"Du får inte bli en Pain-in-the-ass"

Ja, så sa han, Stora O, när jag plötsligt frågade honom om vi skulle åka bort till trollungen en sväng :)
Vad han inte kom ihåg, var att jag hade fått till fyra par små tights som skulle levereras, jag hade visat honom dem, men han är ju glömsk, men det kanske farfädrar är?!
Och nej jag ska inte bli en Pain-in-the-ass, bara nästan, för hon är ju som en sockerbit, söt, oemotståndlig och tillgänglig :)
Och föräldrarna säger väl ifrån hoppas jag ;)

När jag inte tittar på trollunge, gör jag andra saker, som att sy små kläder till trollunge, odla grönsaker till trollunge, tänker på trollunge....
Nej skoja bara, jag har varit lite kreativ, äntligen, och med hjälp av en burk färg, några nya dynor och några auktionsfynd, fått ordning på min yttre altan på baksidan.

Några gamla utemöbler, som sett sina bästa dagar, dock hela finns i hemmet

Även sex nyinköpta dynor till de två udda sofforna

Och en matta som blivit över

Lite svart täcklasyr....

En hink med såpa och vatten

Och vips, efter att ha tvättat och använt lasyren, blev soffan som ny.

Och det slutliga resultatet, jag gillar färg, och blandar friskt, även om Plupp påpekade att duken var väldigt mycket 90-tal.....

Nåja, jag tycker helt klart det blev bättre än tidigare, och framförallt man sitter mycket skönare med dynor i såna möbler än utan :)

Måste baka bullar också, för det har Trygga T önskat sig, när han kommer och provsitter :)

Spontan?

Jo, när man får spel på nya symaskinen, tråden bara fastnar, eller trådarna, för det är fyra stycken....

Och när jag väl får den att sy, så ser sömmen ut så här....

Suck ingen trådspänning alls, och jag vet inte vilken tråd som bråkar med mig.....

Kastade ut en fråga i en för mig ny grupp på facebook, och fick svar, så nu ska jag prova att se om trådarna ligger rätt mellan plattorna där upptill. Byta trådrullar också, till fyra med olika färg, så jag ser vad som händer när jag ökar och minskar trådspänningen, ska jag också göra.

Och det där med spontaniteten då, jo jag beställde en vanlig maskin också, nu får Berninan gå i pension :)

Hepp!

Disaster!

Ja ni, om man ska sammanfatta vårt gemensamma försök att montera tunnelväxthuset med ett ord, kan man lätt skriva "Disaster"

"Det är ett rappel", var en av kommentarerna som föll i affekt, och det är exakt det här som gör att jag undviker att skaffa grejer som behöver hjälp från det manliga (eller nåt annat) kön....
Hjälp, jag ska inte ha hjälp, i alla fall inte om inte det finns en tredje part som är närvarande, våra barn eller nån fader/moder....

Vi la ner, efter att ha grävt om hålen och Rätat upp tunneln, så den är i våg....
I våg i förhållande till vad?
Jorden?
Och vi fick dit ena gavelns plast, samt översta luckan, det lilla fönstret, som givetvis hade skitkassa gångjärn och hänger lite på svaj......
Och vems fel är det att det är ett "Rappel" Jo givetvis mitt, jag ansvarar för hela världens produktion, i alla fall det jag skaffar....
Visste ni inte det?

Ledsen med en stor klump av ilska och sorg i halsen, avbröt jag försöket till gemensamt arbete, packade ihop grejerna och körde in i uthuset.

Så.....
Blir det nån odlingstunnel?
Inte f-n vet jag?

Bättre att göra det själv, och att be pappa om hjälp att hålla i när jag inte klara det själv.

Jo, jag vet att vi har stora projekt gemensamt, men att arbeta tillsammans är inte ett alternativ, vi arbetar bäst när vi är parallellt med varandra.
Så, bara han ger sig i väg till sitt älskade arbete om några timmar (trots att han är ledig, det va nåt möte) så ska jag nog se till att skruva plast, alldeles själv!

Och ja, jag vet att det är lite "rappligare" än ett dyrt Classicumhus, men jag ska ha en tunnel med ljusinsläpp att odla i, hade jag velat ha en trädgårdsprydnad för att pryda trädgården med, då hade jag inte köpt något.
Rappligt eller inte, det är mitt, och jag vill ha det, och tomaterna behöver få komma ut, helst igår.
Nu har jag en dag på mig, innan jag börjar jobba igen, så:

Kavla upp ärmarna, ta nya tag, och gör själv!
Hur svårt kan det vara?!

Fortsättning följer.