Om mig

Mitt foto
Här bloggar Pillargontanten, om fingrar som skulle vara gröna, hundar som inte lyder, ledarskap och medmänsklighet! Välkommen!

lördag 20 mars 2021

Åsikt eller fakta?

 Tänkte vi skulle klargöra det här igen, vad är en åsiktstext och vad är en faktatext? Många delar både det ena och det andra som om det vore världsnyheter, men ibland är det faktiskt bara någons åsikt....

Hittade en bra beskrivning på Trello och jag kopierar den rakt av.

Här kommer några exempel på faktatexter och åsiktstexter.

Vi börjar med FAKTATEXTER:

Nyhetsartikel
En nyhetsartikel är alltid skriven av en journalist, antingen på den tidning där texten publiceras, eller på en nyhetsbyrå som har skickat ut texten till tidningen. En nyhetsartikel brukar vara lätt att känna igen. Den består av rubrik, ingress och brödtext och berättar om en nyhet, något som har hänt eller kommer att hända. För det mesta kan man läsa det allra viktigaste först i texten, den så kallade ingressen. Därpå fylls det på med lite mer bakgrund i resten av texten - brödtexten. I texten ska läsaren få svar på frågorna: när, var, hur, vad, vem och varför?
En journalist strävar alltid efter att vara korrekt, saklig och noggrann med fakta och låta alla parter komma till tals i texten. Men det är klart att även journalisten färgas av sina tidigare kunskaper, erfarenheter och värderingar. Man säger också att artikeln vinklas på olika sätt. Det betyder att man berättar nyheten med olika perspektiv, till exempel utifrån personen som drabbas, eller utifrån myndigheten som fattade ett visst beslut, utifrån rånoffret, eller utifrån personen som begick brottet.

Notis
En notis är ungefär samma sak som en nyhetsartikel fast mycket kortare. Här finns inte någon ingress, utan innehåller direkt all fakta som läsaren behöver för att förstå sammanhanget. En ingress ska vara kort, informativ, effektiv och direkt.

Reportage
Ett reportage skiljer sig från en nyhetsartikel och notis eftersom texten är mycket längre och mer detaljrik. Ett reportage ska vara som en berättelse som ger läsaren upplevelsen att vara på plats. I reportaget ska man kunna uppleva miljön, personerna och händelserna, gärna med sinnen som doft, syn och hörsel. Detaljerna är viktiga, men även om beskrivningarna är detaljerade är det förstås fortfarande viktigt att allt som beskrivs byggs på fakta och är korrekt.

Referat
Ett referat kan man beskriva som ännu striktare än en nyhetsartikel i formen. Här handlar det enbart om att återge vad någon sagt eller något som har hänt, utan att lägga in några värderingar. Det kan till exempel finnas referat från fotbollsmatcher, tal eller rättegångar.

Intervju
Att göra en intervju är en journalistisk metod för att få nyheter och information. Man kan till exempel göra en intervju i telefon eller vid ett personligt möte. Ibland skrivs intervjusvaren ihop till en lång text, ibland väljer journalisten att skriva frågorna och därefter svaren, så ordagrant som möjligt.

Personporträtt
Ett personporträtt skrivs ofta med lite djupare bakgrundskunskaper än man får om man bara intervjuar någon. Då kan man behöva göra djupare efterforskningar om personen och sammanhanget, och om möjligt följa personen under längre tid för att sätta sig in i hans eller hennes livssituation och verksamhet.

I en tidning finns också en rad texter som skrivs för att föra fram en åsikt. Någon vill sälja något eller påverka eller underhålla den som läser.


Det här är exempel på några ÅSIKTSTEXTER:

Ledare
Ledaren är oftast placerad allra längst fram i tidningen. Där kommenteras och diskuteras aktuella frågor i samhället. Det är den enda texten där tidningen uttrycker sin åsikt.

Blogg
En blogg finns på webben och uttrycker nästan alltid en personlig åsikt, men kan även bygga på faktauppgifter.

Debattartikel
Vill man framföra en åsikt, kan man skriva en debattartikel till tidningen. Ofta kallas privatpersoners texter för insändare, medan politiker eller företrädare för någon organisation eller något företag skriver debattartiklar som ofta publiceras i närheten av ledarna.

Krönika
Krönikor skrivs ofta i mer lättsam och personlig ton, gärna med syftet att roa läsarna. Här kan skribenten framföra sina egna åsikter. En vanlig form av krönikor finns på sportsidorna, där aktuella sporthändelser kommenteras.

Kåseri
Ett kåseri är ännu lättsammare skrivet än krönikan, och bygger ofta på små vardagliga händelser där läsaren lätt kan känna igen sig.

Recension
I en recension uttrycker skribenten sin personliga åsikt om teater, film, musik, litteratur eller konst. Oftast hittar man recensionerna på kultursidorna.

Annonser
Tidningens annonser har ett viktigt syfte: att övertyga läsaren att en vara eller tjänst är bra och helst förmå läsaren att köpa något, eller handla på ett visst sätt. Nyttan och fördelarna framhålls förstås i annonserna. Ofta är annonserna mycket bra på att förmedla en viss känsla till läsaren.

DELAR I TEXTERNA
Rubrik
Rubriken är en sorts överskrift på artikeln. Skillnaden mellan en rubrik och en överskrift är att rubriken känns "aktiv" - någon gör eller har gjort något. Några exempel:
Snö orsakar trafikproblem i Stockholmsområdet.
Kronprinsessan flyttar in på Haga.
Elpriset är rekordhögt.
Så avslöjas bluffare.
Syftet med rubriken är att locka läsaren att läsa texten. Så samtidigt som det ska verka så intressant som möjligt, så ska läsaren också ha en aning om vad texten handlar om. Därför fungerar inte rubriker som liknar överskrifter av typen:
Lite information från kommunen
Detaljer inför sommaren

Ingress
Ingressen är den allra första och inledande delen i en artikel. Ofta är den markerad grafiskt, till exempel med fet text. Precis som med rubriken så är syftet med ingressen att intressera läsaren att gå vidare och läsa resten av texten. Det är bäst om man kan svara på frågorna när, var, hur och varför redan i ingressen. Man kan också skriva ingressen så att det blir ett intressant påstående eller citat från någon person.

Brödtext
Brödtexten är den längsta textdelen i en artikel, och där ska själva historien eller berättelsen berättas. Ett klassiskt sätt att skriva en nyhetsartikel är att skriva det allra viktigaste först och sedan fylla på med bakgrund, kommentarer och mindre viktiga detaljer. Fördelen med att skriva artikeln så, är att man lätt ska kunna stryka bort text från slutet, om texten är för lång för att passa in på sidan.

Mellanrubrik
Mellanrubrikerna är som små överskrifter mitt i artikeln. Syftet med dem är att lätta upp textmassan och göra läsaren ännu mer lockad och intresserad av att läsa vidare.

Byline, bildbyline och fotobyline
Byline är underskriften på artikeln, med namnet på den person som har skrivit texten. Ibland ligger byline i slutet på artikeln, ibland i början. Det beror på hur tidningssidan är utformad. En bildbyline är en underskrift där det även finns en bild på personen som har skrivit artikeln. En fotobyline är, till skillnad mot en bildbyline, namnet på fotografen som tagit bilden till artikeln.

Bildtext
Bildtexten är den lilla text som ligger intill en bild i en artikel. En bildtext ska med några få ord beskriva sammanhanget, och om det är nödvändigt också förklara vad bilden föreställer, utan att vara övertydlig. Är det personer eller husdjur på bilden är det alltid viktigt att skriva vad de heter, och lika viktigt är det att namnen är rättstavade.

Grafik
Grafik är kartor och teckningar som kompletterar artiklarna. Poängen med grafiken är att förklara komplicerade saker och händelser genom att man ser det schematiskt på bild. Har det till exempel skett en komplicerad tågolycka, kan förloppet förklaras enklare om man ser hur tåget åkte och vad som hände.

Löpsedel
En löpsedel är den säljande affisch som sätts upp där man säljer tidningar - alltså som tidningarnas reklampelare. Den berättar extra säljande om vad en tidning innehåller. För kvällstidningar är löpsedeln viktig eftersom läsarna dag för dag avgör om kvällstidningen är värd att köpa. Morgontidningar är inte lika beroende av en säljande löpsedel då de säljer nästan hela sin upplaga via prenumerationer.

onsdag 3 mars 2021

Lådan krymper...

Mitt liv är en låda, en låda med fyra sidor, en botten och ett tak. Inte en bananlåda, den är ju egentligen två lådor, som man trär ihop liksom, med stora lufthål och en lös kartongbit som bananerna ska ligga på för att inte falla ur, en bananlåda är ofta lite fuktig, kan bli lite unken efter att den mogna frukten avgett fukt, och jag har hört att det kan följa med stora spindlar i bananlådor från främmande länder där bananerna växer och skördas....



Nej mitt liv är mer av en vanlig låda, en låda som är brun, brun som ett oblekt kaffefilter, det kaffefiltret som vi oftast anser vara det bästa för det är väl miljövänligast? Jo förvisso, man har ju inte processat fibrerna i processen lika mycket men de är ofta gjorda av returfibrer, och returfibrer är ju sånt som blivit inlämnat till pappersåtervinningen, det kan innehålla både det ena och det andra, matrester som möglat, snus, saliv och snor, ja ni fattar... Men min låda som är brun som ett oblekt kaffefilter är gjord av nyfiber, dvs fibrer från träd i skogen som tidigare varit just träd, fibrerna är sedan oblekta, och därför är de bruna. 



Den bruna färgen påminner om kaffe med grädde, den första koppen kaffe på morgonen, den man häller upp i en ren kopp, lagom starkt kaffe av mörkrostad karaktär, med en ordentlig skvätt grädde, precis så mycket så att det får just den där färgen, som en oblekt låda av nya fibrer.

Min bruna låda är en kraftig låda, den har stadiga väggar och fyra delar som går upp och kan vecklas ihop, liksom flätas samman så man får en låda som är stängd, ja ni fattar, en under andra över också den tredje under och den fjärde över, sen har man en stängd låda. Inget ramlar ur, och inget mer går att stoppa däri.

Min låda ska vara stor helst så stor att jag aldrig slår i vare sig tak eller väggar, och jag är ju en yvig människa, med många tokiga ideér, tankar och infall, så stor som ett hus kanske, eller en fotbollsplan... Nåja, stor i alla fall.

Väggarna på lådan ska vara såpass stadiga så även om jag hoppar eller springer lite fel så ska de hålla mig kvar, de får gärna ge vika men ändå liksom putta tillbaka mig in i lådan på ett milt sätt, ingen tycker väl om att slå sig på näsan, även om det ibland behövs för att man ska förstå var väggarna är.

Golvet på lådan ska vara tryggt, plant och helst lite mjukt, det ska kunna ta emot mig när jag ramlar, hålla om mig när jag är låg, värma mig när jag är kall. Det ska också ge lagom motstånd för att jag ska kunna studsa, hoppa och dansa, leva helt enkelt.

Taket då? Det ska vara högt! Högt i tak! Så högt att jag kan hoppa utan att jag trillar ur, för trillar man ur lådan, då är man ju liksom inte med längre, då blir man utanför, inte delaktig, inte någon att räkna med. Taket får också gärna svikta lite om jag skulle råka hoppa för högt, det ska dessutom hålla mig tillbaka om detta skulle hända, vi ska ha högt i tak alltså i min låda.


Ibland kan det hända saker som gör att lådan känns trång, väggarna krymper, taket blir lägre och golvet känns plötsligt som flytande lava, inget utrymme, man studsar bara mellan de fyra väggarna och taket sviktar inte alls, livet är inte levande, mest bara tråkigt. Pandemi tråkigt, med restriktioner, inga sociala kontakter, ingen utveckling, inget lärande....

Hur man än försöker så går det inte, att ta sig uppåt, eller åt sidorna, inte ens om man är kreativ och positiv, golvet är bara glödande när man försöker hitta vilan, och taket gör bula på bula i det redan stukade huvudet, armar och axlar blir blåare och blåare av att man hela tiden springer in i väggar man inte kan rubba, och som man vid varje steg lyckas slå i. Och det tar tid att tukta en argbigga, eller en positiv debattör. För att få vara med måste man foga sig, skulle man hoppa för högt genom det låga taket, eller lyckas spränga väggarna kan det hända att man hamnar i det där ingentinget, där man inte längre är delaktig, där man är utanför, ensam och bitter. Och ingen vill väl vara en bitterfitta?

Min låda har krympt, den är så liten att jag inte vet om jag kan vända mig längre, och jag vet inte riktigt var fram och bak är, om jag rör mig i rätt riktning, säger rätt saker, om alla är med? Jag kan inte utöva det jag vill och det som är min styrka, jag bara babblar på, som ett desperat skrik på hjälp, men som oftast upplevs som ett gnäll på hjälp, som skitprat, eller skvaller, och den som jag då blir när lådan blir trång, den tycker jag inte om, den är inte alls kreativ, bara bitter och tråkig, negativ och utled....


Någon får gärna komma med nyckeln nu och låsa upp, utvidga lådan, låta mig leva. Låta mig höras, utvecklas, leda och bara få vara jag. Någon kan väl också hjälpa mig hitta glädjen och styrkan i att jag är just jag.