Hon somnade!

Ja, lite fundersam blev jag ju, när Plupp ringde och ville att jag skulle följa med till tandläkaren?!
Följa med till tandläkaren? Jo jag är hennes mamma, och mammor gör sånt, när de är tolv, eller sex eller tre år, men när man är arton??
Nåja, jag packade ner mina garnnystan i en påse, tog några timmar flex på morgonen och hämtade upp henne.
"Jag skulle va där lite tidigare, för jag ska få lugnande förstår du, och kan nog inte ta mig hem själv" förklarade hon i bilen...
"Okey jag följer med, men går inte med in" gjorde jag klart, jag tål ju liksom inte röda kroppsvätskor, och det kan bli en del av den vara när visdomständer ska ut :/

Väl framme fick hon en lite kopp med en "sup", den svalde hon snaällt, gick på toa, och satte sig igen, talade om att det snurrade, och Somnade!

Hoppsan, hur gör vi nu?

Tandläkaren och jag fick leda in henne i rummet, och få upp henne i stolen, sen ämnade jag över till dem och satte mig och virkade rutor.
Efter lite mer än en halvtimme, hämtade de mig, och hon vr mer vaken än före om jag säger så, klarade i alla fall att ta sig ner för trapporna och ut i bilen....

Nu är hon två tänder fattigare i munnen, men två tänder rikare i sin samling, jo hon ville ha med dem hem :)

Och ont har hon, men var så duktig!

Och vilken sup, helt väck!
Det fanns inte på min tid, och nån mamma följde inte heller med :)

Men va gör man inte för ungarna, och för virkningen, en extra timme, med garn och virknål, är ju inte fy skam!