Man ska dela med sig....

 När jag var liten, brukade vi få en dricka, en sån där glasflaska, 33 cl, med en kapsyl som man drog längs sidan för att få lös...

Ja, nu skulle ju inte det här handla om kapsyler, men bara för att ni ska förstå att det krävdes lite hårt arbete för mig som storasyster så behöver ni veta vad jag menar.

Jag, öppnade flaskan, helst utan att skära mig, vilket ofta hände och då sved det ganska ordentligt, ungefär som när man skär sig på papper.... Jag hällde sen upp i två glas, som stod tätt intill varandra, och delar man på 33 cl, och vi är två, då blir det, 16,5 cl var, dvs lite drygt en och en halv deciliter bubblig, söt och god dricka var, ofta var det Trocadero, eller Must.

Två glas står nu där, med exakt lika mycket i, och min lillasyster fick välja glas först, för jag delade ju.... Nu vet jag inte om proceduren var lika viktig för henne som för mig, tror vi tänkte lite olika, hade jag tur tog hon det glaset där dricka var någon millimeter lägre i, och jag fick nån milliliter mer, oftast var det så exakt så vi var nöjda bägge två. Vi doppade pepparkakor, så det blev en enda gegga, och farmors bullar med vanilj. Att dela med sig och dela lika var viktigt, och jag tror att rättvisetänket, eller dela med sig tänket börjar där någonstans...

Att dela med sig, även om jag ibland kanske är mer av en egoist, är i alla fall grundläggande för mig, jag delar med mig av det jag har, lånar ut pengar, ger bort frukt och grönt från trädgården, delar min tid och inte minst mina idéer och åsikter.... 

Men det viktigaste är nog att jag delar mina idéer, de där som bara sprutar ur mig, idéer om hur man kan göra saker på andra sätt, förändringar, utmaningar och oftast i mina ögon förbättringar, och för det mesta bara kommer de, utan att jag egentligen tänker efter, brainstorming är det jag är bra på, men faller det alltid bra ut? Ja vem vet....

Alla mina tankar, idéer, knasiga upptåg, erfarenheter, känslor eller för den delen motvalsiga uttalanden är INTE en sanning, många är bra, men de flesta är helt ogenomtänkta, nåja erfarenheter är ju erfarenheter men de handlar mer om känslor tror jag, "Jag gjorde så här och då kändes det så här".... Även de ogenomtänkta, finns det ens det ordet?

Typ, är ni med? Ja ni som känner mig, vet att jag brukar säga så, mest för att stämma av att jag inte springer iväg för fort i min hjärna, mina tanke lampor kan ploppa upp mycket snabbare än vad många orkar med att ta in, många människor är mer eftertänksamma än mig, en egenskap jag önskar att jag hade mer av, kanske kan man träna upp den?

Var vill jag nu komma med det här svamlet, folk delar ju med sig av både det ena och det andra, på senaste tiden delar man med sig av saker man läser på internet, ibland faktiskt utan att ens läsa innehållet...  

Men man ska ju dela med sig....

Eller?

Kanske ska jag tänka likadant, innan jag delar med mig, som jag gör när jag läser nåt på nätet, göra lite egen källkritik, i min egen hjärna, var kommer det här ifrån?, hur landar det här hos mottagaren?, Kan det missförstås?, Hur påverkar det mitt fortsatta liv, mina relationer, mitt jobb, om jag delar med mig?

Nåja, jag kommer att fortsätta dela med mig, och precis som alla ni som delar i sociala medier, och får mina tankar kring det ni delat, så får jag acceptera att alla inte "är med mig" alla gånger, att jag tänkt lite för fort, delat lite för slarvigt....

Och delade jag lite för slarvigt som barn, när jag delade drickan, så fick jag ju mindre, för då tog min lillasyster det glaset med mest i...  

Så ibland kan det vara bra att vara noggrann, när man delar med sig... För gör man fel, kan det slå tillbaka, även om min lillasyster apselut var värd all dricka hon kunde få....

Nu vill hon ha en häst, synd inte jag har en, för den hade jag definitiv delat med mig av :)

Att man får ha det så här gött!

Ja ni, jobbat en vecka till, en sjudagarsperiod, innehållande 2 förmiddagar, 3 eftermiddagar och nu avslutat med 2 nätter, och jag måste säga att bättre schema har jag nog knappast haft i hela mitt liv.
Man vänder skiften åt rätt håll och trots att det är sju dagar på raken, så har man 24 timmar ledigheter mellan de olika skiften.
Jag mår gott i kroppen, och i knoppen, även om jag är lite trött just idag, efter sista natten och "bara 5,5 timmes sömn.....
Nu väntar 5 dagars ledighet innan jag går på nästa sjudagarsperiod på måndag.
5 dagar där jag önskar mig fint väder, lagom soligt, lagom varmt och massor av tid i trädgården och växthuset.
För ja, växthuset är klart, eller klart och klart, det ser ok ut, saknas dock lite växter än i lådorna på östra långsidan, och kanske måste jag plantera nåt litet träd lite närmare, så att jag får lite naturlig skugga, men träd har jag ju gott om, så det är väl bara att börja gräva :)

Just nu, efter att jag sovit, så blåser det ordentligt ute, men det är inte kallt, så ut ska jag, även om jag behöver få i mig lite kaffe först.

Nästa årets fröbehov är beställt hos Impecta, de har 40% rabatt, och fröer överlever o kylen fram till det är dags att använda dem, och såsäsongen blir så mycket roligare om det finns fröer hemma när andan faller på :)

Klicka här :)

Att jag sedan har det där farmorskapet att se framemot, gör inte saken sämre, hon får gärna komma nu, jag känner det som att jag väntat klart, och det tror jag även de blivande föräldrarna känner :)

Ja tänk att en får ha det så här gött?!

Hoppsan!

Var till veterinären i måndags, seniorkontroll, det gör man på äldre damer, i alla fall om de är hund.
Fick provsvaren idag, lever, njurar och socker var ok, dock hade hon lite låga värden på röda och vita blodkroppar, så vi ska ta ett nytt prov om några veckor. Sen ska vi även göra en biopsi på de hudförändringar som hon har över hela kroppen. Små mörka, nästa svarta centimeterstora fläckar, som inte varit där tidigare.

Betty själv tycker att hon är både odödlig och helt frisk, och tog sitt allra viktigaste uppdrag på största allvar nu på morgonen, eller kallar man det natt när matte går upp 4.20.....
En liten, ynklig grävling hade i alla fall förirrat sig in på gården, och där ska de inte vara, så Betty gjorde vad hon kunde för att ta den av daga....

Nu är den borta, Betty är tillbaka inne, och har fått en välbehövlig dusch, efter brottningsmatchen, jord och blod måste ju bort, för att man ska kunna se hur mycket stryk hon fått.
En massa nya små hål i hundkroppen, värst på ena örat, så nu får jag vänta och se hur det ser ut när hon torkat, och ev åka till veterinären även idag...
Var ju inte riktigt vad jag tänkt mig....
Nåja, livet har överraskningar varje dag, ibland trevliga och ibland inte alls så trevliga.....

Sömnbristen i går, är i alla fall botad, och att gå upp tidigt efter nattskift för att åka på möte på jobbet är ingen bra kombination, vare sig för tantens kropp eller för mötet. Nu vet jag det, så jag håller mig hemma sådana dagar, även om mötena är viktiga och jag tror att just jag kan bidra....
Kom i säng alldeles för tidigt också, vilket gjort att jag nu sitter här, innan kl 6 och innan det ens blivit ljust ute...
Kaffet smakar i alla fall gott, och kanske kan jag se nåt på TV:n, tills det är mer rimligt att påbörja dagen.

God Morgon!

Det är tisdag morgon, morgonen när man vänt rätt dygnet efter en natthelg, och plötsligt vaknar före kl 5, och är pigg!
Försöker lägga sig och somna om, för man vet att dagen blir väldigt lång om man kliver upp nu, men kroppen protesterar.....
Ryggen blir så där stel, och öm när man försöker hitta en bra position under det tunga täcket, som normalt brukar kännas som om man innesluts i en livmoder, nu blir det bara varmt och tungt....
I näsan pirrar det, och nysningarna kommer, en efter en.....
Tankarna börjar snurra, "Vilken tid behöver vi åka till tåget för att hinna?" "Var är det bästa att parkera?" "Ska jag börja plocka in pelargonerna idag?" "Hur går det på fabriken?" "Varför kommer inte Betty in, är hon på rymmen?"
Vänder mig ytterligare en gång i sängen, stel som ett kylskåp, och vill verkligen sova några timmar till, mest för att få tiden att gå, för egentligen är jag pigg, jag har liksom sovit klart, och att ligga och dra mig är inte riktigt min grej liksom....

Går upp, ser efter om hunden verkligen har rymt, eller om hon behagar komma in.
Tar en kopp kaffe, drar den tjocka skjortan utan på morgonrocken, stoppar fötterna i sandalerna och går ut på trappan, sätter mig, tänder en cigarett och förundras över att man får vara ledig en helt vanlig tisdag.....

Tar en kopp kaffe, sätter mig vid datorn, förundras över att nyhetsflödet varit lika stort under natten som alla dagar, och att debatten nu handlar mer om engagerade ungdomar, klimat, terrordåd i andra länder och flygplanssäkerhet än om invandring och migrationspolitik. Men det är väl så det är, olika saker tar olika tid i anspråk, men det gläder mig att de bruna krafterna ändå verkar få mindre utrymme.... Kanske ligger de och lurar i vassen och slår till minst man anar? Och kanske var en liten 16 årig tjej med Asbergers, det bästa som hänt vårt land på mycket länge, kanske kan vi börja diskutera det vi verkligen behöver diskutera.
Ser rasande inlägg om ytterligare en föräldravecka, ser att man vill stänga en liten skånsk kommun för IS-återvändare,ser en SD politiker som vill bygga ett mångkulturellt centrum och som blir starkt ifrågasatt av sitt eget parti, då han går emot deras värderingar...

Fyller på kaffekoppen, och konstaterar att grädden kommer att ta slut under dagen, gör en plan i skallen för hur jag ska få den att räcka, ett sms till maken om att handla det, får det bli.

Nåja, världen snurrar på, jag är ledig, det är tisdag, 1 grad kallt, blåsigt men utan nederbörd.....
Soffan kan ju vara ett bra alternativ en stund så här på morgonen, utan att behöva se nyhetsflödet, höra om allt som hänt och händer, inte behöva tänka, bli fundersam, eller irriterad.

Och nej, hunden hade inte rymt, bara scannat av trädgården, och ligger nu bredvid mig, snart i en soffa.....

God Morgon!

Long time....

Nja, det händer inte så mycket, jag jobbar en del, sover bra, och äter så där...
Det är väl en sammanfattning av hur tiden varit sen vi hördes av sist.

Bron är avslutad, ja jag vet, jag nördar fast och ser serier i maraton, när jag kan :)
Nu behöver jag fler tips på bra serier, gärna många säsonger, starka kvinnliga karaktärer, lite spänning, drama och klurigheter :)

Vädret är minst sagt varierande, ena dagen vårkänslor, nästa kopiöst med blötsnö och grått, men det är väl våren som är på väg, eller vad tror ni?
Själv går jag och väntar på en lika fin sommar som vi hade i fjol, mig gör det inget att det blir eldningsförbud, så länge det är varmt och solen skiner, de för en månad sen bruna Thailandsbenen har nu stort behov av lite mer färg, de börjar återgå till blåbleka.....

Jobbet är fortfarande kul, spännande, skrämmande och stimulerande, och jag funderar mycket. Funderar över om jag gör rätt saker, på rätt sätt, om jag är rätt person, hur jag kan använda mina skills och dessutom utveckla dem så att det blir bra för verksamheten, operatörerna och mig själv. En massa frågeteckan skapas, men det brukar det ju göra oavsett vilken arbetsplats, eller vilken roll jag har, thats me.
Det viktigaste är ju ändå att jag inte "pissar" på möjligheterna, att jag vågar ta för mig, vågar vara öppen för andras tankar, vågar ta beslut och vågar lyssna, och vara ödmjuk.
Ska läsa den senaste av Brenè Browns böcker som kommit ut som pocket på svenska, Resa Sig Stark, vet att de tidigare hjälpte mig en del, även om de är väldigt amerikaniserade.

Funderar du över det där med livet, skam och självkänsla, läs hennes böcker, de är bra om man klarar att sålla bort det som kulturellt inte riktigt är så som vi är vana, eller kanske klarar att ta in det, fast det är ovanligt för oss att tänka så, för jag tror vi måste vidga våra vyer.

Nu ska jag försöka ta tag i dagen, innan jag far mot Skoghall och periodens första eftermiddagsskift.

Det är väl nu man ska vara som en marskatt!

Eller inte, jag är ju lite för gammal :)

Nåja, vass, och med en oförmåga att dölja känslor, är jag ju ändå....
Och jag önskar att jag kunde skriva att det går över, men det gör det knappast, är man femtioett år, snart femtiotvå, så får man nog bara acceptera att man är som man är....

Och att sluta röka, sluta dämpa sina känslor med ett nervgift, just nu, var nog ingen bra idé!
Jag lägger helt ner det!
Blir jag sjuk, eller till och med dör av det, så blir jag det, och har i alla fall varit så nära normal som möjligt.

Det är Mars!
Vårmånad?
Eller typ sista vintermånaden, det ska ju faktiskt bli kallare nu igen, efter någon vecka med varmt och skönt väder. Funderar på hur det blir om man bor på andra sidan jordklotet, där det faktiskt är högsommar vid den här tiden?
Hur är det, Tilda, blir man vårgalen även Down Under?!

Funderar ibland, vad det är för fel på mig, och min stora trut, varför kan jag inte hålla snattran, tänk vad jag beundrar er andra som klarar att på ett mycket sofistikerat sätt kan hålla tyst, inte visa vad ni känner, trots att jag på nåt sätt vill tro att även ni får "citronkänslor" i ansiktet, att klumpen i halsen växer och att ni helst av allt skulle vilja grina högt och ljudligt, för att få ut frustrationen ni känner!
Jo jag har blivit duktigare, kan klistra på ett leende, men stoppa mina tankar och hålla inne de där förlupna orden, som kommer både via munnen och fingrarna, det är fortfarande svårt, och kanske kommer jag aldrig att lära mig det.
Sofistikerad dam........
Sofistikerad, soffiserad, soffpotatis???

Äach, glöm det jag skrivit, nu förlöpte fingrarna igen.....
Jag är ju också specialist på att tycka synd om mig själv, klanka ner på mina förmågor, när jag känner mig okunnig, och övergår i någon typ av värdelöshetskänsla.....

Önskar mig bara öppenhet, tydlighet och ärlighet....
Kanske börjar det med mig själv, om jag är öppen, tydlig och ärlig, fast allt ligger ju i betraktarens ögon, kanske är de jag möter och upplever slutna, öppna och ärliga, faktiskt det, i sina ögon och i sin verklighet, och kanske äe det där jag brister, att jag klistrar dit min förutfattade bild....

Men om jag är brutalt öppen, tydlig och ärlig, klarar människor runt omkring mig mer av den varan, eller bör man hålla sig i sin roll, för att inte såra, för min ärlighet utgår ju från min verklighet, och den stämmer ju inte alltid överens med alla andras....
Vi har ju olika världsbilder, eller hur?
Och vi är olika, det ska och måste vi respektera!
Man kan heller inte älska alla, och lika lite vara älskad av alla.....

Nåja, allt går i cykler, och är man snabb som jag igenom, så blir det extra jobbigt att bli nedknuffad i 3:e fasen för att man plötsligt inser att allas processer inte ligger helt parallellt, vi har olika bilder, förväntningar, förutsättningar och det är bara att acceptera och hantera.
Anpassa helt enkelt.

Fortsätta ställa frågor, acceptera att saker tar tid, göra sitt bästa, våga ha fel, vänta in, dämpa.......
Släppa sina överdrivna förväntningar...
Släppa ut marskatten och låta den löpa till skogen.....
Klarar den sig, så kommer den tillbaka rikare på erfarenheter, när känslorna lugnat ner sig, annars är det ingen katt att ha.....

Ah vad jag behöver en katt, alltså!
Och en cigarett......
Och någon som sparkar mig på smalbenet när det behövs!
Kan någon av er hjälpa mig med det?

Ny vecka, ny metod....

God Morgon, sovit första natten med mitt nya täcke, Cura Pearl, 7 kg, och ja jag har sovit, riktigt bra faktiskt, det gör jag iofs jämt, men tror att det kan bli ännu bättre med ett tyngdtäcke, varför vet jag inte, bara en fix idé :)
Tanter och fixa idéer ni vet....

Långa ledigheten är över och en helg med tre fm-skift är avklarad....
Och ja, jag har varit helt rökfri, även om jag har en ask cig liggande här hemma, men nej den är orörd..... Dock avbröt jag Champix intaget i torsdags, då jag blir så konstig av dem, dels det där illamåendet, och mag-rasen........
Sen rör jag ihop saker i huvudet, det blir liksom kaos, och jag blir elak...... Om det beror på Champixen, eller att jag inte fått mitt nikotin, det vet jag inte, ibland vet man inte vad som är hönan eller ägget.....
Det funkar ändå, vilket känns bra, eller nåt....
Kaffet smakar skit dock och ger en halsbrännekänsla.... så det får bli bubbligt vatten eller Te istället.

One week, six days, 6 hours, 55 minutes and 28 seconds. 265 cigarettes not smoked, saving 704,27 kr. Life saved: 22 hours, 5 minutes.

Ah jag fattar om ni inte vill se den här informationen, jag har delat den så många gånger genom åren och fallit tillbaka i rökningen igen, men kan vi inte bara låta mig känna mig duktig, och rökfri under den tid som är just nu oavsett tidigare misslyckade försök?

Och om jag sen avbryter slutandet, dvs faller tillbaka, ja, då är det så, alla rökfria tillfällen är ju ändå rökfria, eller hur?

Och bloggen är min, så jag skriver ju också precis vad jag vill :)

Metoden för rökstoppet är nu, klara det här bara genom vilja!

Nu väntar fyra skift den här veckan, och på lördag är det dags för vår sista konsert med vår underbara körledare.

Så är du sugen på lite skön musik, i härlig miljö, kom till Majas Cafe i Segmon, "Skivor till kaffet" på lördag den 23/2 kl 14.00, då sjunger vi, och jag lovar massor med musikglädje, en och annan härlig låt och kärlek! Att de sen har gott fika också, jag det är väl en självklarhet :)

Vi ses väl där då?

Dag tre....

Ledigheten går fort, det är redan torsdag, och jag har hittills tvättat i kapp, lagat mat, gått ut med Betty, hälsat på Plupp, sett en massa på TV, schamponerat Betty, bytt ut porslin i skåpen, tänkt börja städa, tänkt sy, tänkt sticka, tänkt, tänkt och tänkt......

Det där tänkandet tar en himla massa tid i anspråk, eller hur, men det kan ju vara utvecklande, eller förödande, ibland vet man inte vilket......
Samtidigt som jag kanske faktiskt tycker att fler borde tänka, kanske innan, tänka efter före liksom, om ni fattar vad jag menar. På jobbet kallar vi det för riskanalys, eller konsekvensanalys.

Om jag gör så här, vad kan då hända?
Hur ska jag göra för att det blir så säkert som möjligt?
Om man sen ser vissa hinder, alternativ konsekvenser, så tar man ansvar och löser dessa, kan man inte det, alltså se till att det inte blir oönskade konsekvenser, eller ar farligt på nåt sätt som man inte kan komma ifrån, då gör man det helt enkelt inte

Tänk om alla kunde göra en lite enkel konsekvensanalys innan man tex skriver en ogenomtänkt/elak kommentar på nätet, delar nåt på sociala medier med suspekt/osäker källa.....
Tror ni världen/nätet skulle vara en bättre plats då?
Det tror jag!

Ha en bra torsdag!

Andra dagen....

Och det är fortfarande ok att vara ledig, sovit till kl 8, vaknat fått i mig en halv kopp kaffe :)
Ute är det kallt, -13, och över Ean är det ett underbart rosa sken där solen är på väg upp i öster, kan nog bli en fin dag.
Hade dock tänkt dammsuga ur min bil, men är det tretton minusgrader, så blir det nog lite för kallt att ligga på knä ute i bilen.....

Ska ta en tur till Gårdsvik också, se till Gula Villan, och hälsa på Plupp!
Och nej, vi ska inte sälja Gula Villan, det går tydligen nåt rykte om det. Dock är det väl dags att ta bort adventljusstakarna ur fönstren... Ska försöka hitta några små enkla fönsterlampor att ställa där istället, de jag köpte hade inte jordade kontakter, så de kunde jag inte använda....
Borde dock ha nåt stående bland alla mina auktionsfynd, eller mina, Stora O:s är det väl mest.

Nåja, jag får väl leta lite, lampskärmar finns det i alla fall, men utan ljuskälla är de ganska oanvändbara....

Nej ni, nu ska kaffet drickas upp, och jag fortfarande en del tvätt kvar att ta hand om.
Ha en bra och härlig onsdag!

God Förmiddag!

Klarade i alla fall att sova till kl 9 :) Vilket troligtvis ger något tillbaka i natt när jag gör min första natt av tre under helgen.

Så morgon blev liksom lite snöpligt kort, klockan är redan 10.30 och jag har bara fått i mig en halv kopp Kaffe och en med Te.

Det är konstigt det där med kaffet, jag har inte gillat kaffet vi gjort i Thailand, pulverkaffe med lättmjölk, och har trott att jag längtat efter vårt vanliga svenska kaffe.....
Men det är inte gott! Inte ens med grädde i.....
Dricker faktiskt hellre Te, med en klick honung.

Konstigt att det plötsligt kan bli så?
Nåja, Te funkar ju bra det också, för någon varm dryck behöver man på morgonen :)
Eller saft......
Gjord på bubbligt vatten..

Hur som helst, dagen ser ut att bli helt magiskt vacker, lite snö, någon minusgrad och solen kikar fram ser jag genom fönstret, Betty och jag tar nog en tur idag, med broddade skor och mössa på.
Sen får jag väl försöka komma ihåg att hämta mitt Bokuspaket på OK innan jobbet, och mina vunna biljetter till teater den 25:e, undrar vem som ska gå på den med mig?

Hoppas ni alla får en fin dag, det ska jag ha, och en bra natt i Skoghall.

Att vrida rätt dygnet!

Nåja, vakna fem på morgonen två dagar innan nattjobb, är ju inte precis vad jag menar med att dygnet är rättvänt....
Men idag börjar Stora O jobba, efter ledigheten, så hans vakna-tid var då, och då var jag både kissnödig, rök och kaffesugen....
Bara att kliva upp det!
Nåja, jag får väl lägga mig en stund igen, om jag blir trött....

Tillbaka till arbetsplatsen, och jag tror inte han är ledsen... Han älskar ju sitt jobb (Hans andra fru)

Har fotfarande massor av tvätt kvar att få ordning på, och jo, vi fick tvättat innan vi for hem, men det blir ändå en hel del att fixa till när man kommer hem, sen vet man aldrig hur mycket det färgar, det man köpt på marknader och annat.

Färgen på kroppen sitter fortfarande, inget flagnande men är torr i huden, massor av lotion går det åt. Och nej, jag är inte mörkbrun, det kan jag troligtvis inte bli, så frågan om jag haft fönsterbord kommer säkerligen att komma, men men, det här är min hudfärg, så jag är ändå nöjd med all påfyllnad av D-vitamin.
Och faktum är att magen, trots att den är rund, är vackrare att se på med den här nyansen, än den vitrosa den normalt har, den ser liksom mer levande ut om ni fattar vad jag menar.
Det finns fortfarande kvar några av alla de myggbett jag drog på mig, som små vattenfyllda blåsor sitter de där och kliar lite till och från, men de försvinner så småningom.

Håret är fortfarande otvättat efter den tvätt med dubbeldusch som jag genomförde mitt i resan, men jag tror lukten är borta, ska till Plupp på salongen idag och få en ordentlig genomkörare, dvs en ordentlig rengöring!

Vi såg i alla fall ikapp Outlander igår, spännande!

Två avsnitt återstår av säsong fyra, nästa kommer på måndag :)
Jag började i Thailand kolla på Pine Gap också, nån som sett den?

Rättelse!

Den av oss som druckit mest öl, hade inte alls ökat 5 kg i vikt, bara 3 :) Viktigt att det blir rätt när jag basunerar ut det över hela Internet.

Sen finns det några saker jag saknat, eller kanske inte saknat, men som jag kände att det var skönt att återse när man kom hem:

Morgonkaffet, riktigt Zoega Intenzo, bryggt i min Moccamasterbryggare, med riktig Arla Vispgrädde i :)

Min alldeles egna säng, även om jag har vissa önskemål även här om en ny madrass.

Betty så klart! 

 Sen finns det grejer man inte saknar, och som man faktiskt skulle kunna vara utan.....

Vädret, det har kommit lite mer snö i natt och är just nu i skrivande stund 1 grad......

Nåja hemma är vi och jag har några dagar till ledigt innan jag börjar jobba, och omställningen från Thaitid till Svensk tid, gick ok, la oss supertrötta vid 21 i går kväll och sov faktiskt till kl 06.00, det mina vänner är 9 timmar :)
Och på rätt tid av dygnet, det får vi vara nöjda med!

Jag är ju så social...

Den här gången, alltså vi är ju här för andra gången, och jag menar i år alltså, pratar en massa folk med oss, i fjol träffade vi typ ett par, och en familj under tiden här, och några på flygplatsen...
I år är det flera som vi verkligen pratat med, paret från i fjol, som är här varje år, och några nya som är här för första gången.
Och som en av dem sa igår, när jag nämnde att vi haft mer kontakt med svenskar i år, "Du, eller ni, är ju så sociala" Och så är det väl, jag pratar, mycket, och kanske lyssnar jag även, det känner jag ibland att jag kan bli lite ofokuserad i, just lyssnandet, men jag kanske har lite ludd i ena örat :)

Pap, ber mig också berätta för andra nyfikna hur våra utflykter varit, vilket jag gör med stor entusiasm, och ja ni vet ju hur jag kan vara, översvallande, dramatisk och övertygande, och har jag dessutom gillat något, då är det inte svårt att berätta, så andra blir nyfikna, kanske skulle ta provision på de turer han får sälja pga mig :)
Nejdå, jag skojade bara, men han ska nog vara glad att jag gillade turerna, annars hade jag lika gärna kunnat prata om det varit negativt.....

Nåja, efter en ytterligare en härlig dag på stranden i går, blev det en tur till Ban Niang Market, och nu var det full fart där, till skillnad mot häromdan då vi var där tidigt på fm....
Ska man åka till Khao Lak, så besöker man marknaden, massor med kläder, god mat, dryck och det finns även en rad med stånd, där Thailändarna själva handlar sina råvaror, dvs massor av grönsaker, frukt, kött och fisk. Att det dessutom råder en härlig stämning, musik och folkmyller, ja jag gillar det. Man åker med fördel dit under kvällstid, då är alla marknadsstånden öppna och det är bra belysning så man ser bra. Vill man ha ett stort utbud av souvenirer, så hittar man det här.
Länk: Bang Niang Market 
Nu har vi minsann shoppat så det räcker och blir över, får leva på Thailändska kryddor och det som finns kvar i frysen när vi kommer hem :)

Vi fyller på, med några kända och några okända smaker, praktiska burkar faktiskt, har även köpt en del grön Curry, men i påse. Kryddor får man fritt föra ut ur Thailand, så länge det inte är för att sälja, som jag förstått det, så jag handlar på :)
Vet ju inte när jag kommer tillbaka.....

Gillar ju också att ha lite lösa lätta kläder, och när jag inte jobbar kan jag med stor lycka gå hemma och strosa i ett par lediga byxor och raggsockor, så jag passar på att fylla garderoben också....

Ja det blev många murriga färger den här gången, men jag har köpt två par byxor, och tre klänningar till, en annan dag, med färg på, så kvoten är mer än fylld för tant. Stora O fick också tag i sandaler och kortbyxor :)

Även skräddaren har fått ett besök, och vi har köpt, Linneskjortor till oss bägge, jag fick dessutom det måttanpassade mönstret till mina skjortor :) Och hos en annan av den otaliga skräddarna, beställde Stora O en Linnekavaj. Ingen kostym den här gången dock, han har inte använt den han köpte i fjol än :) Och vi får väl hoppas att hans midjemått hållit sig mer konstant än mitt sen förra året resa, om inte så lär den inte passa :)

Nu är solen på väg upp

Så jag dricker mitt morgonkaffe, väntar på att mitt trötta resesällskap ska vakna för att sedan ha en härlig dag på stranden igen. Det är ju liksom det vi är här för, att bara vara, tömma kropparna på stress och tankar och fylla på med nya energi och massor av D-vitamin. Åsså mat då förståss :)

Ja vi är väl privilegierade som kan åka så här, njuta och ha det gött, och vi har massor att ta igen, som vi tidigare inte gjort....

Att en får hat så här gött!

Att vara omtyckt!

Det känns fint att man är omtyckt, eller hur?
Att jag får komplimanger för mitt hår, ovanligt här i Thailand med dreads, inte som i Kap Verde där nästan alla har dreads, ja i alla fall männen....
Att tjejen som fixade mina naglar berömde dess form och jämnhet.
Jo de känns lite gött faktiskt, så nästa gång jag upplever att någon tittar på avsmak på min något för stora mage, som faktiskt härbärgerat tre underbara ungar, och ja ni vet ur lång Lilla O är, så är det så konstigt att den är stor, då ska jag köra upp mina händer, vifta med mina perfekta naglar och säga Ha, se är, de mest perfekta händerna som ni någonsin sett :)

Jaja, man ska va nöjd med hur man är, och man är fin oavsett, jag vet, men det känns ändå lite göttigt....

En annan kategori som gillar mig skarpt är de där små yttepyttiga myggorna, de som nästa inte syns, men som när de väl sticker, gör det grundligt.

Stora röda knöliga bett blir det, som sedan övergår i ilskna små blåsor på bettstället, och det kliar som bara den....

Nut berättade att Thailand är det viktigt att veta vilken blodgrupp man har, barnen får lära sig det tidigt, och att Myggorna gillar bäst de med Blodgrupp 0....
Förra gången vi var här, fick jag en annan teori, att myggorna gillar det ljusa och vita skinnet...

Jo då sörrni, jag är både vit och har blodgrupp 0, en riktig festmåltid för de små gynnarna alltså... Men det finns bot, både för att slippa myggen och när de väl kalasat på mig....

Så, nu är jag redo för fighten, för även om det är rätt gött att vara omtyckt, så finns det ju vissa gränser :)

Att en får ha det så här gött!

Halvtid!

Tiden går fort när man har roligt, tant har lyckats gå ner i semestermode tror jag, och dagarna flyter fram, utan måsten...

Jo jag skriver min resedagbok, dvs här, men något ska jag väl göra medan resesällskapet sover på morgonen?
Har ni tröttnat på att läsa?
Inte?
Oavsett så fortsätter jag skriva, det är ett sätt att bearbeta det man varit med om, det man funderar över och det man vill komma ihåg.

Annandag jul, Årsdagen av den stora Tsunamin 2004, en stor händelse här och stor även hemma i Sverige, kanske en av de första stora katastroferna i världen som blev riktigt uppmärksammad i Sverige, för att det var många skandinaver som drabbades på plats?
Nåja vi hade i alla fall bokat en tur, som skulle gå till KHo Kho Kaoh, en liten ö nån mil ovanför Khao Lak, man tar sig dit med färja och tanken var att se vattenbufflar i det fria.
Vi började prata om Tsunamin i bilen, och Pap, ville visa oss något mer, så han tog oss till Tsunami Memorial Center, där firades, eller vad man nu kallar det, årsdagen av Tsunamin med en festival, låter konstigt, men det var en massa munkar som höll en ceremoni, lite marknadsstånd med varor och mat, en massa folk, mest inhemsk befolkning. På platsen finns minnesplaketter över de som omkommit, inte alla men många, där finns en stor Buddha och en tempelbyggnad.

Jag vet inte, men för mig, som alltid varit fascinerad av stora katastrofer, inte så att jag gillar det, men det ger en viss spänning att leva sig in i dem på nåt vis, kanske nördigt, ja nördig är nog rätt ord, lätt att jag liksom fastnar i en sådan grej om jag börjar studera, vilket jag gjorde till viss del den där julen 2004, jag vet att jag lånade insamlingsbössor hos kyrkan och ställde ut på Gruvön, där jag då arbetade, för att genom kyrkan kunna hjälpa till att bidra till det katastrofdrabbade landet som jag då aldrig hade besökt. Jag lusläste alla nyheter, följde efterlysningarna av saknade människor, läste en hel del av den litteratur som kom ut i efterdyningarna av den, Ja den berörde mig, helt klart.
Att nu då, 14 år senare få se detta på plats, den återuppbyggda fiskebyn, minnesplatsen, se all de underbara Thailändarna, fira och hedra sina döda, höra Pap berätta om det, iofs ganska fåordigt, men märker att han är berörd av det. Hör våra nyfunna svenska vänner, som var här när det hände, hur de upplevde det och vad de var med om, ja de berör en gång till.
Jag blir nyfiken. Kanske en konstig reaktion men jag blir det.
Samtidigt otroligt berörd av det.
"Never Again, I hope i will not happen ever again!" sa han och vi pratade om varningssystemen som idag finns, och han berättade att det kommit en n varning för några år sedan, att de lämnade allt, sprang och var undan i 6-7 timmar, men inget hände... Finns en viss risk att man tar lättvindigt på varningarna då, tt det skapas en "Vargen kommer" effekt, och det skulle ju kunna vara förödande.
Det var i alla fall stort för mig att få möjligheten att uppleva det här.
Tack Pap!

Vattenbufflarna då?
Jo vi såg dem, men de blev liksom obetydliga efter det här....

Efter den lilla turen, rätt ut i bushen, för vi till Sunset Beach, underbar strand, ytterligare ett litet paradis på jorden. Här badade vi i höga vågor, åt underbart god mat som Pap beställde, vilket ger Thaimat på riktigt liksom.
Tur att vi plockade med våra badkläder :)

Efter de timmarna där, åkte vi till en stor resort, Anandah Resort, också en väldigt lugn och behaglig plats, men väldigt lyxigt och dyrt, där skulle vi lätt kunna tänka oss att tillbringa några dygn. Kanske dags att böja planera nästa resa, och göra den lite mer ombytlig, resa runt och ta dagen lite som den kommer, tycker jag vore mysigt, men Stora O är mer fyrkantig och vill helst ha en fast punkt, WiFi, AC och en bra toa... Ja ni fattar.

Efter en heldag i solen och paradiset, tog vi oss sakta och försiktigt med Pap som Chaufför tillbaka till Khao Lak, och vi som var lite motståndare till olika typer av Turer, har nog fått omvärdera det lite, vi har fått sett och upplevt mycket mer tillsammans med Pap, än vad vi skulle ha sett om vi tullat runt själva med en taxichaufför som talar knagglig engelska.... Dock har vi valt att tacka nej till erbjudandet om att fira nyår tillsammans med Pap och Nut, givetvis mot betalning, vet inte om det är oförskämt, men så fick det bli i alla fall. De får fira sitt når tillsammans med sin familj, utan att behöva passa upp på oss, det är så vi känner, och vi är ju lite enstöriga av oss som ni vet :)

Nu är vi ju som sagt halvvägs genom vår semester, och vi har inget mer inplanerat, vilket känns skönt. Vi har sett en massa, handlat en del, bla nåt grönt och nåt svart som efter frågats :)

Idag får det bli stranden.....
Igen....

Och som han sa, han min man, "Det är för jävla gött hele tia, de blir som ett enda tomrum när man kommer hem"

Avlopp?

Ja vi fortsätter att njuta, har faktiskt mer än halva tiden kvar.

Långa lata dagar på en underbar strand, där mat och dryck finns tre meter från solsängen, som är gratis. Där vattnet finns tre meter i andra riktningen och det är gott om plats!
Det är svårt att inte njuta då!
Visserligen får vi ta en promenad på ca 15 minuter längs stranden varje morgon för att ta oss dit, sen samma tur tillbaka efter att dagen har slöats bort, men lite motion skadar inte :)

Vi ligger ömsom i solen och ömsom i skuggan, med den svenska bleka vinterhuden, klarar man inget annat, i alla fall inte när man har hudtyp som behöver SPF 50 och ändå blir röd.
Nåja, vi är noga att smörja oss, har fortfarande minnen kvar efter "Australienmisstaget" då vi låg på stranden en mulen dag, utan solskydd och brände oss grymt!
Stora O brände ju iofs pannan de första dagarna även i år...
Vi läser, lyssnar och sover om vartannat, Stora O har sin moderna CD-spelare, hörlurar med sladd och DVD-skivor med sig. Jag varvar vanlig pocketbok med Poddar via mobilen och Storytel, just nu går Stina Vollters Kring denna kropp, på Storytel, en sån underbar människa, och vilken berättarröst hon har, klart helt värd att rekommendera.

Tror faktiskt att hela världen skulle mo lite bättre av kroppsideal alá Stina.

Vi har stopp i toan också....
Igår blev det totalstopp efter att Någon av oss gjort nummer två. Det sjönk sakta undan, men det var nog mest lite vatten som sipprade undan, och efter att ha gjort vad vi kunnat, så lämnade vi lägenheten och tog oss till stranden.
Avloppsrören är ju av en helt annan dignitet här än hemma, smala rör, som helt inte vill ha något papper alls, och vi svenskar är nog de i världen som använder mest toapapper, nu får väl nån rätta mig om jag har fel, men jag tror fler med mig torkar och torkar, och helst en extra gång för att vara helt på den säkra sidan, medan många andra människor i världen använder den lilla handduschen som finns vid toalettstolen och sköljer rent?
När vi kom från stranden, verkade det i alla fall både vara löst och toan var ren, och det fungerade igen, även om det fortfarande rinner undan ganska sakta.
Vi får väl försöka göra nummer två ute på andra toaletter än här i lägenheten, om det inte rättar till sig.
Nej ni slipper en bild på den röran....

Och jag måste gå och bajsa....

Att en får ha det så här gött!

Att en får hat så här gött!

Rena orgien i mat!

Jo jag gillar mat, very very mycket faktiskt, det jag däremot är dålig på det är att äta, jag kan liksom bara glömma bort det, och inte blir jag speciellt hungrig heller. Jag har ju till exempel en kompis som blir extra känslig när matintaget inte kommit på rätt tid och jag har alltid nåt i väskan att stoppa i henne när vi är ute på våra små expeditioner. Fast sån är inte jag, knappt påverkad av att inte äta, dock vet jag att om jag inte äter så mår jag fruktansvärt illa efter en dag.
Borde ju vara skitenkelt för mig att te gå ner i vikt? Men not, och faktum är att nu skiter jag i det, rund är också en form var det nån som sa, och tänk det tror jag på :)

Det här landet har nästan allt, Värme, Sol, Underbara människor, En trevlig kultur och religion och....
....En himla massa god mat!
Och vi äter, och äter och äter.....
Finns nästan ingen hejd på ätandet.

Mätta och belåtna efter gårdagens middag, vilken bestod av tre olik sorters appetiters, det är nästan det godaste :) Chicken Satay, Springrolls och Crispy Deepfried Shrimps.
Jo vi dricker också, men kanske inte den vattenmängd vi borde dricka, mer i form av alkohol och smoothies faktiskt, och det kan ju vara gott, men ge en lätt huvudvärk...
Note to myself, drick mer vatten!

Han den sjuke då?

Jo han är piggare, och faktum är att idag är hans födelsedag, typ han blir 52, tror dock att han förväntar sig paket och grejer, han har pratat om det i flera dar nu, paketen alltså, kanske för att retas, kanske för att han verkligen tror att jag har fixat paket....
Förresten har han ju redan ftt en massa små paket med stark, stark medicin, till och med Ventoline fick vi köpa då han blev lite tät under promenaden hem från stranden igår, men här finns allt, så lite lätt astmakänning var inte alls svårt att bota :)
Det där med paket är ju inte min starka sida, men jag har bokat en tempeltur idag, det är faktiskt turligt att besöka ett buddistiskt tempel på sin födelsedag, det berättade vår gulliga hyresvärd Nut i går kväll.
Hon berättade också att myggorna gilla människor med blodgrupp 0 (Typ jag) att det är viktigt att veta vilken veckodag men är född (Typ Onsdag för min del) Stora O visste inte det, men vi kollade upp det i Iphonen, och det var en torsdag.

Förutom solen, havet och maten, är just kontakten med människorna och kulturen det jag gillar bäst här, och tempelturen med Nuts man Pap idag ska bli väldigt spännande. Hoppas dock att han tar oss med till nåt som inte är så exploaterat.

Finns det nåt som är sämre då?
Nja jag sover ju inte så länge... Ni vet jag sover ju som en stock när jag väl sover, men vaknar jag är det hopplöst att somna om, det är iofs ingen skillnad mot hemma, och att vakna runt halv fem hör ju till vanligheterna för min del, tur det finns kaffe.
Inatt var det också ett rejält gräl i grannlägenheten och det är tunna väggar här... Ett tag trodde jag fan de var på väg in till oss, men det blev tyst till slut, och sen efter det har inte jag sovit nåt, tur för er, annars hade ni ju inte fått den här betraktelsen innan ni gått och lagt er :)

Nej jag har faktiskt inget att klaga på, bortsett från elsäkerheten då, vi fick i alla fall möjlighet att gå in i en av de tomma lägenheterna bredvid för att duscha, tills de bytt kabeln till värmaren som de ska göra idag.

Och ja, det börjar bli lite lätt färg på den bleka tanten, och  glaset är det en helt alkoholfri Jordgubbsshake, hur god som helst! Och ja, vi smörjer oss, med Spf 50 och 30, sitter mest i skuggan, och badar en massa.
Dock lyckades ju Stora O med konststycket att bränna sig i pannan första dagen, så han har redan börjat ömsa skinn.

Nåja, det är snart bortskrubbat och ny färg kommer.

Och du, Stora O, Grattis på födelsedagen! Jag älskar dig!

Ja ni, Tänk att en får hat så här gött!