När man är blödig....

Kanske är det kyrkorummet, stillheten och atmosfären där, kanske är det allt som hänt de senaste veckorna, med hund, med en massa hjärnspöken som ramlar runt i skallen på mig, kanske är det min känsla av ensamhet och övergivenhet....
Som lockade fram tårar och en ledsen klump i halsen, när Erik spelade Bred dina vida vingar, på Såg ackompanjerad av Mats på lilla orgeln i kyrkan...

Kanske var det känslan av närvaro, av dem jag älskat först i livet, av dem man saknar....
Kanske var det en annan makt, som gav mig känslan....

Kanske.....

Hur som helst, jag känner mig blödig.....

Och en av de vackraste psalmer jag vet, Sissel gör den rätt bra hon också.