färg, härlig salongsmys och goda "breads"

Nu blir det kolbulledag och barngympa idag!

lördag 11 mars 2017

En lördag morgon!

Laddar för att tillbringa hela dagen med Plupp.
Plupp, som är frisör, och inte alls en plupp längre även om hon fortfarande och alltid kommer att vara mitt yngsta hjärta <3



Det är det här lilla hjärtat som har ansvaret för mammans frisyr, och annat utseendemässigt som kommer med det, dreads i god form, färg, ögonbryn, ja ni fattar.... Och idagär det dags för en genomkörare av dreadsen, lite färg för att liva upp det lite :)

Mellanhjärtat, Lilla O, som är mycket större än sin lilla mamma, deltog på Näringslivsmässa i Grums i går, och företaget, med hans mentor i spetsen tog hem, årets företagare! Kul tycker vi, då Lilla O och hans kollega, tar över franchisetagandet av företaget i Värmland i detta nu. Så, behöver du ha en översyn av ditt tak, få det rengjort och behandlat mot påväxt, hör gärna av dig till Lilla O, trevligare takvårdare lär du knappast träffa i Värmland :)

Storhjärtat, Tilda, har det varmt och skönt i Melbourne, inte för att jag kan klaga på dagens väder här hemma, då solen skiner även här, men hellre 25-30 grader varmt och sol, än som här -5. Tilda har hittat sin plats i världen, jobbar med det hon tycker är roligt och passar ra för, och kärleken finns där, och det känns så bra i ett mammahjärta! Även om hon emigrerat....

Nåja, jag har ju gammelhjärtat, Stora O, hemma! Och medan jag år håret fixat, väljer han att tillbringa morgonen med att spela tennis med sin bror, så vi förbereder oss fr träningsvärk!

Men som sagt, först ska vi använda lördagen, till hårfix och mys i Arvika.
Åsså är det ju kolbulledag i morgon!
Och vädret är helt okey.
Och vi är lediga.
Lördag.

söndag 5 mars 2017

Syns det?

Var på fårfest i Kil och på Ikea med lilla Plupp igår, en mycket härlig dag som faktiskt också startades med en timmes Yoga :)
Väl hemma, kollar jag facebook, och en av mina före detta medarbetare som vi träffade på Ikea och pratade lite med hade statusuppdaterat, bla stod det:

"Träffa en gammal kollega jag saknat och hoppats det gått bra för. Det kändes som det gjort det. Så pigg och glad mot sist jag träffa henne, känner mig er övertygad i mitt beslut! Tyvärr glömde jag kramen i överaskelsen."

Och tänk det var mig han menade :)
Och så rätt han har, det har gått bra för mig och jag är både gladare och piggare mot sist vi träffades!
Det är så roligt när det också syns!

Berättade sen för maken om både mötet och statusuppdateringen, och frågade hur han tänker, ser jag gladare ut?
"Ja, det kom när du gjorde dreadsen" Blev hans spontana svar :)


För jag är gladare och piggare!
Jag har ett underbart jobb att gå till!
Jag har en bunt härliga ungar att gympa med på söndagarna!
Jag tränar, och tycker fortfarande att det är roligt!
Jag fixar att hålla liv i skrivarkursen!
Vi är på gång med Gula Villan igen efter vintervilan!
Jag har gått ner nästa 10 kilo, det senaste året!
Jag LEVER!

Och är det så enkelt, som att några hårkorvar kan göra mig gladare och piggare, så ska jag faktiskt behålla flumflätorna, så länge jag kan :)




onsdag 1 mars 2017

En månad!

En månad på nytt jobb och jag stortrivs!
Tänk att det betyder så mycket att få möjligheten att jobba i en organisation som sätter värde på sunda värderingar, sina medarbetare och ledare!
Fyra veckor, med massor av möten med nya människor, där jag får ta plats, får säga och fråga, får vara jag vilket betyder massor!
Ja, jag är sliten, men som jag skrev igår, det är en stor omställning att gå från ingenting till 150%. Och att göra mindre, dvs inte gå fullt ut, det är liksom inte riktigt min grej!
Jag vill ju helst också hinna med alla mina fritidsintressen också. Det enda jag fortfarande har lite dåligt samvete för är hundarna, de får nog inte riktigt all den stimulans de varit vana vid, efter att ha haft matte hemma.
Men snart kommer ljuset, bara tre veckor kvar till sommartid, då blir förutsättningarna bättre för att kunna hitta på nåt efter jobbet, nåt annat är bara promenader med pannlampa.



Skrivarkursen, hinner jag fortfarande med i alla fall. Träningen liksaså, och viktkurvan går stadigt neråt. Att vikten fortsätter minska beror kanske på att jag knappast äter mer än lunch, kvarg och frukt.... Men hungrig är jag ju inte, så varför äta mer än vad man behöver liksom.

Nu startar vi den nya månaden med två utvecklingsdagar!
Sa jag att jag tror jag hamnat rätt?

Ha en bra dag allihop!


måndag 27 februari 2017

Dagarna går fort...

Det är ju bra, att de går fort. Det brukar betyda att jag inte har tråkigt!
Jag har inte tråkigt men jag blir väldigt trött, så trött att jag helst bara skulle vilja drösa i säng, typ nu!
Fast vem går och lägger sig före åtta en måndagskväll liksom? Nej inte jag.
Omställningen från 11 månader i tråkighet och lättja, där jag inte fick timmarna att gå tillräckligt fort, är omvälvande, och kanske är det just det, omställningen som gör mig så trött.
Första smekmånaden är gjord, det går bra på jobbet.
Visst gör jag fel ibland, glömmer saker, kan inte allt osv men det funkar. Jag trivs, det är härliga människor och arbetsuppgifterna är liknande de jag haft förut. Visserligen en massa nya regler, system och rutiner som jag måste lära mig, men det kommer.

Ja ni, en månad som anställd känns bara bra!
Och i morgon ska jag gå och hämta 46 semlor för att dela ut till alla medarbetare. Vilken arbetsplats väl, där chefen får bjuda alla sina arbetande medarbetare en semla på Fettisdagen! Kan knappast bli bättre!



Sa jag att jag var trött?!
Trött på ett skönt sätt, så där som man blir när man känner att man deltar och har en plats i ett sammanhang!


Veckan som kommer :)

Enligt horoskopet http://blogg.damernasvarld.se/astrobloggen/ Så är det en spännande vecka som kommer.....
Vi tar väl tag i den och gör den så bra som den kan bli?

Skytten 
Det är elden och vattnets energier som blandas samman den här veckan. Härligt! Massor med djupa känslor och behov av tillhörighet och förståelse som möter den brinnande elden som ger livslust, energi och handlingskraft. Bang sa det i söndags när månen blev ny i Fiskarnas tecken, samtidigt som en förmörkelse ägde rum i ditt 4:e hus. Det betyder en ny positiv början för dig! Hela fem planeter + noden befinner sig där och stärker upp självkänslan hos dig. I ditt roliga, kreativa 5:e hus har Venus, Mars och Uranus enats o mitt emot dem står expansiva Jupiter välsignar dig och skänker lycka och tur till dig . Oj, det är äventyrligt som 17 och i värsta fall också lite kinky! Det här kan bli hur roligt som helst och du tycks ha överskott på inspiration och livslust. Mitt råd? Ja, följ dina instinkter – du har så bra flöde nu att det inte går att missa.

lördag 25 februari 2017

Helg igen!

Ja, så var det lördag morgon, igen.... Helgerna kommer fort, och de går fort.....
Nåja, en helt galen jamande katt, ja katt, såg till att alla fyrbenta och tant kom ur ängen idag, redan kl 5, precis vad jag behövde? NOT!

Vakna är vi, eller i alla fall jag, de fyrbenta inkl katten, har lagt sig och somnat om....
Jag har massor med skrivkursuppgifter att ta tag i, då jag har att göra, men är jag tillräckligt skärpt?
Det är dags att ge respons, och att reflektera över respons jag fått, spännande.
Mitt skrivprojekt börjar i alla fall ta form i mitt huvud, strukturen har jag inte riktigt på plats, men någon typ av självbiografisk berättelse om våndorna i arbetslösheten blir det nog, som det känns idag.... Och jag har ju en del redan nerskrivet här, i bloggen, bland mina Hemliga Pinnar, och i dagboken, sen finna även massor i huvudet, som fortfarande behöver ut.... Så material finns, om man säger så :)

Nu tar vi tag i helgen, som ofrivilligt startade tidigare, än vad jag räknat med.....


torsdag 23 februari 2017

Les Miserablés

Efter en lite hektisk dag på nya jobbet, tog jag mig till Karlstad, för att möta upp kören och söta S.
En matbit på Mezze, och Les Miserables på Värmlandsoperan, stod på kvällens program.

Maten var okey, är ju inte så fantastiskt glad vare sig i Hummus, eller kikärtor, men det gick ner....
Turen till Operan efter maten, gick i kringelikrokar genom stan, valde givetvis fel håll när vi for ut från parkeringen, s vi fick snurra runt lite i stan, innan vi hittade parkering :)



Föreställningen var bra, tyvärr var sången lite blurrig, så jag hade svårt att hänga med i vad de sjöng, men det blev lite bättre i andra akten.
Fantastiska dekorer och rekvisita, ljussättning, orkester, och aktörer var det i alla fall, så jag är nöjd.
Första gången på Wermlandopera för mig, och det var en trevlig liten teater, och vi hade bra platser!

Mycket kul att göra nåt, tillsammans med söta S :) Tack för sällskapet!

Nu laddar vi för ytterligare en arbetsdag på mitt roliga jobb!

fredag 17 februari 2017

Tiden rusar iväg....

Redan fredag igen!
Det går fort när man har roligt :)
Och aktiviteterna packas på varandra, inte lätt att hinna med allt man hann, när man var hemma i lättjans tecken, nu när man jobbar.....
Men att sluta med de aktiviteter jag startat, vill jag inte, så då får det bli lite mycket. Men jag trivs ju med det!
Måndag, startar veckan
Tisdag, cirkelträning,
Onsdag, kör.
Torsdag, tabata.
Fredag, fredagsmys ;)
Lördag, lägger vi hela dagen på skrivarkursen....
Söndag, barngympa och cirkelträning.

Full fart alltså, och jag gillar det!

Fredag idag, som sagt, och något gott att äta i kväll, ska inhandlas, frågan är bara vad?


måndag 13 februari 2017

Hur gick gympan då?

Jo, tackar som frågar!
8 glada flickor dök upp, och dt var mycket spring i de benen.....
I ett ben var det lite extra spring, för när vi skulle stå på händer, så hann jag inte fånga den lilla foten i luften, innan den small rakt i mitt ena öga, så:


Ja, ett litet blåöga igen.....
Inte som när jag stod på huvudet, när jag Yogade, men det syns.....

Blåöga i alla ära, kul hade vi i alla fall, så det var värt det!
Och jag tror de kommer tillbaka nästa söndag :)

Sen, under kvällen, så hade vi stora "Rymmardagen" Först drog Betty som en avlöning, över staketet (jo, det satt päls i översta nätet), ut i världen, och var på egen hand i ca en timme. Medan jag gick runt med ficklampa, visselpipa och frös häcken av mig, så roade hon sig troligtvis kungligt i skogen, för massor av pinnar satt i pälsen när hon kom hem till slut.... Jag satte långa slanor upp i det översta nätet också under tiden....
Inne gick Ebba och var hur hungrig som helst, när Betty äntligen kom hem, fick de mat, och Ebba fick gå ut själv.....
Ja, ni fattar....
Hon kröp under staketet, på andra sidan gården, givetvis, och iom att hon inget hör, så blev det att vanka runt och titta efter henne, ingen ide att ropa liksom.....
Och så, fick jag krypa på knä i snön, mellan staket och vildrosbusken, fästa ett extra kompostnät, mot staketet och ända ner till marken, för att fixa även det rymmarstället....
Kan inte bara kalla mig gympafrökan idag, utan även staketlagare......



Ibland funderar jag på om jag ska ha hund, ärligt, de vill ju inte bo hos mig......


Nu är det måndag igen, natten har INTE varit lugn, både fullmåne och en vankande Ebba.....
Så trött av sömnbrist.....
Tur jag har ett så roligt jobb!

söndag 12 februari 2017

Fortsätter att utmana mig själv :)

I mitt 2017-års utmanande, så fortsätter jag utmana mig själv, genom att prova nya, och nygamla grejer
Så igår, va vi i Arvika, vi skulle gå på Erikshjälpen, ni som känner min man vet att han är väldigt svag för "bra-att-ha-grejer" typ allt som ser spännande ut, så loppisar och auktioner, är något av det roligaste han vet, vid sidan av jobbet då givetvis, för det har den viktigaste platsen i hans liv, nästan ;)
Tre böcker hittade jag, som jag inte läst, och läsa är ju iofs ingen utmaning, utan ett måste för att somna :)
Nåja, Stora O, hittade ingenting, men, det finns ju fler loppisar i Arvika, så vi ringde Plupp, och tog henne med oss på stan, en till loppis blev det, där Plupp köpte lite grejer :)
Annat blev det när vi plötsligt, befinner oss på Akademibokhandeln, där jag fick tag i två 1000-bitars pussel, det är en utmaning, och jag tycker det är rätt roligt att lägga pussel, tro det eller ej.
Så nu är bordet i rummet fyllt av bitar, och det går rätt bra :)


Bara väntar på att terriern, ska få ett infall och hoppa upp på bordet :)
Nåja, en tanke utmaning, en utmaning att vara stilla och koncentrera sig på, och rätt kul faktiskt :)

Nästa utmaning startar idag, vid fyra i eftermiddag, drar jag igån en lite gympagrupp, för barn 4-7 år, i sporthallen......
Ja, ni läste rätt, en gympagrupp!
Jag?!
Jag, som aldrig gillat gympan......
Som hellre sitter inne och typ, pusslar......

Nåja, kanske just därför.
Det finns ju säkert fler barn som mig, som inte gillade utbudet av bollsporter, men ändå ville vara med på div gruppaktiviteter....
Så, i eftermiddag kör vi, lite lek, lite redskap, lite Yoga, och framförallt inga runda ting, mer än tanten som håller i det då :)



Oj, oj, OJ, vad har jag gett mig in på?!
Nåja, ungar kan jag, leda kan jag, musik gillar jag, och jag klarar att röra på mig, och jag tror det kan vara roligt, både för mig och för ungarna, om det nu kommer några......
Och det finns massor med förslag på vad man kan göra, på nätet, så vi ska nog kunna fylla en timme, med lite varierat program.

Det gäller att utmana sig själv, och att hamna i fällan, där bara jobbet, och inget annat upptar min tid, hur kul det ä är, det tänker jag inte göra om, jag tror det är viktigt att jag gör andra saker vid sidan av, så jag inte har så mycket tid för tankar, då jag ibland rusar iväg då.......
Och att röra på sig, kan ju aldrig vara fel? Eller?

Tips på olika typer av aktiviteter (utan boll) tas gärna emot :)

torsdag 9 februari 2017

Det där med nya rutiner....

Mycket i ens rutiner, blir ändrat när man börjar jobba....
Allt man hunnit med under. ganska lata dagar hemma, ska plötsligt få plats på några timmar på l
kvällen.....
Träning, kör, matlagning, städning, handling, tvätt, skrivarkurs och hundar. Och inte vill jag prioritera bort något.....
Men det är skillnad, att gå från noll till 150% utnyttjande av tid.
Man blir ju lite bekväm, när man har "all tid i världen"



Fast, jag gillar det, det gör jag faktiskt, och städningen, tvätten och handlingen, kan man göra smart i samband med helgen, träningen och kören är ju tidsbestämt, och hundarna flexibla, skrivandet går också att styra till helgen, så varför funderar jag, när jag faktiskt mår bättre av det här tempot?
Kanske för att jag är lite tröttare än vad som varit vanligt de senaste 11 månaderna.
Kanske för att jag inte riktigt har hittat, rätt i djungeln av timmar att planera på dygnet....

Men men, nya jobbet känns bra efter en veka, och jag träffar massor av spännande människor, möter arbetssätt, som är utmanande, vilket passar mig utmärkt, och ve ni, trivs man där, då får man till allt det andra :)

Nu ska jag packa min träningsväska, Tabata idag, och jag får inte glömma att Lena ska åka med mig från Karlstad :)

måndag 6 februari 2017

Ja må hon leva!

Klockan ringer tidigt!
Jag sprätter upp!

Hade det varit just den här dagen, för typ 20 år sedan hade jag förberett ett levande ljus, dukat med födelsedagstabletten, tagit en hög med paket och ljuset med mig, upp till Tildas rum, och stämt upp i "Ja må hon leva"
Smygit in, sjungandes, i morgonrock, med håret i en enda oordning, fram till hennes säng, där hon förhoppningsvis fortfarande sovit, och lyckats väcka henne, se en nyvaken, lite rufsig unge, med tindrande ögon, sakta vakna till, med förväntansfulla ögon.
Då fyllde hon 7 år <3 7 år med förväntningar på livet!

I dag fyller hon 27, befinner sig på andra sidan jorden, och det är svårt att väcka henne i morgonrock, med ett levande ljus och paket irl, men jag vet att hon "hör" oss, och ser ljuset ändå, när vi sjunger "Ja må hon leva" så det hörs över halva jordklotet!

Grattis Tilda på din födelsedag!


Hoppas du har en underbar födelsedag!
Och paketet får du med posten!

Love you!  <3

lördag 4 februari 2017

När man däckar i soffan....

Tre dagars jobb, på nytt ställe, med massor av nya intryck, möten med människor, och saker man ska lära sig. Fredagshandling på Ica Maxis, Granngården och hos fiskbilen, stekt hälleflundra, ett glas rött, och hundmys framför på spåret......

En resa var vi med på sen, hörde jag små lätta snarkningar från soffan bredvid, där Stora O däckat....
Snarkningar från golvet nedanför, där Ebba somnat till, och en sovande terrier på benen, en terrier som förövrigt saknat sin matte under veckan, då matte inte varit hemma, som varit det vanliga den senaste tiden......



När andra resan startade, var jag med till nivå 8, typ, sen är det bara fragmentariska bilder av resten, och när tredje resan startade, kravlade vi oss ur soffan, ja jag och Betty i alla fall, snarkande Stora O, låg kvar.....
Sen sov jag före 22.... I min egen säng, som tur var, för soffan är en riktig nackdödare :)

Men det är väl så att arbeta igen, man äter gott, får i sig ett glas vin, och däckar i soffan på fredagkvällarna :)
Men jag gillar det, det gör jag faktiskt :)
Heja mig!

Nu är det lördag morgon, jag har två helt oplanerade dagar framför mig, att smälta intryck på, inte ett enda måste, om man bortser från, vattna blommor, för det måste jag göra.....
De verkar ha saknat mig de med under veckan :)

Nåja, jag är glad, det känns bra, och framförallt jag har ett mycket spännande, och stimulerande arbete att åka till på måndag igen, då är det okey att däcka i soffan på en fredag, eller hur?


torsdag 2 februari 2017

Morgontrött?

Jag?
Kan ja väl aldrig tro, jag är ju en sån där morgonmänniska....
Eller?!

Efter att ha lagt mig, vi halv tio igår, trött efter dagens alla intryck, med nya människor, ny miljö, lite härlig körsång, och en mörk men härlig tur med hundarna, så somnade jag nog efter bara några minuter, så när klockan ringde, eller pep, min gamla klockradio, har ett ilsket pipande, som kan väcka en död... När den pep, 5.30, så tänkte jag, "Va f-n" men kom snart på att det faktiskt är just jag som ska upp, som ska vakna till, dricka kaffe, duscha och klä mig, för att åka till just mitt jobb.....
Trött, som f-n, men en härlig känsla :)

Men varför går du upp halv fem???
För att jag gillar de där timmarna innan jag åker, jag behöver åka halv sju, börjar halv åtta, det tar inte riktigt en timme, men nästan :)
De där timmarna, när jag kan ta ut hundar, dricka kaffe i lugn och ro, snackas lite med er på sociala medier, läsa DN och VF på nätet, få i mig lite frukost, innan det är dags att fara iväg.

Och nu gäller det ju att hitta nya rutiner, och med facit att jag inte hann hem mellan jobbet och kören igår, så tar jag med mig träningskläder idag, för att gå på Tabatapasset direkt efter jobbet :)
För jag har tänkt att jag ska fixa att delta i de aktiviteter jag har deltagit i, som arbetslös.....


Ta vara på den, gör nåt bra av den, och lev livet!
Och du, glöm inte att ha ett kärleksfullt och accepterande förhållningssätt till dig själv i tanke och handling, och pissa inte på möjligheterna!

onsdag 1 februari 2017

Med pirr i magen.

Är jag vaken, och laddad, för att göra min första dag, på Stora Enso Skoghall.
Sovit har jag gjort, även om det tog ett tag att somna....

Vill bara ta tillfället i akt att tacka er alla, för alla lyckönskningar och grattishälsnngar!
Utan er, mina referenser som lämnat omdöme om mig, hade det nog varit svårare.

Och ni, alla mina tidigare medarbetare, som gett mig all min erfarenhet, jag hade inte varit den jag är idag, utan er!

Nu startar en ny resa, och låt oss hoppas att det blir en lång och angenäm sådan.
Det känns så :)


Så, nu börjar jag, och jobb bloggar vi inte om.

Ha en bra dag, det ska jag ha, med öppna ögon, öron och ett öppet sinne!

tisdag 31 januari 2017

Börjar Jobba igen, i morgon :)

Sista dagen, som arbetslös!
Jo, ni, tant har fått en ny anställning :)

I morgon, går Mini Coopern mot Skoghalls Bruk.
Och det känns så sjukt bra, så ni vet inte!

Efter 11 månader mellan två jobb, så är det dags, dags att slippa sovmorgnar, aktivitetsrapporter, kassakort, TRR-besök, CV skrivande, och uppdiktande av personliga brev.
Dags att hitta nya rutiner, lära bilen en ny väg, åt andra hållet, lära känna en massa nya spännande människor, komma igång igen!


Dags att börja använda mitt nya jag, mindre skamfull, mer trygg, och framförallt, extremt glad, glad för att jag hittat ett ställe där värderingarna känns rätt, där medarbetarskap och ledarskap känns genuint och väl inarbetat.
Det känns bra helt enkelt.

Och, nej, jag ska inte lägga ner skrivarkursen, den kör jag parallellt, kanske blir den "självbiografiska" text jag skriver, en text om den här 11 månade långa resan, hur man mår, vad som händer, vilka svårigheter som dyker upp, förväntningar, förändringar och händelser, för att till sist mynna ut i något som blir en ny vardag, där man känner sig mindre vilsen och tillfreds igen, för resan har inte varit enkel, men nu är den slut.
Kanske kan texten sen ligga till grund för en serie föreläsningar, något som jag tycker om, att berätta, att dela med mig, att inspirera....

Sen, iom att jag kommer att resa åt andra hållet, så får jag lära mig, att handla i andra butiker, och hörrni, nån som vet var man köper tobak och snus billigast i Skoghall/Karlstad?
Och jag kommer att passera IKEA, varje dag.....
Och Biltema, som Stora O, så tydligt, påpekade ;)
Ja, Hela Bergviks köpcenter, faktiskt......

Åsså veckans horoskop på det

SKYTTEN 
Det är ett energiskifte på gång nu, Mars och Venus – zodiakens kärlekspar flyttar ut ur Fiskarna och in i eldiga Väduren och rakt in i ditt kreativa, passionerade femte hus! Wow! Det här öppnar hjärtat och hjälper dig att uttrycka dig ifrån djupet av din själ. Bästa nyheten av dem alla? Venus blir kvar i den här positionen i hela 5 månader. (Nåväl, nästan -under några få dagar backar hon tillbaka in i Fiskarna – men det är en baggis). Åh vad det här känns välkommet, för all denna eld ger dig bra energi och gott humör. Mums! Det sprider en hoppfull känsla och kanske, kanske är det nu det lossnar för dig med din flirt? Kreativitet och pengar är andra områden som Venus påverkar.  Helgens nymåne landade i ditt kommunikativa tredje hus och sätter fart på det sociala livet, planer och umgänge med alla i din närhet, vänner, släktingar frodas nu. 
Källa

söndag 29 januari 2017

Med ett brak!

Krasch!
Vaknar med ett brak, lampan i fönstret fick hjälp att ramla rakt i elementet, av katten....
Lampan, en sån där i glas, från Ikea, gick givetvis i miljoner små bitar, så det var bara att ta hundar och katt, ur glashavet, och plocka ihop de större bitarna......
Dammsugaren, får jag dra upp lite senare, är resten av familjen behagat vakna :)

Men men, vad gör väl det på en söndag, jag behöver absolut inte sova längre än till kl 6, eller hur?

Kaffet är bryggt, och jag är inne på kopp två, katten har fått mat och varit ute och vänt, och liggr troligen och sover igen.....
Hundarna har fått vara ute en sväng, och sover så gott i sina bäddar här i köket.....
Kanske skulle ta och fixa mig en bädd i köket jag också? Så man kunde somna om på morgonen, liksom.....

Nåja, jag har ju ett viktigt 6-årskalas att se fram emot idag, så det är inte så synd om mig :)

lördag 28 januari 2017

Sista helgen...

God Morgon, så här sista helgen.
Vadå sista helgen?
Sista helgen på januari, nästa vecka blir det februari, en härlig månad, kort månad som innehåller Tildas födelsedag, Alla Hjärtans Dag, premiär på andra Shades of Grey filmen, sen är det vips mars, och nästan vår :)



Efter att ha haft en ganska tung och lång vecka, med nyhetsfokus, bla innehållande, ny president i USA sen en vecka, Moderat utspel runt "artiga samtal" med SD, samt igår förintelsens minnesdag, kan det vara bra för tant att det blir helg, helg att tillbringa tillsammans med ett av mina barn med sambo, det ska bli tur till Gula villan och Langos.
Och söndagen viker vi åt ett av årets viktigaste 6-årskalas, ja det kommer ett till ;)
Paketen är klara, både till 6-åringen och lillebror, 3 år, som tant "glömde" bort, eller så var han inte så tydlig i sitt påminnande av födelsedagen, som sexåringen var :)
Men får man höra att man är det allra bästa hundkompisen, som gärna får komma på både vuxen och barnkalas, önskelistan rabblas, utan censur, och förväntningarna lyser i ögonen, ja då måste man bara komma :)
Underbara ungar!

Egentligen skulle jag behöva göra en ordentlig storstädning, innan det blir februari, känner att et blir lite mer vår då liksom, den stora julstjärnan borde tas ner, och läggas undan, det finns även en och annan julprydnad och duk kvar att ta bort....
Men det är ju så tråkigt....
Och jag har ju måndag och tisdag på mig, innan det slår om till februari :)

Hoppas ni alla får en underbar helg!

torsdag 26 januari 2017

Att bygga en mur.....

Det finns så mycket jag skulle vilja skriva.....
Men något hindrar mig?
Varför?

Har även jag drabbats av rädslan, som sakta men säkert håller på att byggas upp?
Det skrämmer mig mest, att jag tvivlar på min rätt att få uttrycka mig!

Alla människor sitter ju på sina sanningar, sin egna värderingar, och i en demokrati, borde det vara helt okey att ha åsikter, att tycka, vara övertygad men även att andra respekterar ens åsikter även om man oftast inte tycker lika i alla lägen, det borde få vara okey att tycka annorlunda....

Ja, du kommer säkert att tänka nu, att ja visst får du tänka annorlunda....
Men menar du det?
Menar du det på riktigt, eller är det bara "nåt man säger" för att det ska vara så?

Jag ska villigt erkänna, att jag ibland, även jag faktiskt, blir sur på idiotiska åsikter, jag reagerar, snabbt också, och sticker ut hakan, men den börjar bli blå nu, och "bränt barn skyr elden" om du fattar hur jag menar, på nåt vis, måste jag skydda mig själv...
Det är inte roligt, att bli påhoppad, även om jag rensat bort de värsta från mina flöden....
Men, hur mycket diskussion ger det, om jag inte vågar möta det jag tycker är fel?

Hur många utvecklande diskussioner har vi, om vi inte vågar, visa fakta, stå för våra åsikter och möta våra meningsmotståndare, vad ger det för en demokratisk process....

Det där ekot från "Stöveltrampet" på 30-talet, skrämmer mig, det gör det faktiskt, och jag brukar inte bli rädd, mer än för ormar då :)

Att vara faktaresistent, är något som man ofta hör, och nu kanske inte Wikipedia är den allra bästa källan, men några sanningar, och någons sanning framförallt, kan man faktiskt hitta där, och om vi tittar på Vägen till Makten, NSDAP
Så finns framförallt en mening, som kan ge lite eftertanke, med tanke på det politiska läget vi har i vårt land idag....

Men det var också Brüning som ofrivilligt banade vägen för Hitlers maktövertagande 1933. Efter att ha misslyckats med att få parlamentarisk majoritet för sin finansplan, manade han president Hindenburg i juli 1930 att utlysa nyval.

Nåja, vi får hoppas att det som händer i Väst, visar att vi måste göra något annorlunda, inte bara slå på etablissemanget, och rösta på något, som bara har motargument mot allt....
Vi måste våga vara modiga, och tro på något bättre!

Och vet ni, vi kommer aldrig att tycka exakt lika, men jag tror ändå på vår förmåga att våga respektera varandras åsikter, behandla varandra med respekt, och framförallt, vara snälla mot varandra. Vi tjänar inget på att idiotförklara varandra och kränka!

Och den där muren? 
Nja, jag har en (staket), runt min trädgård, men den håller inte ute objudna inkräktare (typ grävlingar, rådjur ormar), och definitivt inte inne nyfikna innevånare (äldre Goldendam och nyfiken Terrier), som vill ha koll på grannar och spännande händelser :)

Mer kärlek till folket!



Och en annan dag, ska jag kanske skriva om nåt annat spännande, för livet är ganska spännande just nu, om man ser till ett mindre mer personligt perspektiv :)

onsdag 25 januari 2017

Hur är det egentligen?

Skrivarkursen är igång, och jag har en massa uppslag, biografiskt skrivande handlar den om, och jag har tänkt en massa kring biografi, min egen biografi.....
Än så länge har vi bara börjat skriva lite småtexter, som grunden och presentation av oss själva, sen har vi reflekterat lite, kring det där med om människor är intressanta bland annat.

Men åter till mina uppslag, vem kan vara intresserad av att läsa min historia, vilken del i den är det jag ska beskriva?
Kanske min resa det senaste året, med alla reflektioner, hur min barndom påverkat mig, mina tidigare anställningar, mitt kämpande i den verklighet, som en arbetslöshet faktiskt slänger in en i.
Kanske är det min struliga tonårstid, med punkgänget, vilda fester, countrymusik och tältande, som är det jag ska skriva om......
Kanske är det min uppväxt, där de starka värderingarna runt människors lika värde, att ta hand om de svaga, var en stor del av mitt liv.
Kanske mina erfarenheter kring, ideellt engagemang, starta kooperativ, politiskt parti, you name it....
Kanske hänger det ihop? Som en enda stor helhet?

Ja, uppslag har jag, men är någon intresserad?

Fast, iofs, om jag vill skriva det, så gör jag det, om nån sen läser, kan ju det ses som en bonus :)
Väljer jag historien kring min resa i arbetslösheten, kan jag ju kanske använda det skrivan ordet, för att hjälpa någon annan i samma situation, föreläsa, berätta, faktiskt ge någon modet att gå vidare, för det blir enklare, det blir det faktiskt....
Kan man dessuton väva in de erfarenheter, jag fått med mig, genom de törnar jag gått på, de framgångsfaktorer jag upplevt och haft iom mitt arbete som ledare inom tung industri, kanske jag kan hjälpa någon i sitt ledarskap, eller för den delen i medarbetarskapet......

Oj, funderingarna är många......

Nu ska vi bara få ner dem, sortera dem, och fylla dem med ord också....
Men jag hinner ju, det är ju bara onsdag idag....

Ha en bra dag alla, jag funderar vidare jag ;)

tisdag 24 januari 2017

Har inte en aning om hur de kommit dit? "Betty Bloggar!"

Min matte är lite sur på mig, jag förstår inte varför.....
Jag har ju bara varit ute, fixat ren gården från inkräktare, sprungit lite......

Och när jag kom in, genom grinden som någon öppnat, så frågar hon mig, min matte alltså, "Har du varit i skogen?"
Jag, har inte varit i skogen..... Eller?
"Men du har små grangrenar i pälsen?"

Har inte en aaaaning om hur de kommit dit?,,,,,

Jag är trött nu, låt mig sova!


måndag 23 januari 2017

Måndag igen....

Och en ny vecka, ligger framför oss, en vecka som startar med en liten uppgift, fyra inplanerade träningspass, Yoga, Cirkelträning x 2 och Tabata.
Kanske ska vi testa barngympapasset också, och köra igång med det, bara jag får klartecken om tid och lokal ;)

Annars ser väl den här veckan ut ungefär som alla andra veckor, de senaste 11 månaderna, jag grejar här hemma, virkar lite, sover, ser på TV, surfar, skrattar gott åt söta filmer på facebook, förfasas över andra.....

Ny uppgift i skrivarkursen kommer under dagen också, så jag har något nytt, kul att bita i, flödesskrivningen och reflektionen över två texter förra veckan, gick bra att genomföra, sen vet jag inte om jag skriver "för akademiskt" eller om mina enkla reflektioner funkar, men jag ska ju få feedback på mina texter :)

Måndagar kan ju vara helt underbara, eller tråkiga, eller bara, typ måndag.....
Kanske är det snart dags att få till "riktiga" måndagsmornar, de där måndagarna när man efter en skön ledig helg, får ladda, vakna, dricka kaffe, packa en väska, för att bege sig till sitt dagliga arbete.....
Jo, det borde vara dags snart, för jag tycker egentligen att det är en bättre tillvaro, att känna mening i livet, att vara behövd, att kunna tillföra något, för någon mer än mig själv och hundarna.
Och att hitta ett bra och stimulerande jobb, är ju ett av mina mål för 2017!
Snart kanske, snart.....



Nej dags att starta igång kroppen, för min lilla uppgift, och ja, jag har avhållit mig från alkohol under helgen, och jag har inte druckit mängder nu på morgonen, så det ska funka :) (Inte för att jag tvivlat på det, men det kan ju bli nåt fel )

Och för att uppdatera er på bilbytarfronten....
Det struntar vi allt i, jag älskar ju min lilla skitiga Mini, alldeles för mycket för att vilja göra mig av med den, än....
Lägger undan de pengarna istället, och gör nåt kul, en resa till Melbourne, låter väl som en bra idé?

Och ja, jag ska kamma luggen!








fredag 20 januari 2017

Är det bögarnas fel? (Obs ironiskt inlägg)

I dag svärs han in, han den där presidenten i USA, han den där kontroversiella ledaren, som har det lägsta förtroendet någonsin, som nyvald Amerikansk president.....

I går, gjorde Moderatledaren, ett utspel, som kanske gör att även vi får känna av extremt konservativ politik framöver, Gud hjälpe oss.....

Vi läser dagligen om, hur dåligt vi har det, att vi beväpnar oss, går kurser i självförsvar, hamstrar mat i jordkällaren, ser till att ha både trangiakök, batterier och dunkar fylld med vatten, i våra nyinredda skyddsrum.....
Enligt vissa grupperingar svälter mina pensionerade föräldrar (betyder det att jag ska ha dåligt samvete, när jag ska dit på middag ikväll?) Våra barn i skolan, lär sig inget, invandrarna tar för stor plats, och ser till att mina vuxna ungar, varken har jobb eller bostad....
Polisen gör inget, för de har inga resurser, usel ledning, och dålig lön......
Stenkastning och fyrverkeriskjutande, är vår vardag.....

Vart är vi på väg?

På 10 poäng:
Om man glömmer sin historia är det risk för att man upplever den igen....

På 8 poäng:
I den här världen är typer med mina åsikter, de som ska tystas först.....

På 6 poäng:
.....
Ja ni borde ha fattat nu.....

Fast det kanske är som Grotesco tänker (OBS stor ironi i det här inlägget)


Och man kan bli rädd på riktigt, det kan man faktiskt!

När man abrupt vaknar!

Att ha en unge på andra sidan jorden, ja jag vet att hon är vuxen, snart 27 typ, men det är ändå min unge.....
Åsså, möts man både på DN.se och på aftonbladet.se av rubriker som "Tre döda efter vansinneskörning i Melbourne" då får man lite lätt ont i magen.....

Men när man via messenger, kollar om ungen mår bra och får följande svar:

Jag är ok! Det hände några gator bort, jag va ute på lunch med mitt team. Vår kontorsbyggnad blev låst av säkerhetsskäl och vi va tvungna att gå tillbaka till kontoret. Kommer bli krångligt att ta sig hem ikväll.

Då känns dagen lite lättare att starta <3





torsdag 19 januari 2017

Det är bränslepumpen.....

Mini, fick full tank i fredags kväll, när jag for hem från vernissage och trevligt umgånge med några av mina allra bästa vänner....
Eller fick den det?
En mil senare, larmade mätaren för låg bränslenivå, och jag blev tveksam, tankade jag? Jo men det gjorde jag ju, och nollställde trippelmätaren, nåt är fel?!
Igen!
Minst en gång per år, har något varit fel med min lilla bil, min älskade lilla räserbil, som jag valt själv, och som Stora O tycker att jag ska göra mig av med, mest pga alla de små, men dyra fel som varit.....

Nu är den på Autovåx igen, och ska få ett helt nytt bränslepaket, för det var totalt utslitet, plasten var spröd och dålig, så när de plocka ur det, så gick det inte att sätta tillbaka, för det blev smulor....
6000 kronor, fattigare, blir jag när jag hämtar den...



När jag hämtar den, ska jag be om några offerter på dels en Mini-to-go, Minis leasingupplägg, men även på en mindre BMW, och se om det kan vara ett alternativ, för jag måste kunna lite på bilen, inte köra med tanken på katastrof konstant, det funkar liksom inte......


Frågor på det?

onsdag 18 januari 2017

Ett kraschat knä!

Nej då, kraschat är det inte, men det värker....
En gång i min ungdom, spelade jag brännboll, ett återkommande evenemang på orten dr jag mest uppehöll mig, en resa till akuten, uttänjda ledband, kryckor och sjukskrivning som följd, jobbade på Nyängens värdshus vid den tiden.
Det är minst hundra år sen, nåja typ 35 i alla fall..... (har jag sagt att jag gärna överdriver lite.....)

Ibland så låser det sig, än... Knät alltså, och speciellt när jag sitter på huk och gör en speciell rörelse i sidled, en rörelse som jag gärna undviker, normalt sett i alla fall....

En gång, när vi hade ankor, satt jag på huk hos ankorna, i spöregn, för att fixa nåt med vattnet, då låste det sig, och själva låsningen är inte så jobbig, det är när man ska räta ut det, liksom vika tillbaka, om ni fattar, som smärtan kommer, vilket gör att det blir något man helst av allt vill undvika, för då gör det grymt ont!
I spöregn sitter jag ändå där, med mitt låsta knä i en ställning, som gör ont, och enda sättet att få det att släppa är att räta ut, och helst sätta sig en stund, men vem vill sätta sig i lerkladdig ankhage, dessutom i spöregn liksom....

Nåja, nu var det väldigt länge sen det där hände, kanske flera år sedan, och jag tror ändå att min träning de senaste åren hjälpt till att stärka mina muskler och ledband runt knät, men igår hände det, igen!

Sittande på huk, hjälpande ett antal 3-4 åringar på med varma kläder, stövlar, vantar, dragkedjor som ska upp, byxben som ska utanpå stövlar, vantar som ska träs på, ja ni fattar.......
Och där låser sig knät!
Och jag får benet i rätt, lge, med ett stönande, utan att skrämma skiten ur ungarna, för det gör ont aå man helst skulle vilja säga några väl valda, fast det passar sig ju inte riktigt i det forumet, om man säger så....
Upp på bänken, sittande med benet rätt ut, och smärtan är borta, men lite instabilt resten av dagen, och träningens sidorörelser, fick jag hoppa över, liksom ruscherna på slutet......

"Du skulle ha använt pallen" sa min underbara kollega för dagen, men den pallen hade jag missat att den var där, och maken tjatar om att jag skulle ha skrivit en "PIA" dvs en olycksfallsrapport.....
Pall eller olycksfallsrapport i alla ära, knät är ömt, och lite instabilt, så ett litet knäskyddd, får nog bli på sin plats idag, så är det snart åter i normalläge igen.....

Trots ett kraschat knä, var dagen med Nallen, och hans ungar, helt superb, underbara ungar vi har här i Värmskog!
Och det händer grejer nu, det gör det faktiskt, skrivarkursen är igång, med de två första uppgifterna, jag ska träffa min pratare för sista gången idag, och bästa rådgivaren på TRR, och ringa ett spännande samtal......



Åsså fick jag Tulpaner, 20 stycken av min man igår, men det var jg värd, det var jag faktiskt, med ett kraschat knä och allt......
Det kan knappast bli bättre!

tisdag 17 januari 2017

Gästspelar lite :)

Tar en arbetsdag idag, på Nallen :)
Nallen är ju de förskola som jag 1996 var med och startade som ett föräldrakooperativ, och min bakgrund som barnskötare, kan ju komma väl till pass, nu när de ringde och frågade om jag kunde hjälpa dem idag.

Tur man känner de flesta av barnen, att de där jag ska vara är relativt stora, och att man känner den övriga personalen :)
Laddar med överdragsbyxor, inneskor och energi, för en härlig dag med härliga ungar!


See you, om jag överlever, efter 10 månader i lättjans tecken :)

lördag 14 januari 2017

De där med vänner.

Alla har vi, förhoppningsvis, vänner, vänner som vi trivs med, nära vänner, vänner vi träffar sällan, vänner vi umgås med, mer frekvent, typ arbetskamrater, vänner vi trivs bra med, eller vänner, vi kanske bara vill träffa då och då.....
Vissa människor vi träffar i livet klickar det med, bara så där direkt, och ibland växer vänskapen och finns förhoppningsvis kvar livet ut :)



I går kväll, hade jag förmånen att umgås med två av mina vänner, som bara är såna där, så att man liksom bara behöver fortsätta där man var sist man sågs liksom, så enkelt, naturligt och halt "som vanligt" liksom, jag tror ni fattar vad jag menar.
Mina två vänner, som inte alls känner varandra, men de känner mig, och allt eftersom kvällen gick hade de fler gemensamma beröringspunkter, Värmland är ju inte så stort ändå :) Och jag tror att vi trivdes bra tillsammans.
Ett besök på Galleri Bergman, lite lätt käk på Pitchers, med skratt, prat och just vänskap, tänk vad det kan göra mycket för en tant som törstar efter sällskap!

Tack, Maria och Pernilla, för en mycket trevlig kväll, och för att just jag får vara er vän!
Det måste vi göra om <3

torsdag 12 januari 2017

Oj, hur blir det här?

Man ska ta sig an utmaningar, utmaningar som är lite större än det man är van, annars är det ju ingen utmaning?
Men att kasta sig in i en utmaning, där man tror att man kan utvecklas, utan att egentligen ens veta vad man gett sig in på.....
Ja, hur klokt är det?
Eller varför inte?

Jag har hoppat på en skrivarkurs på distans, och tänker att jag kanske kan få ner lite av mina tankar, inte så att det blir en roman direkt, men skriva, kanske poesi, kanske dikter, kanske noveller, kanske en hel roman.......
Vem vet?
En utmaning är det, en stor utmaning.......
Större än Olgas utmaning......

Nåja, åt ska jag ju använda tiden till, och i avvaktan på att drömjobbet dyker upp, så......
Uppgift ett avklarad i alla fall, presentation av mig och mitt projekt....

Mitt projekt?
Ja, ni, jag vet inte riktigt, har några uppslag, saker jag skulle behöva utreda, utveckla, dramatisera.
Kanske någon typ av fiktiv självbiografisk berättelse, kring hur blev det som det blev, hur kunde det ha blivit?
Parallella världar?
Hitte-på-saker.

Jag är ju bra på att måla upp katastrofscenarier, i mitt huvud när jag upplever saker, få ner dem på ett papper också, så har jag en start i alla fall :)

Herre Gud, vad har jag gett mig in i?


Jag har i alla fall, en skön penna, och ett block.....
Eller skriver man på datorn?
Inte ens det vet jag.....

Herre Gud!


tisdag 10 januari 2017

Utmaningar

Tänk så svår, det kan vara ibland att få ner sina tankar.....
För tankar finns, konstant, men behöver man få ner dem?
Behöver man dela dem med hela världen?
Nej givetvis inte, tänker ni nu, många av ens tankar ska man behålla för sig själv......
Fast behovet av att skriva av sig, att släppa ut, för att kunna reflektera, fundera, sortera och strukturera, finns ju ändå där?

En utmaning för mig, att inte basunera ut allt det som nu händer, allt jag funderar över, allt jag laddar för......

Många utmaningar nu!

Jobbsökarutmaningar...
Må-Brautmaningar...
Skrivarutmaningar...
Virkutmaningar...

Virkutmaningen ja, den kan ni få ta del av.

Mochila bag, ska det bli den här gången, och jag kan ju berätta för er, att om mönstret är på engelska, och inte innehåller själva tekniken, är det bra om man tar reda på den innan man börjar, för det kan hända att man blir besviken på slutresultatet annars :)

Utan att ha lärt sig tekniken.....

Med hjälp av en filmsnutt på youtube, tre följetrådar som man virkar in för att få tillräckligt "höga" maskor, färgbyte, så jag ser vad jag gör, så ser det gensat mycket bättre ut :)
Ja, roligare än så här blev inte dagens inlägg.....
Jag tror jag virkar lite till, innan det är dags att ta sig an dagens utmanande möte!