En söndag, med regn....

Det är söndag, söndag är den dag i veckan då jag vaknar först.....
Och med först menar jag dessutom tidigare än alla andra dagar under veckan...
Konstigt.
Men jo, det kan ju vara så, att han, maken, Stora O, faktiskt sover ut, och att jag väcks först av kissnödiga Golden Retrievers, vilka han normalt brukar ta ut för morgontoalett, utan att jag väcks av det.

Hur som helst, söndag är det, ute är det grått, disigt och blött, det regnar inte just nu men man kan minst sagt kalla det för fuktigt!
Inne sitter vi, en terrier som fortsatt inte får springa lös och va galen, fast iofs varför skulle hon inte? Såren ser torra, rena och fina ut, det rinner inget, är inte svullet och det är fint som sagt, så kanske skulle hon kunna, precis som de andra få springa och skälla ut grannen som "vågar" gå på "vår" väg....

Det regnar, nästan, gråtunga skyar liksom, och tiden känns som trög.....
Som om klockans tick tack, går hälften så fort.....
Och jag, är lite lätt uttråkad.
En känsla jag börjat vänja mig vid, fast att vänja sig betyder inte att man gillar den, fast man kan acceptera den, ja den finns där, den där känslan...
Känslan som är lika grå och tung som en regnig söndag......

Har ett inbokat möte till veckan, så det är dags att byta ut det grå, mot nåt mer färgglatt, och ego-boosta sig själv lite!
Bara tanken på det, kan ju göra söndagen lite mer spännande.... Eller nåt?!