Handla måste man ju......

Ledig vecka, lön och Plupp har lite att fixa innan mormor trollunge nummer två ska anlända, hon vill ha sällskap till IKEA.
Ja visst jag följer med, jag har själv några behov, en ny nagelfil, dynor till mina stolar ute i pergolan, hundmat och jord.
Handla måste man ju......

Laddade med handsprit och väl förvissade om att det för tre veckor sedan endast var en handfull personer på köpcentret när jag senast besökte det, så gav vi oss i väg.
Handla måste man ju......

På första stoppet granngården, var det liv och rörelse, markeringarna i golvet för att hålla avstånd fyllde en funktion, för det var kö, folk köper plantor, jord och trädgårdstillbehör, och jag tror att just en sån affär i dagsläget går rätt bra, folk har ju plötsligt tid, eller man kanske ska säga att de känner sig manade att vara hemma.
Handla måste man ju......

Hittade ingen bra hundmat på granngården, då vi bestämt oss för att köpa något allergent foder, då lilla fröken terriorist fortfarande kliar sig och att det skorvliga och kliande är tillbaka i ena örat, så vi begav oss till Solstadens smådjursklinik, här var det nästan ingen alls, kanske är djuren friskare, eller så njuter djurägarna av att kunna vara hemma med sin fyrbenta vänner.
Handla måste man ju......

Med en liten säck svindyr hundmat, 699 kr för 7 kilo, begav vi oss mot köpcentrat, konstaterar att det är mycket mer bilar än sist, men hittar ändå en bra parkering, där jag inte behöver backa ut sen.
Handla måste man ju......

Apoteket och Lyko, nagelfilen köpt, samt lite klet till håret. Ser när vi strosar vidare, REA i de flesta butiker, och vi möter nästan lika mycket folk som en vanlig dag på köpcentret, folk äter lunch, plockmat finns fortfarande, om än med ilskan markeringar på golvet som visar hur tätt man får stå när man fyller sin tallrik med Thaimat.
Handla måste man ju......

Cassels har 50% REA, så där strosar vi in, butiken välfylld känns mest som att de tagit ut hela lagret i butiken, nåja jag vet ju inte hur det brukar se ut där inne, men är inte riktigt van att det finns så oändligt mycket av olika färger, typer och storlekar.
Handla måste man ju......

Vänder tillbaka och sätter oss för en Fika/Lunch vid Waynes Coffee, ser strömmen av människor, in och ut från köpcentret, unga, medelålders och de där gamla, de över 70, eller kanske jag ska säga
70-ish, svårt att bedöma, men borde inte de stanna hemma? Tänker att det var i stort sett bara de som var här sist jag var in, då för tre veckor sedan, när köpcentret ekade tomt, och kändes apokalyptiskt.
Handla måste man ju......

Efter fikat och en rökpaus, som innebar lite hostande från min sida, ja jag vet att jag borde sluta röka, hostande som gav många sneda blickar från förbipasserande människor, nästan så att man önskat sig en skylt med texten, rökare med rökhosta, något jag haft under en längre tid, men tidigare aldrig erkänt, jag har ju alltid varit "lite förkyld"
Handla måste man ju......

Stora Coop, falukorv via Karma, trosor på Lindex, en snabbis in på Hemtex där vi köpte en mjuk filt till nya trollungen, hämta ut Babybox från Libero på ICA Maxi, handla lite även där, så hade vi gjort köpcentret, tillsammans med massor av andra människor som troligtvis också fått lön, kände att det är nog lite folk, eller bara hade lust att slå ihjäl några timmar.
Handla måste man ju......

IKEA, även här mindre bilar än vanligt på parkeringen, men definitivt inte tomt, de var folk i gångarna, visserligen är IKEA stort, men att hålla avstånd, är inte helt enkelt när man disciplinerat håller sig till utmärka gångvägar, och knappast vågar gå utanför dessa.
En liten bänk att ha n trådlösa skrivaren på, några dynor till stolarna, en liten elefant till Betty, några bra och ha babysaker till nya trollungen.....
Handla måste man ju......

Vi hade tänkt käka på IKEA, ett måste liksom när man är där, men tji fick vi, där var restaurangen stängd. Så det fick bli en tur tillbaka till köpcentret och MAX fick stå för maten.
Kön till Systembolaget, ringlade ända från Bolaget till ingången på centret, har jag faktiskt aldrig sett tidigare, kanske har de begränsat antalet personer inne i butiken samtidigt.
Handla måste man ju......

Dagen nästan slut, en tur till Lidl, där mjukt toapapper, servetter, kaffe och en stor chokladkaka blev resultatet, sen var dagen liksom slut, med några kronor mindre på kontot, fötter som kändes, så bar det iväg hemåt, nöjda, lite skamsna över att vi "umgåtts" med så mycket folk, som egentligen inte skulle ha varit där.
Handla måste man ju......

Nåja, det borde väl egentligen inte vi heller ha varit....
Men man känner sig dock lite lycklig när man får shoppa lite, eller hur?
Handla måste man ju......

"Du får inte bli en Pain-in-the-ass"

Ja, så sa han, Stora O, när jag plötsligt frågade honom om vi skulle åka bort till trollungen en sväng :)
Vad han inte kom ihåg, var att jag hade fått till fyra par små tights som skulle levereras, jag hade visat honom dem, men han är ju glömsk, men det kanske farfädrar är?!
Och nej jag ska inte bli en Pain-in-the-ass, bara nästan, för hon är ju som en sockerbit, söt, oemotståndlig och tillgänglig :)
Och föräldrarna säger väl ifrån hoppas jag ;)

När jag inte tittar på trollunge, gör jag andra saker, som att sy små kläder till trollunge, odla grönsaker till trollunge, tänker på trollunge....
Nej skoja bara, jag har varit lite kreativ, äntligen, och med hjälp av en burk färg, några nya dynor och några auktionsfynd, fått ordning på min yttre altan på baksidan.

Några gamla utemöbler, som sett sina bästa dagar, dock hela finns i hemmet

Även sex nyinköpta dynor till de två udda sofforna

Och en matta som blivit över

Lite svart täcklasyr....

En hink med såpa och vatten

Och vips, efter att ha tvättat och använt lasyren, blev soffan som ny.

Och det slutliga resultatet, jag gillar färg, och blandar friskt, även om Plupp påpekade att duken var väldigt mycket 90-tal.....

Nåja, jag tycker helt klart det blev bättre än tidigare, och framförallt man sitter mycket skönare med dynor i såna möbler än utan :)

Måste baka bullar också, för det har Trygga T önskat sig, när han kommer och provsitter :)

Mördarveckan slut!

Ja ni, att tant har feber hör verkligen inte till normalläget. Men i måndags hade jag det när jag kom hem efter eftermiddagsskiftet. Kände redan på jobbet att något inte stod rätt till, frös om händerna när jag skulle skriva dagens noteringar i dagboken, så jag fick ha handskar på mig.... Jag som normalt är så varm....
Nåja två dagar i sängen, tisdag och onsdag, sen var jag lite piggare på torsdagen och hade nog klarat att jobba då, men var hemma även torsdag natt. 3 dagar sjukskriven, när hände det senast?
Fredagen var ju rean till Ullared inplanerad, jag, Stora och Lilla O och Söta S, skulle åka dit, men, även Stora O låg med feber från onsdag så vi fick snabbt planera om, och skulle jag orka?
Nåja, Plupp åkte med mig istf Stora O, så vi kom iväg, sliten och trött, men hur svårt kan det vara tänkte jag.....
Nej jag har aldrig varit i Ullared tidigare!

Men det var helt okey, och bråttom behövde jag ju inte ha, det gick ju att strosa runt där inne hur länge som helst, och ju längre jag gick desto dyrare blev det!
Vi fyllde bilen!
Så nu har tant lager av Balsam, Kaffe, tvål, ja allt som jag tror jag behöver....

Och lite till.....
Var även inne på Scorettoutlet, och fick mig ett par låga Dr Martens, röda :)

 Och ett par Ecco att ha under våren ;)

Tänk vad lycklig man kan bli av att handla....
Och det kanske var tur att han, Stora O inte var med, han är ju mer shopaholic än mig, så dåhade det med all sannolikhet blivit ännu dyrare!

Med nästan 70 mil i bil, några timmar på GeKås i Ullared, och massor av mys med mina ungar, så väntade ett extra fm skift på söndagen.....
Så, nu är den veckan slut, och det blev plötsligt en ledig måndag.
Och ja tant är trött.... Och hostig, för nu kom hostan......
Och på onsdag drar vi igång en ny skiftperiod igen, men vi smygstartar i morgon med en skiftlagsträff.

Det var en riktigt tuff mördarvecka, men nu är den över :)

Härlig dag!

Med takbyte hos Plupp och Trygga T, rensning av en bäck, och lökplantering hos Söta S.

Man kan knappast ha det bättre :)
Imorgon blir det lite hemmafix, med Betty som sällskap :)

Det är mycket nu

Tiden springer och i november byter jag ju jobb...
Avsluta det gamla, höststopp och många tankar på det som ska komma, jag det finns en del att fundera på som sagt och huvudet är fullt...

Jagar möss gör jag också, och förutom den vi hittade i botten på kylen, så har jag tagit fem stycken med fälla... Nu verkar de ha lärt sig att fällan är farlig, och i brist på katt som skrämmer dem, så inköptes gnagarskrämmor som sitter i kontakterna, och ja jag tror att de fungerar, för jag hör inga möss nu....

Bra grejer, lite dyra, men de går på ström, så de lär ju sitta där och låta, även om jag inte hör dem :)
Finns tydligen mot spindlar också, om någon känner att de behöver ;)

Några vigslar inplanerade under hösten också, så jag missade veckans roligaste timme i går, och jag missar den nästa vecka också, då vi har planerad aktivitet med det ny på jobbet.
Vad den roligaste timmen betyder?
Jo, det här:

Gillar du att sjunga, och vill komma till Värmskog och sjunga med oss, så är du varmt välkommen, det är så kul, och vi har lättat upp musikvalet lite, och har en underbar körledare! Åsså har vi kul!

Annars lägger vi tak under helgen, hos Plupp och Trygga T, som flyttat in i sitt nya hus i Gårdsvik, det är också kul, men jobbigt, i alla fall för vissa, jag har mest burit skiffer och fixat käk, men det behövs ju också :)

Nu tar vi tag i fredagen, och ibland undrar jag om det finns andra dagar än fredagar......

Vi fortsätter på familjetema :)

Söta S skickade en bild :)

Se så söta, jeansfamiljen :)
Året är troligtvis 1994, Plupp fanns bara i fantasin än, Tilda är 4 år, Lilla O 2....
Stora O 28 och jag 27, lika gammal som Tilda är nu :)
Söta Unga och förhoppningsfulla inför framtiden, som faktiskt blev rätt bra!

När integritet blir normalläge....

Jag skriver ju sällan ut namn i min blogg, något som blivit helt normalt för mig att göra, och några av mina nära, blir idag benämnda med de alias de fått i min blogg, speciellt de där två O:na....
Tanken med att inte skriva ut namnen, kom av att jag inte var säker på om de skulle tycka det var okey att figurera på nätet, några av dem var ju mer hemliga än andra när jag startade att blogga, några var minderåriga....
Tänkte därför ge er en lite presentation av  de som förekommer här i min blogg med mina alias......

Vi startar med Stora O, mitt livs kärlek och den man jag lever tillsammans med sen mitten av        80-talet, jo det är sant, vi har kamperat ihop, i stort sett hela tiden sen vi gick på högstadiet, visst några pauser har det blivit, men sen barnen kom, alltid tillsammans. Stora O är alltså min man och den som egentligen är roligast att ha med i diverse berättelser, då det oftast händer en massa dråpliga saker när han är med, små vardagliga grejer, som kanske bara händer men som med en liten tvist blir fantastiskt roliga. Vem minns inte "Ska Vi?", "Slit och slängbilen" och "Nu får det bli så!"
Han är den som oftast upplevs som den late, som bara sitter framför TV:n eller någon skärm, men har alltid en massa projekt på gång, allt från Gula villor, gamla Volvosar och en och annan moppe.
Han är kul, älskvärd och min alldeles egna Stora O.
Han kan allt, och det han inte kan, det fixar jag, eller så får det bli så :)

Sen har vi Tilda, äldsta dottern, hon som emigrerade till landet Down Under, vår lilla sångfågel, vars vingar bar henne över halva jordklotet för utbildning. Kreativ, målmedveten och strukturerad tar för sig av livet och lever det på sitt sätt, långt från sin familj. Hon är den som fick oss att sätta oss på ett flygplan när vi var nästa femtio år, för att besöka henne i en annan del av världen.

Åsså, Lilla O, lilla är egentligen längre än Stora idag, men var liten när bloggen startade, det är alltså sonen, mellanbarnet som tuktats av sina systrar, det inte han vet om PMS och kvinnohormoner, det vet ingen... Lilla som idag är en vuxen man, och lever tillsammans med Söta S. Han är kreativ, musiker och egen företagare, strongt att ta över den verksamhet han jobbade i, i så ung ålder.
Lilla och Söta letar nu hus, helst i närheten av där han är uppväxt, men jag tror det är att ha vill vara nära mamman, ja lite kan man väl få tro.....
Rastlös, med massor av vilja, och grymt lik sin far i mångt och mycket, de brukar skoja om att han är skuren ur röven på far sin, om ni förstår vad jag menar.

Sen har vi Plupp, min lilla älskade plupp, känslosam, varm och ännu mer kreativ än de andra två, här flödar känslor och kärlek! I massor! Minsta ungen, som idag är en vuxen kvinna med allt vad det innebär, då livet springer. Kattmamma och frisör, full av hormoner och vilja.
Hon är den som håller familjens fana högt när det gäller miljömedvetenhet, rätt och riktigt och har alltid någon idé på gång!

Åsså är det jag själv då, Pillargontanten, Chefen eller Tant,  jo det mesta handlar om mig själv, mina tankar, mina upplevelser, känslor och tillkortakommanden, ja behöver väl knappast någon separat presentation.....

Det förekommer fler i min blogg, Bästa vännen, Betty, Modern, Prinsessan och prinsen, Prins N och Prinsessan M, Lilla E och Bästa Kollegan. Men det är familjen, där iofs Betty ingår som är de som betyder mest för mig, så därav den lilla prestationen av vilka de är och vad de betyder för mig.

Men du, att kalla dem för mina påhittade bloggnamn när du möter dem ute, det tror jag inte alla alla av dem uppskattar....
Speciellt inte Lilla O :)

Döva sitt eget samvete...

"Tomten har varit här!"
"Kommer när jag gjort mig iordning!" Blev det snabba svaret på mitt tidiga juldagsmorgonssms.
Åsså kom hon, hon fick en kopp kaffe efter att ha busat lite med favorithunden, placerades i soffan och en julklappspåse, givetvis återanvändningsbar överlämnades.

Ett antal små paket, snabbt inslagna under morgonen, en mascara, en kalender, värmesulor till skorna, en flaska Poop-spray, en lite elefant, en bok om virkade smycken och ett fånigt kort som mamman målat, små fåniga klappar som bara fanns här hemma, små fåniga paket utan egentligt värde, mer än att det gjorde ungen lite glad (tror jag) och det dövade det dåliga mammasamvetet för de missade paketen under julafton...
"Gud va fånig du är mamma!" sa hon samtidigt som hon ändå, blev ganska glad och glatt öppnade de små kärleksfullt inslagna paketen.

Och medan mamman virkade på sin färgglada mandala, satt hon där, kanske något mer glad i julen ån vad hon var dagen före, och med ett löfte i det målade kortet om att nästa jul, firar vi ensamma i ett varmt land, kanske vill nån mer av ungarna följa med...

Ett varmt land? Thailand igen kanske?

Hur som, så har jag dövat mitt eget dåliga samvete, och får väl hitta på nåt likadant till sonen, men julklappspappret är slut.....
Nåja, det funkar med brunt papper, eller hur :)

Jag är inte så bra på det här....

"Vadå?"
"Lotta kan ju nästan allting!"
Nej det är inte jag, det är hon på Bråkmakargatan det.

"Hur menar du nu?"
Det här med att fira jul, att få den där julkänslan, den där rosa underbara friden som alla visar upp bilder av och beskriver som fridfull och härlig....

"Men du visar ju också upp fina bilder, av skinka, mat och en vacker Terrier i tomtedräkt?!"
Jo, och hon är fin och busig, men gillar inte alls att bli klädd i Tomtedräkten, men Plupp gillade den och tyckte hon skulle ha den på sig.

"All maten då?"
Ja något ska man väl göra, när man inte kan göra nåt annat, det var ju jäkligt dumt att bli sjuk dagarna före jul liksom, sjuk som gör att man blir helt paralyserad i sin aktivitet, och jag som knappast kan vara stilla, får väl göra av med energin på nåt annat, dvs jag lagar mat.... Om någon sen vill äta den, det är ju bara en bonus!

"Sjuk?"
Ja, sjuk, förkyld, vilket jag visserligen egentligen inte anser vara en sjukdom, fast det är det ju, det är jättemånga som är hemma från jobb och skola för att de är förkylda, fast lite snuva? Hostan som jag har kan ju lika gärna vara ett resultat av rökningen

"Men du, fira jul, det gör alla, det vet du väl?"
Nja gör alla det? Med familj och vänner? Jag är inte så säker på det....
Det finns säkerligen familjer i världen som inte firar jul, eller andra högtider, kanske för att de inte har möjlighet, råd, eller fred där just de befinner sig. Kanske skulle de ge allt för den enkla mat jag nu lagade till igår och som vi åt av tills vi nästan sprack.

"Men hur kan du tänka så, Julen är ju en fantastisk högtid, med tid för familjen, god mat och julklappar"
Ja, tid för familjen, barnen som har sina egna familjekonstellationer, och jag är glad för det.
Glad för att Tilda firar med sin australienska familj, den vita jul i allt det varma och gröna, men jag skulle dö för att kunna vara hos henne.
Glad för att Lilla O har sin S, även om de befinner sig på sjukhuset den här julen, och jag skulle dö för att hon finge vara frisk just idag och kunna sitta med oss och öppna fåniga julklappar med roliga instrument i.
Glad för att Plupp kommer hem, för att faktiskt fira jul, med julbord hos mormor och morfar, men jag skulle kunna dö för att jag hade möjligheten att ta med dem allihop till ett varmt land när Sverige är som kallast och mest sårbart.

"Lyckliga du, som har tre starka och underbara ungar!"
Ja jag är lycklig, jag har tre underbara ungar, som också är lyckliga, som klarar sig bra i livet och framförallt de är friska och lever sina liv, på det självständiga vis som jag önskade mig.
Men ibland funderar jag över mina egna erfarenheter här i livet, hur vi firade jul när jag var liten, med mor och farföräldrar, mat i överflöd och julklappar.....
Men jag kommer aldrig ihåg att vi firade tillsammans med min farmor och farfar i Stockholm, jag vet inte ens om de åt julskinka på jul, och om de satt ensamma med varsin cigarett i den inrökta lägenheten, om de drack glögg?
Om de saknade att få se sitt barnbarn tindra med ögonen när tomten kom?
Om de hade julgran?
Om de var ensamma?

"Jo, det förstås, men nu är ju inte du ensam?"
Nej jag är ju inte det, min allra bästa vän finns ju alltid här, och äter glatt av allt jag fixar till, allt är gott och skulle det vara mindre gott då syns det på honom. Jag har hela min stora bullriga familj, mor och far, syskon med familjer och massor med tindrande ögon, som blir stora när tomten kommer.

"Gud va tragisk och patetisk du är, det är inte synd om dig, njut av helgerna nu, ät gott och le lite extra, det blir en härlig helg!!"
Jo jag vet, jag är bara inte så bra på det här, när jag börjar fundera....
Vad all mat är bra för, mer än att hålla mig sysselsatt med tillagning när jag har tråkigt....
Varför vi lägger en massa pengar på presenter som glöms bort efter en stund, när människor i världen svälter och skulle bli överlyckliga för en filt....
Hur hade julen sett ut, om jag fått ytterligare en dimension till firandet, genom mina farföräldrar....

Jag faktiskt att jag skulle kunna tänka mig att välja bort julen, resa, se andra saker, köpa en härlig middag på en familjerestaurang i ett fattigare land än vårt, umgås utan att knäcka nötter och äta choklad, utan att säga God Jul, utan snö eller blask, utan matlagning som egentligen är en sysselsättning.....

Nåja, hur som helst:

På väg mot Sri Lanka!

Nu åker de, Lilla O och Söta S, på två veckors semester till Sri Lanka.
Och han uppdaterar mamman, så att hon med sitt kontrollbehov kan h koll på var i luften de befinner sig :)

Känns ju lite knepigt att vi nästa vecka är utspridda i världen, visserligen är vi alltid det, men nästa vecka och tio dagar fram, har familjen större avstånd till varandra än vanligt, en i Australien, Två på Sri Lanka, en kvar i Sverige och vi två i Thailand.

Nåja, det blir bra, och huvudsaken är att man gör det man tycker är roligt och trivs med.

Resfebern har fortfarande inte infunnit sig, och Stora O har inte kollat sin resväska än..... Själv har jag nästan packat klart ;)
Bara trosor och toalettartiklar kvar, och datorn, jag måste ju skriva under tiden...

En liten tur till Arvika idag, ska försöka få tag i några adventsljusstakar till Gula villan, och några timers till dessa, sen behöver jag en resedagbok, en skrivbok alltså, så en tur till Akademibokhandeln får det bli också :)
En tur till Plupp, fika kanske?

Hoppas ni alla får en fin dag!

Måndag igen....

Och helgen har som vanligt bara försvunnit med raska steg.

Haft besök av den här sköna bönan, och May-Bee fullkomligen älskar henne :)

Städat hela huset, ja städat! Till och med dammtorkat, vilket inte hör till vanligheterna i det här hemmet, det är ju så grymt tråkigt....
Men nu är det gjort!

Hjälpt grannen att få gång internet på datorn, handlat lite och tvättat....

Packat väska för tre dagar på ledarutveckling i Falun, kan bli spännande, då man brukar få en större förståelse för hur företaget tänker runt ledarskap. Och att få lite mer insikt kring sitt eget ledarskap, kan ju aldrig vara fel :)

Åsså är det bara 37 dagar kvar :)
Till lite välförtjänt semester i värmen!
Ska bli så gott.
Tips på aktiviteter och saker man måste uppleva i Thailand, mottages tacksamt!
Även om jag tror att jag klarar mig ganska långt med en bikini och ett gäng pocketböcker!

Ha en fin vecka!

En hel lördag...

Använde älsade ungen till att få ordning på mammans hår.....
Först ett Yogapass, sen en tur på stan, som resulterade både i två nya tröjor, ett par jeans, en ny tekanna, kalsonger och en skjorta till Stora O, och det bästa av allt, en fika på kondis!

Sen satte vi igång!

Ett evigt plockande av små rymmande hårstrån, som när de växer ut väljer sin egen väg, och inte alltid vill vara en del av den dread som sitter just där.....

Plocka och virka in, plocka och virka in :) Men hon kan min unge, även om det stundtals känns.....

På en av stans roligaste butiker finns massor av roliga pärlor, 10 stycken inköptes, för att få plats i håret. Tanken var att de skulle symbolisera något i mitt liv, här Tilda, som symboliseras av en Delfin, och Lilla O som symboliseras av en fotboll.... Bästa kompisen J symboliseras av en tjur, Mamma av en ängel, Plupp av ett fredsmärke.... Det fanns inget Hjärta, så Stora O:s symbol, dröjer lite :)

Ibland, går det fel, den gick av.... Men Plupp kan laga, så alla är tillbaka på rätt plats, mer tighta och med mindre busigt hår som sticker ut här och där....

Nu känns det i hårbotten, det har dragits och vridits, så lite ömt är det.....
Nåja, vill man vara fin, får man lida pin :)

Så fort man vänjer sig....

Den 17 november, började vi sätta i 70 cm långa, blekta och hemgjorda extensions i mitt då 4 centimeter korta hår.

Ett hår som var lite småtråkigt, och varit kort i flera år. Alla typer av mörka nyanser har jag provat, men aldrig riktigt trivts med ljust hår....
Nu blev det ljust, väldigt ljust....

Och så har det varit i tre och en halv månad- Min egen utväxt har varit väldigt mörk, med vissa inslag av silver, ja det kallas grått jag vet :)

I går färgade vi alla dreadsen, utan att färga i botten, vi utgick alltså från min egen färg, med silverstänk, och gav alla korvarna en mörkare nyans som går mot ljusare i topparna, samt gav några en galet härlig lila färg....

Som ni ser, är det mörkare partiet mycket längre, vilket gör att det är mest mörkt mot ansiktet nu, och de blir inte så "synliga" framifrån, och det känns lite konstigt :)
Fast jag gillar dem, det gör jag, men tänk va fort man vänjer sig vid det ljusa mot ansiktet.....

Ni får ha överseende med den morgontrötta looken :)
Nåja, nu är de mörkare, och lila, och jag tänker h dem kvar :)
Så det så!

Lite färg på ögonen, ögonbrynen, och kinderna, så blir det perfekt, eller hur?
Tack, älskade lilla plupp, för ny färg, härlig salongsmys och goda "breads"

Nu blir det kolbulledag och barngympa idag!

En lördag morgon!

Laddar för att tillbringa hela dagen med Plupp.
Plupp, som är frisör, och inte alls en plupp längre även om hon fortfarande och alltid kommer att vara mitt yngsta hjärta <3

Det är det här lilla hjärtat som har ansvaret för mammans frisyr, och annat utseendemässigt som kommer med det, dreads i god form, färg, ögonbryn, ja ni fattar.... Och idagär det dags för en genomkörare av dreadsen, lite färg för att liva upp det lite :)

Mellanhjärtat, Lilla O, som är mycket större än sin lilla mamma, deltog på Näringslivsmässa i Grums i går, och företaget, med hans mentor i spetsen tog hem, årets företagare! Kul tycker vi, då Lilla O och hans kollega, tar över franchisetagandet av företaget i Värmland i detta nu. Så, behöver du ha en översyn av ditt tak, få det rengjort och behandlat mot påväxt, hör gärna av dig till Lilla O, trevligare takvårdare lär du knappast träffa i Värmland :)

Storhjärtat, Tilda, har det varmt och skönt i Melbourne, inte för att jag kan klaga på dagens väder här hemma, då solen skiner även här, men hellre 25-30 grader varmt och sol, än som här -5. Tilda har hittat sin plats i världen, jobbar med det hon tycker är roligt och passar ra för, och kärleken finns där, och det känns så bra i ett mammahjärta! Även om hon emigrerat....

Nåja, jag har ju gammelhjärtat, Stora O, hemma! Och medan jag år håret fixat, väljer han att tillbringa morgonen med att spela tennis med sin bror, så vi förbereder oss fr träningsvärk!

Men som sagt, först ska vi använda lördagen, till hårfix och mys i Arvika.
Åsså är det ju kolbulledag i morgon!
Och vädret är helt okey.
Och vi är lediga.
Lördag.

Hur blev det så här?

Ja ni, vi har ju pratat om det där med värderingar, arv och miljö?
Vad är det som gör att man blir som man blir?
Hur stor del i ens värderingar och personlighet har egentligen arv, miljö och samtiden?
När det gäller hundar, pratar vi ofta om arv och miljö, men människor? Påverkas vi av vad vi har med oss, hur vi blir uppfostrade, bemötta och respekterade?
Har det betydelse, hur älskad, förtryckt, eller påhejad man blev som barn.....
Hur man blev bemött, provocerad, motiverad, i skolan...
Hur jämnåriga, kamrater, idoler, medmänniskor betett sig?

Ja, man kan ju fundera....

Min egen tro är att det spelar roll, arvet har sin del, den genuppsättning man har, den har man, men hur man utvecklar den, det påverkas med alla sannolikhet, av det man upplever, bemötande och coachning här i livet.
Varför blir barn annars olika, med i stort sett samma uppsättning av arv?
Ja, man gör olika, i sin roll som förälder, man blir äldre, mer erfaren och första barnet, får med alla säkerhet mer uppmärksamhet, men då är man också yngre, ibland väldigt ung, och med åldern/erfarenheter, blir man kanske mer säker, man har provat, man har fått sina smällar, upplevt vad som inte fungerar, och förhoppningsvis lärt sig nåt av det.
Sorry Tilda, jag hade dig som provbarn :) Men jag försökte göra så gott jag kunde.....
Och mig veterligen har du inte tagit nån större skada av det, snarare tvärt om, jag är mycket stolt över över dig, ditt driv, din självständighet och ja, hela dig!

Jag är stolt även över nummer två, Lilla O, framtidstro, mod och en underbart trevlig och social individ, har han blivit.

Nummer tre, Plupp, den lilla rebellen, som växt upp till en mycket förståndig kvinna, som vet vad hon vill, drivs av sina värderingar och sin tro på mänskligheten, ja mamman är stolt, det blev bra!

Nåja, mitt eget föräldraskap, kan vi ju prata om, och frågan är om vårt val av var vi bott, hur engagerade vi varit i våra barns barnomsorg, skola, fritidsintressen, påverkat deras utveckling.
Hur har det faktum att jag inte gett avkall på mina egna värderingar, mitt eget välmående, gjort?

Ja man kan ju fundera.....
Hur blev de som idag lever på andras rädsla och oro, som tydligen oroar sig själv över allt, tror på allt utan att veta hur man granskar, som mår så otroligt dåligt, hur blev de det de är?

Nåja, vi får återkomma till det, jag ska förbereda mig för att umgås med Plupp och mina Dreads idag :)
Ni kan ju fundera under tiden, hur kommer det sig att hon, tanten, plötsligt, får för sig att sätta Dreads i håret?
Kan det ha med mina värderingar, min uppväxt, mina föräldrar. mina upplevelser att göra, eller är det pga arv?
Nåja, det kan vi diskutera en annan dag....
Det kan ju helt enkelt vara så att jag revolterar mot åldern, hittar tillbaka till min "Jag ser ut precis som jag vill, och skiter i vad andra tycker" identitet, och vet ni, det mår jag bra av, bättre faktiskt.....

De där med hår.....

Hår har ju de flesta människor, mest brukar det vara ovanpå huvudet.....
Ja, det kan ju förekomma på fler mindre smickrande ställen på kroppen.
Vad sägs om på överläppen, i knävecken, på hakan....
Nåja, nu var det väl inte riktigt den vändningen den här håriga betraktelsen skulle ta.....

Jag har hår, både här och där, men om vi håller oss till den övre delen av kroppen, ovanför ögonbrynen typ, så har jag hår. Ett hår som är, ja, vad är det?
Risigt, kort och så lockar det sig, nej inga såna där snygga små lockar som lite busigt ligger runt ansiktetdet blir liksom vågigt, som ligger som det själv vill....
Ostyrigt, och iom att det är kort, tar håret en form av en jättestor pälsmössa, speciellt på morgonen, när jag sovit....
Lite svintoaktigt, om ni frågar mig......

Ett enda virrvarr av strån, som liksom lever sitt eget liv....
För långt för att vara prydligt kort, för kort för att kunna sätta upp.....
Och den senaste blekningen, har gjort det torrt och trassligt!

Det behöver hända nåt, nu!

Och Plupp, frisörungen, jobbar på en idé :)

Vi ska prova!
Ja jag vet att det inte passar i vissa yrken.....
Men om jag trivs med det, visst syns det på hela mig då?
Och trivs jag inte med det, då klipper i det kort igen :)

Man måste ju prova!
Tänk er en blandning av de här två......
Eller nåt :)

Ha!