Närkontakt!!

Jo, då sörrni, idag var inte alls fjolårskalven lika fredlig som i lördags.....

Då stod den mest och kikade på oss när vi gick förbi, det gjorde den inte idag!

Jag såg den plötsligt på höger sida vägen, när jag var på väg nerför backen efter önninga, på den vanliga kvällspromenaden, och när den fick syn på oss, så sprang den över vägen, in i skogen på vänster sida, ges skog där, så jag fotade......

Precis när jag knäppte en bild, märker jag att den börjar göra en lov, lite uppåt och mot oss.....
Med tre galna hundar, kopplade, och fästa runt magen, börjar jag gå snabbare, och älgen börjar småspringa mot oss....
Och kommer ut på vägen liksom bakom oss, försök ta dig framåt, med tre hundar som vill mot älgen, och hjärtat bankande i kroppen.....
Till slut ger jag upp, vänder mig mot älgen och viftar med armarna och skriker!
Då tvärstannar den, med bakåtstrukna öron, och vänder in på gärdet igen......

Jag tar mig, anbbt, nästan springade mot stora vägen, ut på asfalten och älgen kommer sakta efter....
Där får jag tag i en vägpinne, och älgen kommer i full fart igen.
Hundarna galna!
Och jag står still, med pinnen i högsta hugg....
Vad tror jag att jag ska kunna göra med pinne, om den springer på mig?
 Nästan framme vid oss, börjar jag slå med pinnen mot den och skriker igen, Betty skäller galet, Stine och Ebba, hjälpligt!
Och den vänder och försvinner in mellan träden.....

Då springer jag, och hoppas innerligt att det kommer en bil, för nu är jag på andra sidan vägen, beväpnad med en vägpinne, och ser troligen helt galen ut!

Det kom ingen bil, och älgen visade sig inget mer, vi försvann väl troligen ur hans "revir" om nu älgar har revir, inte vet jag......

Den var inte så stor, men tillräckligt stor när den kom så nära!

Och, ja jag blev lite skärrad, och ja, jag kommer nog ta en alternativ väg några dagar......

Se upp om du går där, korsningen mot Norra Näs/Resbol!

Och jag som alltid känt mig så trygg, med tre hundar som sällskap!