Så fort man vänjer sig....

Den 17 november, började vi sätta i 70 cm långa, blekta och hemgjorda extensions i mitt då 4 centimeter korta hår.

Ett hår som var lite småtråkigt, och varit kort i flera år. Alla typer av mörka nyanser har jag provat, men aldrig riktigt trivts med ljust hår....
Nu blev det ljust, väldigt ljust....

Och så har det varit i tre och en halv månad- Min egen utväxt har varit väldigt mörk, med vissa inslag av silver, ja det kallas grått jag vet :)

I går färgade vi alla dreadsen, utan att färga i botten, vi utgick alltså från min egen färg, med silverstänk, och gav alla korvarna en mörkare nyans som går mot ljusare i topparna, samt gav några en galet härlig lila färg....

Som ni ser, är det mörkare partiet mycket längre, vilket gör att det är mest mörkt mot ansiktet nu, och de blir inte så "synliga" framifrån, och det känns lite konstigt :)
Fast jag gillar dem, det gör jag, men tänk va fort man vänjer sig vid det ljusa mot ansiktet.....

Ni får ha överseende med den morgontrötta looken :)
Nåja, nu är de mörkare, och lila, och jag tänker h dem kvar :)
Så det så!

Lite färg på ögonen, ögonbrynen, och kinderna, så blir det perfekt, eller hur?
Tack, älskade lilla plupp, för ny färg, härlig salongsmys och goda "breads"

Nu blir det kolbulledag och barngympa idag!