Oj vad hände nu? "Hjälpande ängel"

Surfar runt som vanligt på kvällen, kikar på Facebook och twitter, Coronavirusets framfart dominerar givetvis flödena, och ser plötsligt en delad bild.

https://twitter.com/Reformisterna1/status/1238148179662692352?s=20

Och tänker, va synd att inte vi också har en trappuppgång, för det där skulle jag kunna tänka mig att göra... Men när man bor på landet, där byn är några mil lång, och bred, är det inte ens möjligt att lägga liknande lappar i postlådorna....
Men man kanske kunde lägga ut det på facebook, erbjuda sin tid och medmänsklighet, för att hjälpa till, jag kan handla, hämta mediciner, fika på trappan, gå en promenad.
Kanske är det så att många sitter ensamma, isolerade, man kan ju vara orolig, ha sina nära och kära långt bort, eller vara sjuk, satt i karantän, eller höra till en riskgrupp som gör att man inte kan eller ill ta sig ut....

Så, jag gör att litet inlägg, lånar bilden och lägger ut:

Massor med gillaklick och hejarop möter mig genast från tråden, som bara delas i just den gruppen som jag skapade för några år sedan "Värmskog en liten by med affär och allt"
Jag kryper till sängs, och känner att jag i alla fall gjort något. Och kanske är det så, att jag hellre handlar för att må bra själv, istället för att sitta vid datorn och läsa om konspirationsteorier, usla beslutsfattare, och hur snd det är om alla "lurade människor"...

Vaknar på morgonen, och har ett meddelande från P4 Värmland, "Kan vi få prata med dig?"
Givetvis får de det. Jag svarar och tänker att de ringer väl sen....
Åker med Söta S och trollungen till Karlstad, för ett besök på Gripen, och blir uppringd på parkeringen på Bergvik, precis när vi ska handla, "Kan du komma hit?" "Till Radion?"

Och så blir det, jag far mot Herrhagen, medan trollungen blir pricktestad, möter de jag normalt bara hör rösterna på i radion, och tänker, tur det är radio, jag har ju knappast kammat mig....
Men ack vad jag bedrog mig, de skulle ha en bild..... Utomhus, vid en bil.....
Vet ni vad som händer med tants hår, utomhus, i lite blåst?

Ja ni ser ju, och hur kunde jag gå med på att hänga med armen på en bil, jag är ju alldeles för kort för det, och se på den hängande kinden.....
Nåja, jag hade i alla fall lite färg på ögonen :)

Det blev ett litet inlägg i radion i alla fall:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=7428223


Min största rädsla när man står där framför mikrofonen i direktsändning, är ju just att jag ska hosta....
HOSTA, när man ska hjälpa till med tjänster i Coronatider?
Ah det gick bra, inte en enda host kom.....

Efter en konstig dag, där man blivit en volontärarbetare i Hjälpandets tjänst, får jag även ett samtal från GT, so också frågar om detta, och till dem tog vi en ny bild, som ser något bättre ut :)

Om de har gjort något av det, det har jag faktiskt ingen aning om....

Än har ingen hört av sig och bett om hjälp, men än har inte den riktiga hysterin och isoleringen nått lilla Värmskog, så mitt uppdrag har varit ganska tomt än så länge, men jag är beredd, laddad och ser framemot att få dra mitt står till stacken, om det behövs.

Så behöver du hjälp, vet någon som skulle kunna behöva det, tveka inte hör av dig.
Och det finns säkert fler där ute som kan göra liknande saker...

Tänk vad ett litet inlägg och en ögonblicks tanke kan ge för effekter?