Ja men god jul då....

 Julaftonsmorgonen, ni vet den där morgonen, när man ska vakna först, ha ett pirr i magen inför dagen och allt den innehåller, man ska hitta ett litet paket i sin säng, som Nissen faktiskt varit här med, och man ska smyga ner, tända granen, smygäta en knäck innan frukost, elle kanske tre, sätta på TV:n och vänta på jullovsmorgon, som är det enda programmet på en TV innehållande endast två kanaler....

Nåja, det där var 1978....... jag är nyss 11 år fyllda och världen är normal...

Normal? Vad är ens normalt?

Det fanns ingen rasande pandemi, hade vi ens hört ordet pandemi? Tror knappast det, man hade väl på sin höjd hör någon berättelse om hur mormor som barn fick flytta ut på landet medan spanska sjukan härjade, för at undkomma smitta, det var för övrigt när den härjade som man tog bort offentliga spottkoppar i städerna..... 

Tänk er, spottkoppar....

1978 var året då Centern gav vika och gick med på att bygga Forsmark 3, året innan olyckan i Harrisburg hände.... Det osannolika har sannolikt hänt, ja ni fattar.... 

Jo men jag tycker att vi tar och startar upp lite fler nya kärnkraftverk, för att stävja elpriserna, det är väl smart eller inte? Det tar 10 år att bygga.... 

Kanske skulle vi se över vår konsumtion istället? Av el menar jag....

Man hade fortfarande utsvängda jeans..... Och nåt annat var totalt otänkbart, 1978 gick man inte från normen, i all fall inte i Värmskog....

Ah en massa svammel så här på julaftonsmorgonen medan alla andra, läs Ola, fortfarande sover......

Nu är jag inte längre 11 år, och året är 2021, jag är, eller ska vara den vuxna i rummet, behöver inte smyga i mig en förbjuden knäck, här finns inte ens någon knäck.... och är det någon som ens gör knäck nu för tiden?

Vi ska fira jul, på ett helt nytt sätt, med barnbarn, gran, tomte och massor av paket, och mat..... 

Och vi startar alla dagen med att snabbtesta för Covid-19......  

Så, God Jul, hoppas du får en fin dag, med eller utan minnen och svammliga tankar.....

Det är ju snart jul....

 Måndag morgon, tidigt vaknar jag av att jag hostar, hostar så lungorna nästan vänder sig ut och in, nej jag är INTE sjuk, var ju ordentligt förkyld under förra ledigheten, med coronatestning och stanna hemma, som följd. Nu är jag frisk men hostan, som jag iofs har alltid, pga rökningen, är djup och jobbig, speciellt under natten....

Ah, det var väl inte det jag skulle berätta för er, inte alls...

Gårdagen gick i meddelandets tecken, men slänger man ut en kanske inte så genomtänkt fråga på Facebook, då får man nog räkna med det. Nu ska vi inte börja diskutera ämnet och frågan igen, men hur man bemöter, delar och reagerar kan vi prata om tänkte jag....  Om ni orkar, och om ni orkar scrolla förbi reklaminläggen som dyker upp på min sida.

Man kan ju för det första fundera på om en enkel fråga är så svår att svara på, om man vill? Eller är klimatet på våra sociala medier så infekterat redan, att det inte längre går att ställa en enkel fråga?

Vi gör ett tankeexperiment.

Du som valt att köpa en blå bil, varför valde du just det? Svår fråga? Nej inte enligt mig....

Svaren kan vara: Jag gillar blått, blått är enklare att tvätta, det fanns ingen annan av den modell jag ville ha, etc etc.

Men på sociala medier kan svaren bli: Man väljer inte en blå bil, för då kan man ses som Moderat, blåa bilar är ett otyg, och fula. Det är bara xxx som köper blå bilar. Det är en konspiration, vakna människor, blå bilar är tecken för att man är kapitalist, och det finns ingen rättvisa i världen, jag ville hellre ha en röd, nu känner jag mig diskriminerad.... 

Och vips så är diskussionen igång. Nu handlade inte min fråga om färgen på en bil, det här är bara ett exempel, ett kommunikativt exempel, man kan börja med en sak, men hamna precis var som helst. Kanske är det just här det är viktigt att ha ett starkt ledarskap, någon som håller i den röda tråden liksom, styr tillbaka till ämnet.... Fast det är inte heller okey, då är man mästrande, lyssnar inte på alla....

Sen börjar det delas, delas klipp från Youtube, artiklar, random bilder osv, och oftast utan källa, så den får man leta upp själv, vilket iofs inte gör mig något, även om jag i mina tankeprocess då blir lite trögare, men det ger ju också att det jag kanske sedan skriver förhoppningsvis blir något mer genomtänkt än om jag bara skulle kasta ur mig min första tanke... 

Sen börjar man ifrågasätta varandras delningar, det där är fejk, osv....

Tonen blir hätsk, och ibland faktiskt ganska otrevlig, istället för konstruktiv och utvecklande. För visst är det så att djupare diskussioner än färgen på en bil är jäkligt intressanta, men då får vi nog försöka vara mer öppna, mer öppna för att ta in andras åsikter, lyssna och vara nyfikna. "Ah du tänker så, vad spännande berätta!" 

Hur kom vi dit? Där man ser alla nyfikna frågor och alla påståenden som kritik på ens egna uppfattning om saker och ting, allt verkar nu för tiden vara så svart eller vitt. Man kan till exempel inte ha en blå bil och tycka om den, samtidigt som man kanske egentligen inte gillar färgen. Man måste liksom välja sida. Är det så enkelt, att man bara kan välja sida i alla frågor Sen statiskt bara stå där och stampa? Kanske.... Men utvecklar det oss? Som grupp, som människor, som varelser på den här planeten? 

För mig blir det lika kreativt som att säga "Jag är inte för miljön, för jag gillar inte Greta" 

Que??

Nåja, nu sticker jag lite, och raljerar över en väldigt bra diskussion om varför man valt att vaccinera sig mot Covid-19 eller inte. Att det sedan blev en diskussion om vaccinets trovärdighet, vaccinpass, diskriminering och judarnas situation under 2:a världskriget, det är historia nu....

Men vi borde kunna hantera sociala medier på ett bättre sätt, även jag borde kunna det, men här känner jag mig otillräcklig, osäker och faktiskt ibland riktigt rädd...

Nej nu drar jag ner luvan över ögonen och öronen och släpper det här, det jag inte ser och hör finns ju inte :) 

Och det är ju snart jul!

Halvtid!

Tiden går fort när man har roligt, tant har lyckats gå ner i semestermode tror jag, och dagarna flyter fram, utan måsten...

Jo jag skriver min resedagbok, dvs här, men något ska jag väl göra medan resesällskapet sover på morgonen?
Har ni tröttnat på att läsa?
Inte?
Oavsett så fortsätter jag skriva, det är ett sätt att bearbeta det man varit med om, det man funderar över och det man vill komma ihåg.

Annandag jul, Årsdagen av den stora Tsunamin 2004, en stor händelse här och stor även hemma i Sverige, kanske en av de första stora katastroferna i världen som blev riktigt uppmärksammad i Sverige, för att det var många skandinaver som drabbades på plats?
Nåja vi hade i alla fall bokat en tur, som skulle gå till KHo Kho Kaoh, en liten ö nån mil ovanför Khao Lak, man tar sig dit med färja och tanken var att se vattenbufflar i det fria.
Vi började prata om Tsunamin i bilen, och Pap, ville visa oss något mer, så han tog oss till Tsunami Memorial Center, där firades, eller vad man nu kallar det, årsdagen av Tsunamin med en festival, låter konstigt, men det var en massa munkar som höll en ceremoni, lite marknadsstånd med varor och mat, en massa folk, mest inhemsk befolkning. På platsen finns minnesplaketter över de som omkommit, inte alla men många, där finns en stor Buddha och en tempelbyggnad.

Jag vet inte, men för mig, som alltid varit fascinerad av stora katastrofer, inte så att jag gillar det, men det ger en viss spänning att leva sig in i dem på nåt vis, kanske nördigt, ja nördig är nog rätt ord, lätt att jag liksom fastnar i en sådan grej om jag börjar studera, vilket jag gjorde till viss del den där julen 2004, jag vet att jag lånade insamlingsbössor hos kyrkan och ställde ut på Gruvön, där jag då arbetade, för att genom kyrkan kunna hjälpa till att bidra till det katastrofdrabbade landet som jag då aldrig hade besökt. Jag lusläste alla nyheter, följde efterlysningarna av saknade människor, läste en hel del av den litteratur som kom ut i efterdyningarna av den, Ja den berörde mig, helt klart.
Att nu då, 14 år senare få se detta på plats, den återuppbyggda fiskebyn, minnesplatsen, se all de underbara Thailändarna, fira och hedra sina döda, höra Pap berätta om det, iofs ganska fåordigt, men märker att han är berörd av det. Hör våra nyfunna svenska vänner, som var här när det hände, hur de upplevde det och vad de var med om, ja de berör en gång till.
Jag blir nyfiken. Kanske en konstig reaktion men jag blir det.
Samtidigt otroligt berörd av det.
"Never Again, I hope i will not happen ever again!" sa han och vi pratade om varningssystemen som idag finns, och han berättade att det kommit en n varning för några år sedan, att de lämnade allt, sprang och var undan i 6-7 timmar, men inget hände... Finns en viss risk att man tar lättvindigt på varningarna då, tt det skapas en "Vargen kommer" effekt, och det skulle ju kunna vara förödande.
Det var i alla fall stort för mig att få möjligheten att uppleva det här.
Tack Pap!

Vattenbufflarna då?
Jo vi såg dem, men de blev liksom obetydliga efter det här....

Efter den lilla turen, rätt ut i bushen, för vi till Sunset Beach, underbar strand, ytterligare ett litet paradis på jorden. Här badade vi i höga vågor, åt underbart god mat som Pap beställde, vilket ger Thaimat på riktigt liksom.
Tur att vi plockade med våra badkläder :)

Efter de timmarna där, åkte vi till en stor resort, Anandah Resort, också en väldigt lugn och behaglig plats, men väldigt lyxigt och dyrt, där skulle vi lätt kunna tänka oss att tillbringa några dygn. Kanske dags att böja planera nästa resa, och göra den lite mer ombytlig, resa runt och ta dagen lite som den kommer, tycker jag vore mysigt, men Stora O är mer fyrkantig och vill helst ha en fast punkt, WiFi, AC och en bra toa... Ja ni fattar.

Efter en heldag i solen och paradiset, tog vi oss sakta och försiktigt med Pap som Chaufför tillbaka till Khao Lak, och vi som var lite motståndare till olika typer av Turer, har nog fått omvärdera det lite, vi har fått sett och upplevt mycket mer tillsammans med Pap, än vad vi skulle ha sett om vi tullat runt själva med en taxichaufför som talar knagglig engelska.... Dock har vi valt att tacka nej till erbjudandet om att fira nyår tillsammans med Pap och Nut, givetvis mot betalning, vet inte om det är oförskämt, men så fick det bli i alla fall. De får fira sitt når tillsammans med sin familj, utan att behöva passa upp på oss, det är så vi känner, och vi är ju lite enstöriga av oss som ni vet :)

Nu är vi ju som sagt halvvägs genom vår semester, och vi har inget mer inplanerat, vilket känns skönt. Vi har sett en massa, handlat en del, bla nåt grönt och nåt svart som efter frågats :)

Idag får det bli stranden.....
Igen....

Och som han sa, han min man, "Det är för jävla gött hele tia, de blir som ett enda tomrum när man kommer hem"

Himlen öppnar sig!

Julafton, har det visst varit för er där hemma, så även här, dock 6 timmar före i tid, vår julafton har dock varit något annorlunda än er, även om vi också har ätit så magen stått i fyra hörn, för det är ju mest det man gör faktiskt, äter alltså....

Vi valde att ta en tur till Bang Niang idag, på kanske den varmaste dagen hittills, en tryckande hetta, dock disigt vilken var tur, annars hade nog solstinget dessutom varit ett faktum och kroppen tål ju inte hur många frestelser som helst.

Först en liten promenad längs gatan norrut, det spännande att se hur Thailändarna lever, även om det dock är i den turisttäta stadsbebyggelsen. Vände sedan tillbaka ner mot marknaden, där vi var vid marknaden vid ca 11, den öppnar för dagen vid 10, men det var många av de små stånden som inte hade öppnat, så vi kände oss faktiskt lite besvikna på just marknaden.
Jag fick tag i något litet och svart i alla fall :)
Och vi fick oss en varsin iskall fruktsmoothie, sittandes i skuggan med kläder våta av svett...
Vi hittade också en kortlek, för den vi brukar ha med oss ligger fint kvar hemma, och spela kort är ju aldrig fel, om vi får lite tråkigt nån kväll.

Vi valde efter en stund att lämna marknadsplatsen och började en sakta vandring söderut, åt lite lunch hos Yummy, fick recept på en en speciell fisksås, och en lite burk att ta med hem, undrar om den klarar sig i resväskan? Nåja, den ska inte vara svår att göra...
1 dl fisksås, en chili, en citron och lite vitlök, droppas med fördel på fried rice, för lite mer sälta, och det gillar ju jag :)

Fortsatte vidare, gick och gick, strosade in i någon lite shop här och där, handlade lite, klänningar, tunna byxor. lite grövre byxor, en Bluetooth högtalare (så jag kan höra nyheterna från Sverige) kryddor....
Drack Iste på en välgörenhetsinrättning, inte för att vi gillar iste, utan mest för att vi behövde något att dricka.

Snart efter att vi gått kanske en halvmil, längs den stora gatan, börjar det smått regna... Vi valde att gå in på en restaurang för att ta skydd mot det tilltagande regnet, som faktiskt till en början svalkade ganska skönt på våra varma kroppar.
Och medan regnet fullkomligen hälldes från himlen, ja jag har aldrig sett en sån regnskur tidigare, satt vi ute under tak, såg blixtar och hörde åskknallar, åt lite småplock, drack en öl och ett glas vin...

Mätta och nöjda, vandrade vi vidare, när regnat avtagit, handlade lite mer, ja vi fyllde faktiskt ryggsäcken ;)
Sen tog vi en taxi hem till "vårt"
Massage en timme, efter att jag duckat av mig svett och vägdamm, sen hämtade vi våra beställda Linneskjortor, 6 st till Stora O, 2 till mig, och vet ni jag fick mönstret till mina skjortor på köpet, hur bra som helst, nu kan jag använda det som bas och det är inmätt och måttanpassat precis efter mig :)

Sen var det det där med julmiddag då....
Hur skulle det gå, utan julbord?
Utan skinka feta pastejer, Janssons frestelse, köttbullar och prinskorv?
Utan ischoklad och knäck, utan ris a´la Malta....

Men vet ni det går alldeles utmärkt, man kan vräka i sig i alla fall, fast andra saker och rätter :)
Här är vår "julmiddag"

Vårrullar

Grönsaker, Massaman, Friterade räkor, Chicken Satay och steamed Rice

Åsså avslutade vi, eller jag med en MaiTai...

Det var mörkt när vi gick hem, och det tändes och skickades upp ett antal Happy Balloons från stranden, väldigt fint och stämningsfullt, när man står i mörkret, ser dem lyfta efter att de tänts, med bruset från havet som enda ljud där till. 

Mycket finare än raketer och fyrverkerier faktiskt.

Julaftonskvällen går mot sitt slut, vi väljer att knalla hemåt, avslutar hos Pap, med en Irish Cooffee.

Ja, den här var varm, med alkohol.... Inte kall som de två Icecooffee, Stora o beställda under dagen, när vi tagit skydd för regnet.... :)

Hoppas nu ni alla haft en riktigt härlig och snäll julafton, att många julklappar blivit uppskattade och att alla barn fått uppleva en jul utan bråk och fylla. Att ni fått äta en massa god mat, sett på Kalle och Karl-Bertil Jonsson, knäckt några nötter, och slutligen fått avsluta med att gemensam höra några rader ur julevangeliet, sjungit Nu tändas tusen juleljus.
Nej vi saknar det inte, vi kan uppleva det om och om igen, men ibland behöver man något annat, och vem vet, kanske firar vi jul hemma nästa år?

Tänk bara att en får ha det så här gött!

God Jul då!

Julaftonsmorgon!

Ute är varmt, lastbilarna brummar idag precis som alla andra dagar, inte en snöflinga så långt ögat kan nå.

Skinnet är fortfarande varmt efter en veckas sol och bad, och solcreamen börjar ta slut, men en vecka med den dyra, har i alla fall gett ett grundskydd, så nu kan vi gå på billigare sorter.

Ögonen är svullna, och det hänger liksom små påsar runt dem, skönt ändå att jag inte haft ens framme mascaran, och bara låter de små grisspringorna, vara al natural. Att Plupp färgade mina ögonbryn innan vi for, ger ju ändå lite karaktär åt ansiktet.

Stora O sover fortfarande och jag tror att han kanske förväntar sig ett litet paket på sängen, så här på julaftonsmorgon, men tji fick han, tomten hittade inte hit :) Hoppas han hittar mina ungar i andra delar av världen i alla fall, trots att mamman åkt ifrån dem på det här viset. Hur han nu kan sova, i en säng som är något stum om vi får kalla det så, där mig kropp skriker efter att få sträcka ut sig, när jag vaknar, det knakar och brakar när man sträcker mig mot taket, i ryggen, i nacken, i axlarna...
Man kanske skulle våga sig på en sån där riktig Thaimassage idag? kostar typ 300 Bath vilket är ca 80 spänn, inga pengar alls.

Mina händer är fulla av små värmeblåsor, och nagellacket jag fick påmålat här om dan börjar flagna, blåsorna kan jag knappast göra nåt åt, med lacket kan jag få fixat, det kostar nästan heller ingenting, 150 Bath ca 40 kronor.

Men det finns även delar av kroppen som mår väldigt bra i det här klimatet, min hosta är nästintill obefintlig, kanske beror det på den fuktiga och varma luften, det är nästa som att konstant befinna sig i en varm ångbastu, varmt och fuktigt. Jag vet att i alla fall att det inte beror på att man röker mindre, för det gör man definitivt inte. Däremot lärde jag mig läxan att köpa de lite dyrare cigaretterna sist vi var här, och inte de billigaste....

Sen har vi ju det där med "Badvattnet".... Ja ni som lyssnat på Mannheimer & Skäringers Podd, vet precis vad jag nu pratar om... (Och ja det är nu det kan bli "To Much Information" Lilla O, scrolla vidare)
Kroppar har ju håligheter, en del större en del mindre, en del går att stänga tex munnen, en del är liksom öppna hela tiden, typ öronen.
Kvinnans kropp har ju en annan typ av öppna håligheter än mannens och det är där, gott folk, som det kan fyllas med vatten, typ när man badar. Det liksom sugs in, bara av sig själv, och man kan liksom inte göra nåt åt det, det lite jobbiga är ju när det ska ut tillbaka, för nog ser min kropp ut som om den aldrig gjort sig av med en enda deciliter av det tidigare, men jag lovar, den behåller det inte. Det bästa är ju om man lyckas få det att rinna ut redan innan man lämnat vattnet, typ som en återvinning, miljötänk liksom, annars kan det hända att det bara kommer, när du går på stranden, ligger på din solsäng, ja typ var som helst.
Det lustiga med det här är att det faktiskt aldrig varit nåt jag pratat med någon om, innan Anna  Mia tog upp det i sin podd, trots att det alltid funnits ett badvatten att bli av med vid varje bad i hela mitt vuxna liv i alla fall, när jag klivit upp från badet hemma i sjön, efter att ha simmat 1000 meter i badhuset, och det är då man är nöjd om man hinner in i duschen innan det rinner ner för insidan låret...
Och visst får man en urspolning vid varje bad, vilket kanske är meningen, men när det ska ut, får man hoppas man är på ett reprensentabelt ställe och inte påklädd ute på stan, för det kan bli en liten pöl :)

Idag hoppar vi badvattenspolning, och tur en tur till marknaden istället, om han behagar vakna nån gång.....

Go Jul då Gött Fölk!

Och tänk att en får hat så här gött!

Lite rött i pannan.....

Hatten människa, var är hatten?
Jo den ligger fint i resväskan än, det har varit lite mulet när vi knatat iväg mot stranden, så den har känts onödig, och eftersom hårkorvarna varit uppsatta har den liksom inte passat så bra....
Men nu får jag betala priset, med en panna som är ilsket röd, så röd att det nästan vita pudret inte kunde dölja det röda igår kväll :)

Så stoppljuset, som nu är vaken, och ha varit någon timma, trots att jag har semester och det är okristligt tidigt här i Thailandet, får se ut så här några dagar.... Och jag fortsätter med Spf 50 i ansiktet, plus hatten tror jag ;)

Efter den långa dagen på stranden, där jag faktiskt vågade ligga lite i solen och inte bara i skuggan, så blev det en eftermiddag/kväll bestående av att Stora O sov lite för att bli något piggare från sin mancold. Frun tog då tillfället i akt och fick manikyr, 150 Bath, 41 kronor, för fix och färg, otroligt billigt, och det blev helt okey, lät tjejen välja färg...

Kanske lite tamt för att vara jag, men de är fixade och de blir lite starkare med lite färg på :)

Efter nagelfix och tvättinlämning, jo man lämnar kläder till tvätt, lik billigt det, och dessutom kan man resa lätt, och massor av plats i resväskan när man far hem till alla presenter man avser köpa, så väcktes mannen ur sin sjuksömn och drogs med ut på byn.

Kanske hittade vi den allra fränaste grillaren i byn:

Han påminner lite om Greven på Sundet, lite galet grillande så där, hett brutalt och stor grill, ja alla ni som känner honom ser säkert hans lite tokiga sätt att ge sig i kast med maten. Tror absolut att Greven skulle ha en framtid som nåt liknande, och grillen, ja den bara måste han ju fixa till med tre cykelnav eller vad det heter, en cykelkedja och en liten elmotor... det som sitter på spettet var nån typ av fläskbog och det hänger en kyckling bakom ;)
Vi åt i alla fall, kanske det godaste grillat jag ätit här, Tandorikyckling, Biff, lök, tomater och ost, det med Potatis/Pommes Frittes, varsitt glas rött, vatten och öl, kaffe, glass och whiskey, för ca 500 svenska, nja jag klagar inte, billigt gott och dessutom en upplevelse. Faktum är att vi båda sa att det vore kul att få visa Greven med fru, den här typen av mat och land, men frun vill ju gärna inte flyga, så vi får bomba dem med bilder istället :)
Whats up är ju bra skit :)

Fan vi har de gött!

Stark, stark medicin...

Någon är lite sjuk, ont i halsen, hostig och jättesnorig och vi vet ju hur en riktig mancold fungerar!
Det är alltså inte jag...
Nåja nu ljög jag lite, jag hostar ju alltid, men det är mer vardag än mancold och ganska självförvållat...
Fishermans friend och Strepsils fungerade inte mot den halsen, inte sol och bad heller, så det fick bli en tur till apoteket efter vi legat på stranden.
Apotekaren som alldeles säkert var minst överläkare och specialiserad på alla västerländska åkommor, ordinerade efter att ha frågat genom att visa en skylt om patienten, i det här fallet Stora O, led av någon kronisk sjukdom, var gravid, ammade eller var allergisk mot läkemedel, antibiotika! Oj, vi ska väl vara försiktiga med antibiotika? Jo förvisso, men vill man vara frisk på semestern som tar man tag i alla halmstrån. Och det kan ju aldrig vara fel med stark, stark medicin, som Anna Mannheimer säger:)

Själv mår jag ganska bra, men fick i alla fall en lite salvtub mot insektsbett, de älskar ju mig de där insekterna, och i år är det fingrarna de äter av :)

Vi lyckades även få till lite massage när regnskuren kom, Rygg/Nacke för Stora O, och för min del blev det Fot massage, skönt det på min onda fot och min grymt stela vader... Har lite lätt ont idag om man säger så.
Även fötternas undersidor fick sig en ordentlige dyvling, bort med förhårdnader och gammal skit, fötterna var lena som barnrumpor efteråt och alldeles rosa. Lite färg även på de bleka svenska vinternaglarna, och trots tt det blev fel färg, och jag inte orkade rätta henne, när hon börjat måla, så duger det, men jag hade egentligen valt en mörkt lila, inte grön....

Efter en brakmiddag (Himmel vad man äter), inhandling av några stora badlakan att ha på stranden, så umgicks vi lite med ett svenskt par, som i träffade redan förra året, en liten barrunda, och det hör inte till vanligheterna att tant får i sig alkohol i större mängder än max ett glas, men två Pina Colada, ett glas rött till maten och en Mojito senare, var det dags att sova :)

Svullen, lite bränd, små grisögon utan mascara.... Men va fan, det är ju semester!
Vi har det kanon i alla fall.
Och med lite Stark stark medicin, ska ni se att även Stora O blir Fit for fight

På plats :)

Efter ett dygn på resande fot, är vi äntligen på plats.
Nej, det tar inte ett dygn att resa till Thailand, men vi hade lite väntetid i Bangkok. Hur trötta som helst satt vi där som två Zoombies vid gaten två timmar innan avgång...
Sista korta resan, ca 1,5 timme från Bangkok till Phuket, kommer jag knappt ihåg, tror jag sov innan vi lyfte :) Under den följande timmeslånga taxiresan däremot orkade jag hålla mig vaken, för vi är ju straxt nedanför Khao Lak.

Nåja, framme är vi och har både packat upp, druckit lite öl, ätit en brakmiddag, sovit i något för hårda sängar (Skräll) och faktiskt inte vaknat för tidigt!

Precis nedanför vår lilla lägenhet, ligger en bar :) Ett massage, nagel och tvätt ställe, ett apotek, restauranger.... Ja allt man kan önska sig, och bara några hundra meter ner till havet och stranden.

Vädret då?

Nja det duger åt mig, solskyddsfaktor på, vi startar med 50 Spf, levererad av bästa Sara från Mary Kay.
Men först ska vi prova duschen, hitta oss lite frukost, och packa för ett besök på vår favoritstrand.

Hoppas ni får en lika härlig dag som vi planerar, trots att jag läste på nätet att det är snökaos hemma :)

Snart på väg!

I morgon bitti, vid 9.00 går färden mot Gardemoen!
Thailand väntar i tre veckor :)

Och alla ni inbrottstjuvar, här har ni inget att hämta, huset är fullt av ungar och hundar....

Gött me semester!

Åh Tomten kom igen....

Nja inte så jag sett honom, men han såg till att den här fåniga mamman dövade sitt dåliga -"Jag köpte inga julklappar till mina barn i år"- samvete även till barn nummer två.
Några fåniga paket igen, lite hittegods, ett kvarglömt spel, hårsnoddar, plektrum som fastnat i tvättmaskinen filter, hörlurar till mobilen, en mascara, en poop-spray, en svampbok, en annan bok, Lite svensk kultur i form av Charlotte Perrellis CD, en fånig liten tavla som mamman målat.... Ja såna där fåniga presenter igen, som överlämnades till Lilla O och söta S.
Nu har jag dövar två tredjedelar av mitt dåliga julsamvete, det återstår bara en tredjedel, men den tomten får flyga över länder för att nå fram....

Note To My Self - Vid varje fånigt inköp jag gör under året, köp dubbelt, och lägg undan en till julklapp :)
Det som duger till mig, vill säkert nån av ungarna också ha :)
Kanske är de här fåniga presenterna mer för min skull än för deras.
Men det spelar ju mindre roll, huvudsaken är att det blev rätt!

Nu är det onsdag igen, och dags att gå till jobbet.
Julen är liksom slut för den här gången, julmaten är uppäten, klapparna färdiga, alla barn nöjda (Hoppas jag) och ledigheten är slut för den här gången, fats det snart kommer en till...
Frisk är jag men fortfarande snorig, och hostig. Och när man snyter sig så att man blöder näsblod, då fräser man ordentligt i alla fall :)

Döva sitt eget samvete...

"Tomten har varit här!"
"Kommer när jag gjort mig iordning!" Blev det snabba svaret på mitt tidiga juldagsmorgonssms.
Åsså kom hon, hon fick en kopp kaffe efter att ha busat lite med favorithunden, placerades i soffan och en julklappspåse, givetvis återanvändningsbar överlämnades.

Ett antal små paket, snabbt inslagna under morgonen, en mascara, en kalender, värmesulor till skorna, en flaska Poop-spray, en lite elefant, en bok om virkade smycken och ett fånigt kort som mamman målat, små fåniga klappar som bara fanns här hemma, små fåniga paket utan egentligt värde, mer än att det gjorde ungen lite glad (tror jag) och det dövade det dåliga mammasamvetet för de missade paketen under julafton...
"Gud va fånig du är mamma!" sa hon samtidigt som hon ändå, blev ganska glad och glatt öppnade de små kärleksfullt inslagna paketen.

Och medan mamman virkade på sin färgglada mandala, satt hon där, kanske något mer glad i julen ån vad hon var dagen före, och med ett löfte i det målade kortet om att nästa jul, firar vi ensamma i ett varmt land, kanske vill nån mer av ungarna följa med...

Ett varmt land? Thailand igen kanske?

Hur som, så har jag dövat mitt eget dåliga samvete, och får väl hitta på nåt likadant till sonen, men julklappspappret är slut.....
Nåja, det funkar med brunt papper, eller hur :)

Världens sämsta mamma....

"Är det okey om vi inte köper några julklappar till er i år? Om vi istället ger er något ni gärna vill ha under året som kommer?"

Ja, så skrev jag till barnen i mitten av november.
Alla tre svarade mer eller mindre okey, nåja Tilda kontrade med att hon vill ha en häst, Tack....

Åsså kom den där julafton, en dag då alla barns ögon tindrar när tomten kommer, så också mina barns, i alla fall två av dem var närvarande på julafton, när tomten faktiskt kom.
Och det delades ut julklappar, till barnen, och till barnen och till barnen.....
Men ingen till Plupp, och ingen till Lilla O.....
Och på nåt vis så kände jag ändå, att det inte var riktigt okey, det kändes fel i ett mammahjärta, att de inte fick något alls.....

Nu känner jag mig som världens sämsta mamma......
Trots att de är 22 och 25.....
Fuck!

De blir inget....

Nu är mina vänner i kyrkan, uppe på läktaren står de, någon fortfarande klädd i pyjamasbyxor, någon har med Te i en termos, någon gäspar och någon har inte ens kammat sig...
Alla är dock laddade med sånghäften och röstkapacitet!
Utom jag!
Jag har varken lungkapacitet eller röstresurser idag, min jävla förkylning har under helgen klarat både matlagning, svamptur i skogen, julfirande, stoj och stim, men sjunga? Nej, se det går inte....
Tänkte åka dit ändå, men jag blir bara besviken när det inte funkar....

Så, det blir ingen julotta för tant, inte ens en liten en......

Himla tråkigt!

Men men, det kommer kanske fler tillfällen. Eller nåt.....

Jag är inte så bra på det här....

"Vadå?"
"Lotta kan ju nästan allting!"
Nej det är inte jag, det är hon på Bråkmakargatan det.

"Hur menar du nu?"
Det här med att fira jul, att få den där julkänslan, den där rosa underbara friden som alla visar upp bilder av och beskriver som fridfull och härlig....

"Men du visar ju också upp fina bilder, av skinka, mat och en vacker Terrier i tomtedräkt?!"
Jo, och hon är fin och busig, men gillar inte alls att bli klädd i Tomtedräkten, men Plupp gillade den och tyckte hon skulle ha den på sig.

"All maten då?"
Ja något ska man väl göra, när man inte kan göra nåt annat, det var ju jäkligt dumt att bli sjuk dagarna före jul liksom, sjuk som gör att man blir helt paralyserad i sin aktivitet, och jag som knappast kan vara stilla, får väl göra av med energin på nåt annat, dvs jag lagar mat.... Om någon sen vill äta den, det är ju bara en bonus!

"Sjuk?"
Ja, sjuk, förkyld, vilket jag visserligen egentligen inte anser vara en sjukdom, fast det är det ju, det är jättemånga som är hemma från jobb och skola för att de är förkylda, fast lite snuva? Hostan som jag har kan ju lika gärna vara ett resultat av rökningen

"Men du, fira jul, det gör alla, det vet du väl?"
Nja gör alla det? Med familj och vänner? Jag är inte så säker på det....
Det finns säkerligen familjer i världen som inte firar jul, eller andra högtider, kanske för att de inte har möjlighet, råd, eller fred där just de befinner sig. Kanske skulle de ge allt för den enkla mat jag nu lagade till igår och som vi åt av tills vi nästan sprack.

"Men hur kan du tänka så, Julen är ju en fantastisk högtid, med tid för familjen, god mat och julklappar"
Ja, tid för familjen, barnen som har sina egna familjekonstellationer, och jag är glad för det.
Glad för att Tilda firar med sin australienska familj, den vita jul i allt det varma och gröna, men jag skulle dö för att kunna vara hos henne.
Glad för att Lilla O har sin S, även om de befinner sig på sjukhuset den här julen, och jag skulle dö för att hon finge vara frisk just idag och kunna sitta med oss och öppna fåniga julklappar med roliga instrument i.
Glad för att Plupp kommer hem, för att faktiskt fira jul, med julbord hos mormor och morfar, men jag skulle kunna dö för att jag hade möjligheten att ta med dem allihop till ett varmt land när Sverige är som kallast och mest sårbart.

"Lyckliga du, som har tre starka och underbara ungar!"
Ja jag är lycklig, jag har tre underbara ungar, som också är lyckliga, som klarar sig bra i livet och framförallt de är friska och lever sina liv, på det självständiga vis som jag önskade mig.
Men ibland funderar jag över mina egna erfarenheter här i livet, hur vi firade jul när jag var liten, med mor och farföräldrar, mat i överflöd och julklappar.....
Men jag kommer aldrig ihåg att vi firade tillsammans med min farmor och farfar i Stockholm, jag vet inte ens om de åt julskinka på jul, och om de satt ensamma med varsin cigarett i den inrökta lägenheten, om de drack glögg?
Om de saknade att få se sitt barnbarn tindra med ögonen när tomten kom?
Om de hade julgran?
Om de var ensamma?

"Jo, det förstås, men nu är ju inte du ensam?"
Nej jag är ju inte det, min allra bästa vän finns ju alltid här, och äter glatt av allt jag fixar till, allt är gott och skulle det vara mindre gott då syns det på honom. Jag har hela min stora bullriga familj, mor och far, syskon med familjer och massor med tindrande ögon, som blir stora när tomten kommer.

"Gud va tragisk och patetisk du är, det är inte synd om dig, njut av helgerna nu, ät gott och le lite extra, det blir en härlig helg!!"
Jo jag vet, jag är bara inte så bra på det här, när jag börjar fundera....
Vad all mat är bra för, mer än att hålla mig sysselsatt med tillagning när jag har tråkigt....
Varför vi lägger en massa pengar på presenter som glöms bort efter en stund, när människor i världen svälter och skulle bli överlyckliga för en filt....
Hur hade julen sett ut, om jag fått ytterligare en dimension till firandet, genom mina farföräldrar....

Jag faktiskt att jag skulle kunna tänka mig att välja bort julen, resa, se andra saker, köpa en härlig middag på en familjerestaurang i ett fattigare land än vårt, umgås utan att knäcka nötter och äta choklad, utan att säga God Jul, utan snö eller blask, utan matlagning som egentligen är en sysselsättning.....

Nåja, hur som helst:

Vad gör alla?

När barnen var små, var det ett himla sjå att få just den här dagen att räcka till....
Man skulle laga en massa mat, koka skinka och griljera slå in klappar, gå till skogen och hämta en gran, klä granen, lägga de vackert inslagna paketen under den och helst hinna koka knäck, göra ischoklad och marsipanfigurer... Sen skulle man provsmaka all maten och efter det få ungarna som redan var sockerdrogade i säng....
Phu....

Idag har vi lagt in sill, tog fem minuter, griljerat en färdigkokt skinka, tog inte heller lång tid, jag har gjort rödbetssallad och grönkålssallad av färdighackad grönkål, hastat ihop en Jansson och lagat grönkålssoppa på grönkålen och skinkspadet som blev över.

Vi har också tagit en tur till stan, och köpt bingolotter till uppesittarkvällen...
När vi ser på det, och duttar med två uppletade tuschpennor, ska vi äta den Jansson jag gjort och provsmaka skinkan...

Vi har slagit in de fem julklapparna vi köpt, och de två paketen till "säcken" de ska vi rimma på också....

Om klockan bara kunde bli 19.30 nån gång....
Vi har spelat två partier med Yatzy....

Och jag fick två timmar gratisliv på Candy Crush....

Vad i hela friden gör alla ni andra?
Sitter fint i soffan och tittar på ert vackra nystädade hus och den fantastiska julgranen?
Här är varken nystädat eller nån gran på plats, jag har på min höjd plockat snorpapper här och där, och lagt rätt Bettys leksaker....

Ja, jag har diskat också, och Stora O har bytt kläder, så lite sånt har jag plockat undan också...

Och nu väntar jag på Bingolotto!!!

Det är ju patetiskt?!
Eller?

Nej det va bättre förr, när dagen inte räckte till....
Endera skaffar jag mig tre nya ungar, eller så påminner jag mig själv om att jag hoppar över julfirandet, och reser till nåt varmt land i fortsättningen...

Om man hoppar över Koriandern?

Vaknat lika tidigt som jag brukar, trots att det är julens första lediga dag...
Snuvan är kvar, men rinner inte längre, den sitter nånstans där uppe bakom näsan och gör rösten tjock och konstig. Efter den där chocken med Vicks inhalatorn, så verkade alltihop rinna ut, i alla öppningar på hela huvudet, nåja, öronen rann det väl inte så mycket från men ögonen, näsan och munnen...

Nu har jag startat dagen med att koka två olika sill-lagar, eller heter det sill-lager, skit samma ni vet det där blöta som man lägger sillen i för att få lite olika smaker.
En helt vanlig traditionell, till blank Citronsill, och en med Ingefära, Vitlök, Citrongräs och Chili, till Thaisill. Och det var också en upplevelse som rensade näsan....
I Thaisillen ska det enligt receptet hackas ner koriander, men jag har ingen koriander, och jag har fått för mig att jag inte gillar det, så jag hoppar den tror jag, lite eget experimenterande med smaker måste man ju kunna unna sig :)

Experimenterade lite även igår med de Thailändska köket, och gjorde egna vårrullar, inte så utmanande i sig, men degen.... Den degen..... Gjorde en enkel deg på ägg, mjöl och vatten, och det var helt okej att arbeta med, men jag skulle ha kvalat den mycket mycket tunnare... Eller köpt färdiga plattor, det finns ju men inte i min vanliga ICA affär :/

Spännande i alla fall, med nya roliga rätter, och nåt ska man ju göra för mannen som fyllde år igår, eller hur?!

Nu ska här lagas mat hela dagen, ska göra några traditionella sallader att ha med till Julbordet, lax som jag lovade att fixa har jag inte fått tag i, i alla fall inte den jag tänkte, men vi överlever nog ändå, mat brukar inte vara en bristvara på julen i alla fall :)

Annat som man traditionellt brukar greja med så här dan före dan, är väl julgransstök, men vi hoppar julgranen i år, vi har vårt stora pepparkakshus, vår morfarstomte och vårt julefår, så vi klarar oss bra ändå, men lite kul är det med de där minnena på Facebook, och för åtta år sedan såg det ut så här:

Nu ska här nysas, stökas och fixas. Ha en bra dag före dopparedagen!