Varje dag sitter vi ju i rastgården, eller ligger skönt i soffan i hundrummet, där det finns en värmelampa, jo, en sån där som grisar brukar få ha, det har människan berättat, inte för att vi är grisar, men varmt och gott behöver vi ha det!
Kolla så mysigt!
Ibland dyker det upp en främmande bil på vår uppfart, och ur kliver en väldigt rolig människa, inte den som jag or hos, en helt annan, hon brukar säga "Hej Vovvarna" åsså bär hon världens största väska, jag är grymt imponerad, min människa brukar bära små löjliga väskor, den här människan måste vara jättestark!
I alla fall, så går hon in i huset, stannar en stund, sen kommer hon ut igen, med sin jättestora väska, hoppar in i bilen och far iväg igen.....
Idag tänkte Ebba och jag, att vi måste nog kolla vad hon gör, hon kanske smaskar i sig vårat levergodis, eller leker med våra grejer?
Och vi klämde oss ut idag, i hörnet i hundrummet, var plattorna faktiskt lite lösa, det var liksom bara att trycka lite, så kom man emellan, och den stora dörren, hade hanmänniskan, han som människan kallar Stora O, glömt att stänga....
Spännande!
Och vi satte oss på verandan och väntade....
Till slut såg hon oss, hon den starka alltså, åsså kom hon ut väldigt nära kom hon, väldigt nära, men jag är snabb. väldigt snabb och hon tyckte nog att vi skulle hålla oss i rastgården.....
Hon lockade och pockade, Ebba, det spånet, följde ju med henne in till Stine i Rastgården igen, bara så där, dumskalle, jag tog möjligheten att kolla in henne lite närmare, busade lite kan man säga, men tillräckligt långt ifrån henne så hon inte kunde få tag i mig.
Hon ringde också under tiden, och behövde nog hjälp, på nåt sätt lyckades hon ändå lura in mig i rastgården, och så stängde hon in oss igen....
Typiskt!
Sen kom Jannika och stängde till hörnet, och låste dörren, himla osis!
Åsså åkte den starka människan igen.....
Jaja, vi var ju bara lite nyfikna, det ska man väl va om man är terrier!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar