"Ok Boomer"

Läser en artikel om generationsklyftor i DN, och funderar över hur det här kan påverka samhället....

Att unga och äldre kanske inte alltid uppfattar allt på precis samma sätt, det är väl inte så konstigt, men har alltid den äldre generationen rätten att "veta bäst"

Och är det åldern eller kan generationsgränserna vara flytande beroende på arv och miljö, kanske är man mer medvetna i olika delar av landet, i olika sociala strukturer, i olika kulturer?

OK Boomer artikel på kultursidorna i DN 21/11, tror den är öppen att läsa....

Och hur vet man om man är en Boomer då?

Ja spela Boomer bingo vet ja :)

Ju fler rutor du kan säga att du gjort på nätet, desto mer Boomer :)

Generationskrig? En artikel till från DN kultur 21/11

Åsså lite fakta på det:

Fakta. Så kallas generationerna

”Den tysta generationen”: Födda 1928-1945. Föddes mellan eller under världskrig. Kallas för den tysta generationen på grund av att de inte varit lika högljudda som andra generationer. 
”Baby boomers”: Födda 1946–1964. Växte upp under 60-talet, med ambitioner om att kunna förändra samhället. I dag är de en generation som stannar längre på arbetsmarknaden än de tidigare. 
”Generation X”: Födda 1965–1979. Generationernas ”mellanbarn”, som ofta förbisetts i generationsstudier. En mindre generation än den före och den efter, bland annat till följd av ett lågt barnafödande under den här perioden.
”Millennials”: Födda 1980–1996. Peronerna i den här generationen var mellan fem och 20 år när terrorattackerna den 11 september 2001 skedde, och har i USA levt i skuggan av krigen i Irak och Afghanistan under sina formativa år. Kom in i arbetslivet under en ekonomisk recession. 
”Gen Z”: Födda 1997 och framåt. Uppväxta med internet och smarta telefoner. Har levt med sociala medier så länge de kan minnas. 

I Sverige pratar vi oftare om 40-talister, 80-talister och så vidare. Men inom forskning och media används även de engelska definitionerna av generationer. 

Generationsavgränsningar är inte exakta. De olika generationerna kan därför vara olika långa. 

Källa: Pew Research Center. 

Det är väl nu man ska vara som en marskatt!

Eller inte, jag är ju lite för gammal :)

Nåja, vass, och med en oförmåga att dölja känslor, är jag ju ändå....
Och jag önskar att jag kunde skriva att det går över, men det gör det knappast, är man femtioett år, snart femtiotvå, så får man nog bara acceptera att man är som man är....

Och att sluta röka, sluta dämpa sina känslor med ett nervgift, just nu, var nog ingen bra idé!
Jag lägger helt ner det!
Blir jag sjuk, eller till och med dör av det, så blir jag det, och har i alla fall varit så nära normal som möjligt.

Det är Mars!
Vårmånad?
Eller typ sista vintermånaden, det ska ju faktiskt bli kallare nu igen, efter någon vecka med varmt och skönt väder. Funderar på hur det blir om man bor på andra sidan jordklotet, där det faktiskt är högsommar vid den här tiden?
Hur är det, Tilda, blir man vårgalen även Down Under?!

Funderar ibland, vad det är för fel på mig, och min stora trut, varför kan jag inte hålla snattran, tänk vad jag beundrar er andra som klarar att på ett mycket sofistikerat sätt kan hålla tyst, inte visa vad ni känner, trots att jag på nåt sätt vill tro att även ni får "citronkänslor" i ansiktet, att klumpen i halsen växer och att ni helst av allt skulle vilja grina högt och ljudligt, för att få ut frustrationen ni känner!
Jo jag har blivit duktigare, kan klistra på ett leende, men stoppa mina tankar och hålla inne de där förlupna orden, som kommer både via munnen och fingrarna, det är fortfarande svårt, och kanske kommer jag aldrig att lära mig det.
Sofistikerad dam........
Sofistikerad, soffiserad, soffpotatis???

Äach, glöm det jag skrivit, nu förlöpte fingrarna igen.....
Jag är ju också specialist på att tycka synd om mig själv, klanka ner på mina förmågor, när jag känner mig okunnig, och övergår i någon typ av värdelöshetskänsla.....

Önskar mig bara öppenhet, tydlighet och ärlighet....
Kanske börjar det med mig själv, om jag är öppen, tydlig och ärlig, fast allt ligger ju i betraktarens ögon, kanske är de jag möter och upplever slutna, öppna och ärliga, faktiskt det, i sina ögon och i sin verklighet, och kanske äe det där jag brister, att jag klistrar dit min förutfattade bild....

Men om jag är brutalt öppen, tydlig och ärlig, klarar människor runt omkring mig mer av den varan, eller bör man hålla sig i sin roll, för att inte såra, för min ärlighet utgår ju från min verklighet, och den stämmer ju inte alltid överens med alla andras....
Vi har ju olika världsbilder, eller hur?
Och vi är olika, det ska och måste vi respektera!
Man kan heller inte älska alla, och lika lite vara älskad av alla.....

Nåja, allt går i cykler, och är man snabb som jag igenom, så blir det extra jobbigt att bli nedknuffad i 3:e fasen för att man plötsligt inser att allas processer inte ligger helt parallellt, vi har olika bilder, förväntningar, förutsättningar och det är bara att acceptera och hantera.
Anpassa helt enkelt.

Fortsätta ställa frågor, acceptera att saker tar tid, göra sitt bästa, våga ha fel, vänta in, dämpa.......
Släppa sina överdrivna förväntningar...
Släppa ut marskatten och låta den löpa till skogen.....
Klarar den sig, så kommer den tillbaka rikare på erfarenheter, när känslorna lugnat ner sig, annars är det ingen katt att ha.....

Ah vad jag behöver en katt, alltså!
Och en cigarett......
Och någon som sparkar mig på smalbenet när det behövs!
Kan någon av er hjälpa mig med det?

Vaken!

Den här perioden gick fort, sju arbetspass på lika många dagar, menar jag alltså.
Är nu i alla fall vaken efter att ha sovit några timmar efter sista nattpasset, nu väntar fem dagar ledigt, startar en ny sjudagars period på onsdag.

Jobbet är fortfarande mycket roligt, spännande, utmanande och ibland lite skrämmande, man har ju den där "duktig flicka" pressen på sig, och vill så gärna duga för alla.
Och att misslyckas finns liksom inte på kartan, även om jag vet att det är okej på mina arbetsplats att göra "fel" och att be om hjälp....
Den skammen måste jag bli bättre på att hantera, måste försöka acceptera att jag är som jag är och ingen annan.

Nåja, vaken som sagt och ute är det vitt igen, trots att det nästan var vår i förrgår!

Nu väntar en full tvättkorg, en ledig helg med nära och kära, en körkonsert i Segmon och en hund som behöver bli badad och klippt! Det finns liksom alltid något att göra, om man vill :)

Började kika på "Nedsläckt Land" på SVT play, har ni sett den?
Om inte så gör det, kanske är det jag som lite nördigt suger i mig av att jag är lite katastroftokig, och har en del av det man behöver i form av förberedelser på plats sen länge, dock inte allt.....

Spännande när man gör realityserier, som också bidrar till forskningen kring hur vi fungerar.

Jamen varför då?

Ja det kan man fundera på...
50 åriga gamla tanter ska väl helst gå runt i blommig klänning, ha korviga stödstrumpor och baka bullar?
Nja, det är ju inte riktigt jag, och visst har det förändrats hur vi är och hur vi ser ut, jag tänker mest på mina mor och farföräldrar, där var det klänning, i nåt velourmaterial, korviga strumpor och kort hårt lagt eller permanentat hår eller möjligen en knut i nacken....

Nåja, jag har allra helst jeans, slitna och mjuka, gärna lite smala i benen, typ stuprör..... Jo jag har mina Australienbyxor också, de trivs jag allra bäst i, men kanske inte på vintern.
Jag har gärna stor lösa tröjor, en stor tunn sjal virad om halsen, ett par sköna kängor till det och voila, jag är jag!

När det gäller det där håret, som nu är på väg att bli tovat ihop igen, så är jag inte permanent typen, inte heller knut i nacken typen.
Jag är kanske mer punktjejstypen, den som hatar att fixa, hatar att kamma, hatar att torka.....
Och har man då, svintohår som mig, så återstår endast superkort eller som nu dreads.
Jo, jag gillar det annars skulle jag inte sätta tillbaka dem.
Jag blir glad av dem, jag blir glad av dem?
Jo faktiskt, de gör att jag ler, att jag känner mig så där galet egensinnig som jag mår bäst av.

Om det är snyggt?
Nja det får någon annan avgöra, jag vet var jag har håret, det flyger inte omkring som en stor risbuske i storm. Jag behöver inte bry mig om vilket håll virveln vill lägga luggen, eller om lockarna är fina och definierade, eller mest risiga, det gör att jag ändå känner mig mer prydlig och polite med dem på plats om ni fattar.
Nej det fattar ni inte....
Kanske kan man jämföra det med det jag hör om tatueringar.
Har man en gång börjat kan man inte sluta, så säger mina ungar i alla fall....

Ja ni ser ju, till och med dreadsen lockar sig, men nu är det mer av mitt eget hår, som är tovat, så det kanske inte är så konstigt :)
Vi ska fixa till de sista under helgen, det fattas fortfarande ett femtontal mitt på huvudet och fram mot ansiktet.
Och jag får väl göra nåt med dem, när jag i morgon har en inplanerad vigsel :)

Ha en alldeles trevlig och underbar helg!

Äckligt nära!

En arbetsdag kvar, eller en halv, plus en kvällsaktivitet där vi välkomnar nya arbetskamrater och tackar av de som lämnar oss, sen är det två veckors semester!
Jo, jag älskar mitt jobb, och det var länge sen jag mådde så bra, men ibland behöver man fylla batterier, landa och ha tid för eftertanke även i de bra perioderna i livet. Annars är det ganska lätt att bara rusa på, när man är mer duracellkanin, än snigel.....

Det är fredag!

Arbetsveckan går mot sitt slut, ännu en vecka som gått i snabbare tempo än vad som egentligen kanske är nyttigt för tant, men det är kul, jag trivs och jag utvecklas förhoppningsvis på något sätt.

Bara en fredag kvar, sen ledig i fyra dagar, fyra dagar som förhoppningsvis kommer att innehålla en massa av det som jag gillar, trädgård, familj, sjunga lite och sova.....
Och, Mia & Anna, jag har fortfarande några avsnitt kvar att lyssna ikapp.....

Just idag den här fredagsmorgonen, när jag har en timmes extra sovmorgon, som jag inte sover på, utan bara sitter i morgonrocken och känner efter om jag är på väg att bli sjuk eller inte.....
Känner en konstig känsla i halsen, som om jag har ett litet litet strå av kattpäls på tvären straxt nedanför svalget, det blir också lite varmt i övre högra delen av bröstkorgen när jag hostar av att det lilla lilla strået retas.
Att röka är ju ett måste men även då känns den där varma lite stickande känslan i bröstkorgen...

Termometern stoppas in i armhålan och visar 36,2....

Knappast feber, men varm och konstig känner jag mig....

Kanske har det bara varit mycket på jobbet, eller hemma, vem vet.....

Jag måste nog googla....

Temperaturmätning i armhålan (axillen)

Axillär temperatur är inte lämplig för att bedöma kärntemperatur på större barn eller vuxna, eftersom den mäter hudens temperatur (perifer temperatur). Mätningen påverkas av termometerns placering, armhålans fukt, mängden underhudsfett och omgivningens temperatur. Axillär mätning kan dock användas på spädbarn under tre månaders ålder.

Hoppsan det är tydligen inte tillförlitligt att mäta där.....

Nej jag tänker inte mäta någon annanstans....

Det är mer hur jag känner mig som avgör hur jag mår....

Fredag som sagt, en arbetsdag till, innan det är dags att ladda lite batterier så här på våren :)

Ha en riktigt bra dag och helg!

Det är fredag folks!

Yeah!
Fredag!
Arbetsveckans sista dag!

Jo ni vet ju att jag älskar mitt jobb, kanske mer än vad som är normalt, eller nyttigt, men ändå är det nåt visst när helgen kommer smygande....
Helgen som man förhoppningsvis ska använda till nåt utvilande, lite god mat, kanske ett glas vin, kanske träffa någon när och kär.....
Kanske till att göra klart det där arbetet i datorn som kontoret inte ger ro till...
Eller att förbereda materialet inför nästa veckas ledarskapskurs...
Det kan va så att jag ratar med någon på andra sidan jorden...
Eller att jag målar mina fönsterbågar med det tredje lagret vit färg...
Alternativt kan vi äta ute, i skogen, grilla korv, ha kaffe i termos, äggmackor...
Åsså Yogapass på söndag kväll, perfekt avslut!

Hur som helst vi startar fredagen, kör ända in i kaklet, och avslutar den i soffan i kväll, sen är det helg!

Ha en fin fredag!

Jo men det var väl kul :)

Att jag äntligen tog mig tid och kollade felet på min Youtube video....
Man får inte använda upphovsrättsskyddad musik, bara så där, men efter några klick om att okeja reklam för vissa låtar och ta bort någon, så fick jag det att funka igen, tror jag :)

Så nu kan ni alla som vill hoppa in på sidan "Vem är Människan" här bredvid, och se den 9 minuter långa presentationen jag gjorde 2012 för mina kollegor på Volvo CE, om ni vill alltså.....

En del är förändrat, annat är lika, och tanken slog mig att jag skulle kanske förnya den, men den tiden har jag inte i nuläget, så ni får hålla till godo med en gammal :)
Tant må vara gammal, men känner sig ung och teknikkunnig.

Och vet ni? Det är fredag!
Hoppas ni alla får en härlig helg!

Det blev fredag igen....

Åh, veckorna går så fort, ibland med en så rasande fart att man knappt hinner reflektera, men det kanske är det man har helgerna till?

Snö, snö och snö har vi i alla fall fått, så det räcker och blir över....
Snökaos på tisdag morgon, bilkö i en och en halv timme, på onsdag morgon, vinterväglag förstås, och jag börjar kunna köra min fyrhjulsdrivna bil utan att få panikkänslor....

Nybyggda vägen E18 mot Karlstad, tog 1 och en halv timme..... Suck!

Sista arbetsdagen är i alla fall på ingång, och det har varit en del intryck under veckan, jag vet inte om jag gillar alla, men det är väl som med allt man upplever, man måste få tid att reflektera och förstå. Nästa vecka är det ledarkurs igen i dagarna tre, så ska jag hinna reflektera klart över den här veckan, försöka summera och landa, så får jag ta helgen till hjälp :)
Jag gillar ju tempot, och att lösa problem, men tiden måste räcka till även för mig.
Och jag gillar inte när tiden inte räcker till till de jag anser vara min viktigaste uppgift, mina medarbetare..

Nåja, det blir nog bra, får jag bara köra runt lite i min hjärna och i mitt medvetande så löser jag det här också.

Fender är fortfarande kvar och har just i skrivande stund tagit sig en liten tur ut i den på sin ställen halvmeter djupa snön.....
Så ingen katt i knät idag... Kan iofs vara rätt bra, för hans päls, som är tjock som bara den, släpper små tunna strån, vilka på något märkligt sätt väljer att sätta sig i mina ögonfransar. Inte alls trevligt...
Annars har det mest sett ut så här, varje morgon den här veckan.

I mitt knä på morgonen, och hos Stora O på kvällarna.... Alla behöver lite Fenderkärlek liksom :)

God Morgon från Snorträsk!

Ja jag har ställt frågan förut, och gör det igen, Hur mycket snor finns det i en människa?
Hur mycket snor finns det i mig?
Ja nu kan det inte vara mycket kvar, för det är ett konstant flöde ur näsan...

"En liten tomtegubbe satt en gång..... Atji, Atji, Atji Prosit!"
Dags att besöka doktor mullvad kanske?

Nej då, det går över, det brukar det göra, men det är så otroligt tråkigt att vara hemma och vara "sjuk"....
Att vara sjuk, betyder inte att jag är dödssjuk, det betyder att jag snorar, hostar och nyser, att jag har en lätt ömhet i kroppen och att det låter som om jag har gröt i halsen när jag pratar....
Kanske skulle jag orka jobba, men att riskera att smitta ett antal operatörer med en tråkig förkylning är inte okey, utan det är bättre att vara hemma och få bort den där konstant rinnande snuvan..
En sjuk chef, är bättre än ett antal sjuka operatörer, eller hur?

Nåja, inget att gnälla över, jag har inte varit speciellt mycket sjuk under min livstid, så varför klaga...
Jobbigt bara att jag inte fick med mig datorn hem från jobbet...

Idag är det Stora O:s födelsedag, han blir nu ett år äldre än mig igen, och vi säger väl grattis till honom.

Tror faktiskt att både han och jag hellre hade firat även hans födelsedag i en gunga på en strand utanför Khao Lak, utan snuva, utan isiga vägar, utan minusgrader.....
Men min födelsedagspresent till honom får väl bli att vi startar en ny resekassa, så att vi kommer iväg även nästa år :)
Kanske skulle ta och göra en liten spargris till honom?
Eller bara en stående överföring på internetbanken?

Nåja, han har ju redan fått födelsedagspresent!
Biljetter till Melodifestivalen i Karlstad i vår, och de är han jätteglad för :)

Åsså får han äran att handla all julmat idag, för jag kommer inte iväg till affären....
Själv ska jag fixa till snorfria julklappar, allt är fixat det ska bara slås in :)

Om jag inte ser resten av säsong två av "The Crown" såg faktiskt fem avsnitt igår liggandes i soffan, med Betty nära, och snorpappren i handen :)

Himla bra serie! Har du inte sett den, gillar engelskt med lite historia invävt i romantik och drama, tycker jag du ska passa på, bägge säsongerna finns på Netflix!

Nu ska jag ta snorpappren med mig och försöka lägga mig en stund till, är man hemma från jobbet behöver man faktiskt inte kliva upp före fem, under förutsättning att terriern inte vill det förstås, och det ville hon idag....

Leksaker!

I regnet drar han iväg, Stora O, för att hämta hem sin nya leksak....

Jo det blir en motorcykel i Näs, länge sen vi hade det :)
Jag ska nog försöka få lov att köra den jag också, jo jag har MC kort, men med tanke på hans kommentar är jag skulle köra traktorn "Va gör du om du får möte då?" så vet man aldrig, kanske får jag inte lov.....

Nåja jag får väl hålla mig till "mina egna" leksaker, som plötsligt blivit två i familjen igen, för vi avser troligtvis att behålla henne.

En jättehärlig tik, nyfiken, full av liv och lust och så lik Indra till sättet 💖
Wiggwill`s Embla Dawn är hennes stamtavlenamn, hon har kallats Lady, men efter noga övervägande, så väljer jag nog att uttala det Maybe istället, då det varit många maybe (kanske) senaste veckan 😉
Tyvärr är hon steriliserad, så några eventuella Landsrönningsvalpar blir inte aktuella efter den här tiken, men jag och Betty har fått en helt underbar kompis, och jag får en inkörningsport i Goldenvärlden igen. Jag tror faktiskt att hon trivs bra och framförallt trivs vi bra tillsammans, det är väl bara katten hon inte riktigt har fattat vad man ska ha till än 😋

Vi har lite olika leksaker i vår familj, även om vi gillar varandras, och jag kan mycket väl tänka mig att "låna ut" både Betty & Maybe till Stora O, medan jag tar en tur på hans Honda CB 650 Nighthawk 😜

Midsommar!

"Vi åker ut klockan 12" Bestämde vi, och ja, klockan 12, satt vi hos våra goa vänner, tog en öl, nåja inte jag då, jag nöjde mig med nikotinet. Alla kylväskor och ryggsäckar var packade, med sill, färsk potatis, trangiakök, rödsprit, öl och kaffe. Extra kläder, filt att sitta på och ett extra litet lager av cigaretter.
Efter en promenad genom skogen, togs plats i båten, med flytvästar på givetvis.
"19 grader i vattnet" Oj, så varmt, men sugen på att bada var nog ingen av oss även om tre av vännerna faktiskt gjorde det medan vi andra kokade våra färskpotatisar med salt och dill på tre riggade spritkök.
Traditionell midsommarlunch på udden ute i Värmeln, där vi lagt till, intogs, Matjesill, potatis med dill, smör och salt, gräddfil och gräslök, gott knäckebröd med ost, gubbröra och en obligatorisk snaps.
Sen kom regnet!
Kaffet som vi bryggde på plats, intogs under en tall tillsammans med kladdkaka, jordgubbar och mandelkex, och vad är väl en midsommar utan regn, skrockade vi lite......
Tanken som slog oss, var när vi i början av vår gemensamma tradition, hade med alla ungarna och det badades, lektes och paddlades kanot. Nu för tiden är vi ett gäng medelålders, alla snart över femtio, och fortfarande utan barnbarn.... Men trevligt har vi och mycket lugnare, inga ungar som ramlar och skrubbar knän, inga gnälliga unga tonåringar som hellre velat umgås med kompisarna, inga bråk, och inga improviserade teaterföreställningar, där vi måste köpa biljetter och glatt klappa händerna gång på gång....
Man saknar det ibland.

När regnet blev för standardiserat, dvs det slutade inte som en enkel skur ibland kan göra, utan himlen var jämntjock av en grå massa och det strilade sakta, konstant, gjordes färden tillbaka till vännernas brygga, packade med de nu halvtömda kylväskorna, vandrade vi sedan tillbaka genom skogen, och återigen, satt vi där på deras veranda, med öl och cigarett...
Resten av vännerna anslöt, och en grillkväll med mat i massor, på inglasad altan tog vid.
"Vi har det för Jävla bra!" konstaterade en av vännerna.
Och det har vi, även om många av diskussionerna berörde dagens samhälle, krisberedskap om "kriget" eller ett längre strömavbrott skulle drabba oss...

Och när magen stod i fyra hörn, svullen och mätt av mat, sinnet uppfyllt av goda vänners sällskap, så for vi hem och dök i säng.
Och man kan säga vad man vill om det där med rökningen, men man kan köra bil efter det i alla fall :)

Och vi har det för jävla bra, eller hur?!

Hoppas ni också haft en bra, lugn och fin midsommar!
Nu har vi en "Bonusdag" som Stora O uttryckte sig, då ingen av oss är extra slitna pga alkohol idag!

Kanske är det så....

Att jag borde stannat hemma redan i tisdags? Men stönig som man är, och med nytt jobb, så går man ändå till jobbet, försöker vara precis som vanligt, dvs 100% fart, ler och pratar, försöker vara fokuserad och närvarande, till kroppen säger nej.
I går, sa den nej, hela eftermiddagen som i koma, och nästan så man somnar sittande vid bordet......
Idag, är min trötta kropp, mina täta bihålor och min hosta hemma, efter att ha använt termometern, som normalt brukar visa 35,8, men igår visade 37, vilket inte alls är feber, om man normalt har 37 vill säga....

Det känns inte alls bra att vara hemma från jobbet, jag får en känsla av att "skolka" att man gör nåt lurigt liksom, frågan är varför det är så?
Sen älskar jag att vara på jobbet, det gör jag faktiskt!

Nåja, bara att bita i det sura äpplet, acceptera att kroppen behöver vila, för att återfå sin normala status. Iofs har jag vilat under veckan, jag har inte tränat.....
Och det känns ju så där, och syns på vågen, direkt liksom......
För matlusten, är precis som vanligt, även om allt smakar likadant ;)

Nåja, det finns väl nå serie jag kan se, fick tips om Sorjonen, på Netflix, kan ju va nåt, och tre avsnitt kvar av The Code har jag också.
Och hur ska det gå med femtioårsfirandet i morgon? Men gå på kalas kan man väl, om man orkar stå?
Och barngympan på söndag?

Alltså att vara sjuk, gör att mina planer ändras, det gillar jag inte, nr saker och ting omkullkastas liksom......

Tiden rusar iväg....

Redan fredag igen!
Det går fort när man har roligt :)
Och aktiviteterna packas på varandra, inte lätt att hinna med allt man hann, när man var hemma i lättjans tecken, nu när man jobbar.....
Men att sluta med de aktiviteter jag startat, vill jag inte, så då får det bli lite mycket. Men jag trivs ju med det!
Måndag, startar veckan
Tisdag, cirkelträning,
Onsdag, kör.
Torsdag, tabata.
Fredag, fredagsmys ;)
Lördag, lägger vi hela dagen på skrivarkursen....
Söndag, barngympa och cirkelträning.

Full fart alltså, och jag gillar det!

Fredag idag, som sagt, och något gott att äta i kväll, ska inhandlas, frågan är bara vad?

Den känslan...

Ibland bara händer det...
När man halvligger i soffan, ser på Fredrik Reinfeldt när han möter Tony Blair i London, ja jag är lite nördig, men det fanns faktiskt inget annat att se....
Det plingar till i telefonen, när messenger motar ett nytt meddelande, halvseg kollar jag, det brukar va nåt kedjebrev....
Men...
Där är ett meddelande, som inte kunnat gjort mig gladare!
Stoltare och känslan som sprider sig i magen, är obeskrivlig.

Att få höra att man aldrig haft någon chef som mig, att hen är imponerad av mig som vågar sticka ut, gå min egen väg och skita i vad andra tycker, och göra vad jag känner är rätt, det var nog precis vad jag behövde just nu.

När man väljer att plocka bort de där ruttna potatisarna ur sitt liv, som jag försökte beskriva igår, väljer att inte pissa på saker, utan ge dem en chans, ja plötsligt går saker och ting mycket bättre och lättare, kanske för att man återigen hittar tillbaka till sig själv, och den jag egentligen är och vill vara, utan att prompt behöva vara en motvalskärring, vilket jag normalt inte är, därmed inte sagt att jag inte tror stenhårt på mina värderingar.
Jo, jag tror jag är på rätt spår, och det känns som om hjulen börjar snurra!
Och jag tror att de stora törnar jag fått under de senaste åren, börjar blekna och li minnen, och som tur är, så minns man hellre det goda, än det som gjort ont.

Tack, du underbara före detta medarbetare, och alla ni andra också, det betyder så mycket för mig att få höra det här, men det är ju också så, att utan er, underbara medarbetare, som är företagens största resurs, även om det ibland inte känns så, skulle jag inte vara någonting, som chef/ledare!
Keep up the Good Job, och även om de inte säger det, så vet jag att alla chefer/ledare, faktiskt innerst inne tycker att det är viktigt för alla att må bra på jobbet, de kanske inte vet hur de ska få fram det bara!

TACK!

Kan jag ha glömt nåt?

Två dagar kvar, för på söndag 8.00 går S80:n mot Gardemoen!
Jag som har packat i tre veckor, börjar nu fundera på vad, har jag packat ner?
Får nog ta en extra check idag, så jag inte glömt något!.

Vädret då? Vad säger väderappen om vädret i Sunshine Coast?

Lite moln på tisdag men lagom varmt, regn på torsdag när examenshögtiden är, annars ser det helt okey ut. Inte heller 30 grader, vilket det var förra gången vi var där, men nu kommer ju vi på våren, så jag är nöjd!
Kan ju påverka valet av packning!

Nåja, jag packar upp och tillbaka igen, så ser jag vad jag tagit med, och funderar på om Kameran ska få ligga i resväskan den här gången eller om jag ska ha den i handbagaget kanske, tillsammans med datorn?
De där med handbagage är ju lite svårt också, vad behöver man i den väskan, lite ombyte i fall resväskan blir borta på vägen? Tandborste, deo, tuggummi, laddsladd till mobilen :) Nåja det ger sig.

Stora O har hela sin packning på köksbordet... Så var jag ska äta idag, det vette gudarna, men jag kan ju passa på och se på TV:n eller nåt.....

Nåja, dags att dubbelkolla packningen...
Så inte jag glömt något.

Överlevde!

Jo, ni, ska det fortsätta så här så blir väl tant ett riktigt träningsfreak!
Cirkelträning styrka, på tisdagar och söndagar, samt ett pass Tabata på torsdagar...
3 gånger i veckan....
Men det syns på viktkurvan och på midjemåttet, och det känns ju bra!

I går var alltså första passet Tabata, och gissa om jag var svettig....
Träningsvärken är inte för hemsk idag, mest ont i lederna, knä, fot och höft.....

Nåja, jag ska ju snart ta en paus i tränandet, och åka till kolhydratrika Australien.
Kan ju iofs ta med lite rolig Tabatamusik dit, och köra några pass på stranden.
Yoga kanske hade passat bättre på stranden, i soluppgången :)

Men nu kan jag inte så många Yoga positioner, tyvärr, men det får väl bli nästa grej!

Viktkurvan går åt rätt håll, och snart är målet nåt :)
Midjemåttet, märks mest på Jeansen, bytte ju ut se med större storlek under veckan och fick ta fram de mindre, som jag lagt undan för att bra tillfälle!
Känns great!

Idag blir det, Autovåx med Mini, Bomässa, och träff med bästa M :)

Ha en bra dag!

Världens bästa smådjursklinik!

Ja, Stine var sjuk, och det var inte bara urinvägsinfektion, jo hon hade bakterier i kisset också, men även en inflammerad livmoder, som behövde tas bort.

Några ljuvertumörer har hon troligtvis också, så de röntgade även lungorna för att se att det inte spridit sig, vilket tydligen är vanligt.

Klorna då, som bara blödde, jo de var också trasiga, troligtvis sköra och söndergrävda, varför grävde hon? Ja säg det, skenvalpande och boade sig, eller ville bara komma undan det onda....
Hon kan ju inte berätta, så det kan vi inte få nåt svar på. Att klorna lätt flisat sig, och är lite spröda, det vet ja sen förut, men aldrig att de gått sönder så mycket....

Efter att vi var på Solstadens Smådjursklinik igår, så fick vi snabbt en tid, för ultraljudet och röntgen idag, och de behöll henne direkt för operation, och vad glad jag blev när Mari, kom för att t hand om henne.
Och underbara Veterinär Helen, hon som behandlade Fender för några år sedan, och räddade livet på lilla Diesel, opererade, och ringde upp mig efteråt, det känns skönt att jag har världens bästa klinik att åka till!

Nu är vi i alla fall hemma, och eftersom tt Stine har mycket spondylos i ryggen, pga av en gammal skada som unghund, också det som gjort att vi valt att inte använda henne i avel, behöver hon ingen tratt, då hon inte kommer åt att slicka.
Det är också spondylosen som ger upprepade urinvägsinfektioner, pga att hon inte klarar att hålla sig ren själv i rumpan.

Ett stort tack till världens bästa klinik!
Vad vore vi djurägare utan er!

Fredag, sömn och drän.....

Det är fredag, Bettys drän har blivit bortplockade, hon är lite sur, då tratten, eller badringen fortfarande måste användas, för tvätta själv är inte tillåtet!
Hon är i alla fall piggare, och går fortfarande på penicillin och smärtstillande!

I skrivande stund har hon fullt upp med att rengöra Stines öron!

Ute regnar det, och vi väntar på att våran lilla hundflicka ska komma, för att gå en promenad :)

Jag är trött, trots att jag är relativt sysslolös på dagarna, fast av nån underlig anledning sover jag dåligt på natten, vaknar med hjärtat i halsgropen och har svårt att somna om....
Jag som oftast, läs alltid, sover som en stock!

Nåja, jag ska inte klaga, jag kan ju ligga till åtta, halv nio.......

Lördag! Veckan sprang ifrån mig :)

Tisdag - Kompetensinventering, dag tre av fyra, till nästa gång ska jag ha förberett en presentation.... Den har jag inte gjort än :)
Massor av underbara människor med på den aktiviteten, mötte en på Högvalta handelsträdgård, och blev så glad, är hon uttryckte att en av de positiva grejerna med aktiviteten var att hon mött en Lotta, sånt mår jag bra av!
Sen tränade jag på kvällen :)

Onsdag - Speedintervju på Manpower, trevligt!
Träff med alldeles ny vän, vi fikade, pratade och fikade, hur mysigt som helst, varför gör man inte sånt oftare?
Efter det, träff med en alldeles underbar vän sen länge, Lunch, prat, fika och en avslutande promenad till Haga och tillbaka.
Att bägge dessutom bekräftade mina idéer, peppade, och lyssnade, ja det kan knappast bli bättre!
Jag behöver folk att bolla idéer med :)
Avslutade sen kvällen med att sjunga vårsånger med Värmskogs trevligaste sångare!

Torsdag - Ja ni vad använda jag torsdagen till? Pratade med Tilda en timme på morgon, det vet jag!
Sen blev det nog bara ingenting, lät nog bara mina intryck fån tisdag och onsdag smälta....

Fredag - Energin tillbaka, bäddat rent, dammsugit övervåning, dammsugit soffa och vardagsrum. Tränat på egen hand!
Invägningsdag, ytterligare några hekto ner, och trots trög mage, en diet som grymt enformig, utan direkt variation, så bestämde jag efter att ha jämfört bilderna på mig, tagna för fyra veckor sen och nu, att jag kör ett tag till.....
Kvällen blev det Fotboll, Div fem, Värmskog mot Jössefors, på Lingonvallen i Arvika, och vi vann, med 2-1! Bra avslut på veckan!

Nu är det lördag, än bara morgon, men den är planerade, den här helgen, det är ju valborg!
Först kommer Lilla E, vi ska gå ut med mina hundar :)
Sen ska det bakas ett räkpajskal, som ska med till körkonserten i morgon :)

Och i kväll, sjunger vi in våren, vid Liljenäs!
Välkomna dit!