Glättigt och vad jag kan skriva...

Hela mitt väsen är upp och ner!
Jag har om tre dagar varit rökfri i 6 månader, ett halvt år, vilket är jätteduktigt gjort av mig, massora av pengar har jag sparat och massor av hälsa har jag vunnit!
Massor av kilon har jag fått på köpet, och min smarta våg, med de snygga kurvorna, står liksom och stampar, trots att jag försöker vara strikt LCHF!

Nja strikt och strikt?
En lite bit bulle här, och en lite bit bröd där, sötat kvarg, choklad.....
Ja ni fattar.......
Eller nej det gör ni inte!

Jag har dessutom två veckor kvar att arbeta, på det vikariat jag startade på för nästan 11 månader sen, ett vikariat som jag tyckt varit väldigt trevligt och givande, med underbara medarbetare och kollegor, ett vikariat som jag trodde skulle bli förlängt, ända tills för några dagar sen, då de valde att inte förlänga mig.....
Det känns jättetråkigt, men om jag på något sätt måste rannsaka mig själv, så kanske omdömet,
"Det är för mycket Lotta!" är helt korrekt, jag är mycket, och jag vill mycket och klarar inte företaget av det, då blir jag "För Mycket"!

Och kanske behöver jag ett arbete framöver, som tål mer Lotta, som ger mig större utmaningar, vilket kanske även ger mig mer än en trevlig arbetsplats!
Givetvis kommer jag återigen att sakna mina underbara medarbetare och kollegor, och det kommer åter finnas människor som jag aldrig mer kommer att möta, och det gör mig ledsen. Kanske är det den största sorgen av allt!

Två veckor  och en måndag kvar, tre måndagar, två tisdagar, två onsdagar, två torsdagar, två fredagar.....
Sen behöver jag inte åka de 5 och en halv milen mot norska gränsen nåt mer i mörker och snöblask...
Tisdagen, den 1/3, tar jag bilen åt andra hållet, för att uppsöka arbetsförmedlingen, något jag inte gjort på över 20 år, samt besöker TRR.

Nåja, vikten, och rökningen, kommer jag ju att ha all tid i världen att jobba med, fast det finns en stor risk att det blir en massa småätande, när jag går hemma och reflekterar över livet, vad jag vill, hur jag hanterar saker och ting, och när röksuget knackar på....

Nej jag tror inte ni fattar, men jag kommer att fortsätta med min egencensurerade inlägg, en glättig yta och glädje, för jag är ju en sån glad och "snäll" chef, även om jag är för "mycket"

Dags att ta en annan väg, även om det är svårt att lämna den gamla krokiga bakom sig......
Men jag vill inte vara en sarkastisk bitterfitta, men även  jag behöver bearbeta det jag upplever och upplevt, och kanske körde jag allt för fort in på en ny väg för ett år sedan, utan att överhuvudtaget tänka.....

Nåja, min rökviktuppgång, gör ju att, om jag skulle bli sjuk, så har jag "lite att ta av", det kan ju vara  en fördel med "att vara för mycket" :)