Gå och tvätta av dig!

Ja, så sa han, 25:årige sonen, när mamman kom hem efter att ha försökt skrämma, några stackars barn i grannstugan..... Den som blev räddast var nog han, sonen....

I grannstugan, bor en mamma, en pappa, och två underbara små ungar, en flicka och en pojke, varje år har de Halloweenkalas!
Jag som är så gammal, och inte alls haft Halloweenkalas för min ungar, blev tillfrågad om jag kunde komma och häxa lite, blanda en häxbrygd, och gå en spökpromenad runt huset.
De kan jag väl.....
Eller?!
Vad gör en häxa?, det närmaste häxa jag kommit är påskkärringarna på påsk, eller mamman i Familjen Adams......

Och hon är ganska snygg, och mammig på ett skönt sätt....
Den här häxan skulle vara lagom skrämmande, lagom rolig, och ja typ lagom, för det "skulle" bara vara små barn där, på festen liksom.....

Sagt och gjort, barnens mormor, fick ställa upp och måla, och fixa, häxan, och jag letade upp lite svarta kläder i mina gömmor.....

Och resultatet:

Det var liksom inte meningen att de skulle kunna se att det var jag :)
Och det tror jag inte de gjorde.....
Tanken var ckså, att de inte skulle höra att det var jag, jag umgås ju ibland ganska nära med en del av ungarna, men att förställa rösten, nja det är inte riktigt my pice of cake, om ni fattar, vilket resulterade i att det blev en väldigt tyst häxa....
"Fel i halsen"

Nåja, det var kanske inte en så intensiv häxa, som de tidigare varit vana vi, och det var inte den vanliga häxan, men det var en häxa, och jag tycker hon är ganska lik min farmor, de sorgsna ögonen, och lutningen på huvudet, som mamma skrev.....

Nja, teater är väl kanske inte riktigt min grej, inte det intensiva och skräniga i alla fall, jag är mer av en Dramaqueen, med långsamma monologer och djupa samtal på min repertoar.....
Och jag behövde inte jobba för att få munnen att se sur ut, det är ju så jag ser ut :)
Hoppas ändå att de var lite rädda, fast de skrattade gott, emellanåt!

Och, ja, jag kan le, det har jag bildbevis på:

Och vet ni, jag kanske inte behöver måla mig och klä ut mig, för att skrämma barn, det räcker att vara sig själv, tror jag :)

Att få vara faster!

Lillebror F, jobbar och blev tvungen att sova borta.
Och vilken tur att det var hans barnvecka :)
För det gjorde att just jag fick vara faster, ända från skolan slutade idag till den börjar igen i morgon....
Ja, faster är man ju jämt, men när man liksom får praktisera det också, så är det ändå roligare, speciellt nu, när man ka göra ganska roliga saker med dem, ja det kunde man iofs även när de var mindre, men nu har jag ju liksom tiden, och man kan göra mer ihop, ja ni fattar!

Istället för att bara sitta i huset på gatan och låta dem leka som vanligt, så bestämde vi oss för en tur till badhuset i Arvika.
Sagt och gjort, vi hämtade badkassar och for mot stan, innan badhuset var vi tvugna ta en tur in på Resia, för att hämta Lilla O:s nya visum, som vi fick snabbfixa, då jag, eller de, hade blandat ihop, gammal och ny passbild, så visumet visade sig vara utställt på det gamla passnumret, vilket inte hade fungerat i passkontrollen i Brisbane... Phu vilken tur i upptäckte det nu, och inte nästa måndag när vi tår där och vill komma in i landet....
Medan jag fixade med visumet, så plockade Fasterungarna pokemons med min telefon, inne på Resiabutiken :)

Sen blev det badhus för hela slanten, rutschkana, djup bassäng, trampolin, liten bassäng, rutschkana igen, piratvika, och efter tre timmar, och många rutschkaneåk, var vi både slitna och hungriga!
Till kvällsmat/middag fick det sen bli Mc Donalds :)

Inte alls fitnessmat, jag vet, men himmel va gott det är nån gång ibland :)
Där fick man också sin beskärda del av Pokemon, i Happy meal ;)

Tankade bilen, gjorde vi också, och köpte snus till Stora O, och godispåsar te fasterungarna, trots att det inte var lördag, men det är väl lite min skyldighet och rättighet att få skämma bort dem lite? Eller hur?!

När man badat i badhus, och har långt hår, då kan det vara väldigt trassligt, efter bassängbad, speciellt om man inte har någon borste med sig, och bara försöker kamma ut det värsta med fasters glesa kam.....
Så, eftersom att vi skulle lämna visum till Plupp och A, så for vi dit, och där fick prinsessan håret, kammat och flätat.

Ibland är det en väldig tur att man har en frisörkusin, för jag tror inte hon hade uppskattat att fastern gjort det där.... :)

Nu är vi hemma, de har krupit i säng, och vi har haft lika kul, alla tre, och trötta är vi, så jag kryper ner i lillebrors säng, och sover utan Stora O, utan snarkande golden tant och utan slickande terrier, och hoppas att jag vaknar i morgon bitti, så jag får iväg dem till skolan.....
Fast skulle vi försova oss, ja, då är det väl så.....

Nåja, jag ska ställa klockan, jag lovar!

När man längtar!

Efter ungen, så man nästan går sönder, fast man vet att man kan gå varandra på nerverna när man väl träffas, då längtar man!
Vi pratar ofta ibland, via Facetime, mer sällan ibland, men vi ses alltid på Facebook och Instagram....
Faktiskt så pratar vi nog oftare nu, än när hon bodde i Stockholm..... Fast det tar längre tid och kräver mer planering att mötas rent fysiskt nu.
Ungen mår bra, trivs och har sitt drömjobb, på solsidan av världen, och det gör även mamman glad!
Nu är det inte många dagar kvar, och även om vi "bara" får en vecka av tre tillsammans med Tilda, så är det en vecka! De övriga två, får bli vår egen semester!

Och det är bara:

Fram till dess, passar jag på att låna ett par fasterungar idag, vi ska åka till badhuset, och kanske äta kvällsmat på MC Donalds :) Vilken tur att pappan skulle på jobb :)
Att dessutom ha en träff med gamla kollegor inplanerad i morgon, gör ju inte saken sämre, en äppelpaj, ska jag ta med mig, så det får jag fixa på fm idag :)

Ha en bra måndag alla, för det ska jag ha!