Två terminer Självbiografiskt skrivande avklarade, känns bra och lite vemodigt.
Har vridit och vänt på mitt skrivande, skrivit nytt, bearbetat gamla texter, tagit fram texter som ingen läst....
Läst andras texter och lämnat respons, fått respons både på innehåll och skrivande...
Men nu är det klart, ja i alla fall själv kursen, skrivargiftet i mina fingrar finns ju fortfarande kvar och skriva kommer jag fortsätta göra, typ här, för någon utgiven självbiografi kommer det inte att bli, men väl mina egna tankar i min egen Loggbok.
Nu ska jag inte logga in på Schoolsoft nåt mer, vilket känns lite tråkigt faktiskt, för där ute i Sverige finns ett antal nyfunna vänner, som jag delat mina innersta tankar med under två terminer.
Nu är de ju tillagda på Facebook, och vi har delat bloggadresser med varandra, så helt borta ur mitt liv blir de ju inte :)
Måste bara dela med mig lite av min sista respons från "Fröken" Mina, kring den texten jag skrev under två veckor inför resan till Thailand, och jag kallade den Loggbok.
Jag är positivt överraskad över hur du lyckats arbeta med den "skönlitterära" formen i dessa scener, och inte "bara" återger dem på ett dagbokssätt (som förstås alltid tar sig olika uttryck men sällan har denna fiktionella form). Det upplever jag som textens styrka, förmågan att omvandla scener ur vardagen och återge dem i gestaltad form snarare än återberättad form.Kul tycker jag, för det är ju lite så jag vill att mina texter ska läsas. Skönlitterärt, även om det bara är dagboksanteckningar....
Nu är et typ tre dagar kvar till julafton, och jag har hunnit jobba tre dagar efter min semester, och semesterförkylningen har sakta krupit på mig, så idag är jag hemma....
Och nej ni ska inte tycka synd om mig, för sjuk blir man, även om jag väldigt sällan är sjuk, och så gott som aldrig har feber... Jag brukar jobba oavsett, men när man snorar konstant (Hur mycket snuva finns det?) Hostar så man nästan kissar ner sig, och kraxar som en kråka, då ska man, mycket av hänsyn till sina medarbetare och kollegor, faktiskt vara hemma, för att inte smitta ner någon.
Nu skulle det ju iofs vara Denguefeber, eller nån asiatisk sjuka jag fått, men se det biter inte på tanter över femtio, så en hederlig svensk snuvig förkylning, med ont i kroppen, hosta, snuva och kanske någon tiondelsgrad mer än vanligt, är det, och det går över.....
Men har jag sagt att jag avskyr att vara hemma från jobbet??....
Och hur blir det med sjungandet på Julottan??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar