Rättelse!

Den av oss som druckit mest öl, hade inte alls ökat 5 kg i vikt, bara 3 :) Viktigt att det blir rätt när jag basunerar ut det över hela Internet.

Sen finns det några saker jag saknat, eller kanske inte saknat, men som jag kände att det var skönt att återse när man kom hem:

Morgonkaffet, riktigt Zoega Intenzo, bryggt i min Moccamasterbryggare, med riktig Arla Vispgrädde i :)

Min alldeles egna säng, även om jag har vissa önskemål även här om en ny madrass.

Betty så klart! 

 Sen finns det grejer man inte saknar, och som man faktiskt skulle kunna vara utan.....

Vädret, det har kommit lite mer snö i natt och är just nu i skrivande stund 1 grad......

Nåja hemma är vi och jag har några dagar till ledigt innan jag börjar jobba, och omställningen från Thaitid till Svensk tid, gick ok, la oss supertrötta vid 21 i går kväll och sov faktiskt till kl 06.00, det mina vänner är 9 timmar :)
Och på rätt tid av dygnet, det får vi vara nöjda med!

Hemma igen :)

Jo, efter ungefär ett dygn på resande fot, är vi hemma igen, vi lämnade vårt paradis kl 15.30 igår Thailändsk tid och landade i Värmskog kl 11.00 idag måndag.
Vi flyger ju gärna via Gardemoen, som är den flygplats som ligger närmast oss, som har flyg som går till de destinationer vi vill åka till, och så gjorde vi även den här gången.
Mor och far hämtade oss i morse, och faktum är att tidsskillnaden på 6 timmar, känns mindre den här gången, nu när vi reste på natten, midnatt i Thailand när vi lyfte från Bangkok, 12 timmar senare när vi landade i Oslo, var kl 07.00 på morgonen, och ja vi sov på planet, båda två faktiskt. Inta alla de 12 timmarna men väl 8 av dem ;)

Vi kommer med all säkerhet att vara trötta i kväll, men vi har massor att packa upp, presenter att dela ut, och en massa post att gå igenom :)

Så, det här är bara en kort uppdatering :)

• Vikt: Plus 2,2 resp 5 kg, vem av oss som har vilken del, det får ni gissa, den ena parten dricker ju mer öl....
• Betty: Blev lycklig, och är helt utslagen efter tre veckor hos Lilla O och Söta S
• Krukväxterna: Levde sä fint så.
• Sammanfattning av handlandet: Jo himmel va jag har köpt sommarkläder, bra det när jag reser nästa gång :)
• Kylen: Gapade tom, vilket vi visste, så vi handlade det nödvändigaste, 800 kr, det är dyrt att leva i Sverige.....
• Vädret: -2 och dimmigt, tydligen ska det komma in ett snöoväder också.....
• Kroppen: är brun, eller lätt beige, har i alla fall inte bränt mig, och inte flagnat. Och det var roligt att kunna se hela kroppen i spegel, det har jag inte kunnat med bara en badrumspegel i tre veckor, som satt så högt att jag bara sett överdelen av huvudet :)

Nåja, nu är vi hemma, tre underbara veckor har vi haft, många nya kontakter har vi knutit och ja, vi vill definitivt åka dit igen, men frågan är hur vi får till det med dubbel skiftgång och olika skiftscheman.....

Time to say Goodbye!

En sista dag, en regnig sista dag...
Men vad gör det när man hittat en n vän, som man kan ha en SPA-dag tillsammans med :)
Vi placerade gubbarna i en bar, tog plånböckerna med oss och gick till Lovely Massage, bokade varsin tjej, och fick 1 timmes Thaimassage, Pedikyr och Manikyr.

Jag åker alltså hem mot Sverige med grönt på fötterna och händerna :)
Och ja, jag vet att färgen brun är ganska ljus, men sån hud har jag, och den är i alla fall inte blåvit längre :) SPF 50-30 har tillämpats alla dagar utom idag då regnet och den mulna himlen inte släppt igenom nåt solljus. Nu däremot när klockan är 06, på morgonen, ser jag massor av stjärnor på himlen, så idag blir det med all säkerhet en fin dag, men idag ska vi packa!

Ja, packa!
Vi får väl se om vi får ner alla de grejer vi köpt, krämer, kläder, skor, presenter, kryddor, Whisky och cigaretter... Ah, vi kan alltid lämna kvar de där extra strandhanddukarna (IKEA:s billiga) som vi släpade med hit, och alla toalettartiklar som inte är slut eller oumbärliga, typ tandkräm, schampo, solcreme, tops och pads....
Nu flyger ju vi reguljärt, dvs inte charter, så vi får ha 30 kg bagage, tänk vilken tur :)

Efter Spadagen, käkade vi Lunch hos Pap och Nut, sen bestämde vi att ta en tur till Khao Lak Centrum, vi valde bort Biang Niang market idag, då vi knappast har plats för en enda pinal till i våra väskor, så där strosade vi runt nån timme, stannade på en bar, tog en öl, nåja inte jag då, jag drack Mangojuice, knallade lite till, in i några av alla de miljoner klädstånd/butiker, som allihop har samma utbud av tunna klänningar, byxor med elefanter på, hattar, kopierade märkes T-shirtar, ja you name it. Jo jag älskar de tunna färgglada byxorna och klänningarna, men hur många kan man ha liksom :)
Hittade dock en lite mer exklusiv butik med handgjorda Thailändska smycken och glasfigurer, där fanns också handsydda klänningar, så det köpte jag en, roligare med det som inte är dussinproducerat i Taiwan eller Kina.

Vi strosade vidare längs huvudgatan, och ser en väg in och upp mot berget, med en skylt Kho Lak Phu View, vi kikade in och upp mot palmer och vegetation, men såg inte speciellt, valde dock att utforska och började gå, svagt uppförslut på en smal grusväg mellan Bambu, bananplantor, Liljor och andra stora växter som man känner igen hemifrån som krukväxter fast i mindre format.
Det gick ännu mera uppför, vägen gick från grusväg till Betong, plötsligt lutar den uppåt, ja brantare än 45 grader, ja lovar att det kändes både i lår och rumpa, det var inte långt, med brant.
Kommer upp och ser en jättemysig restaurang med terrass ut mot havet och Khao Lak, och världens utsikt!

Det går ju aldrig  att ge utsikten och upplevelsen en rättvis bild via mobilkameran.....

Här satt vi några timmar, drack lite, analyserade den svenska regeringskrisen, löste världsproblemen, diskuterade Bruce Springsteen, åt lite nudelsoppa och Vårrullar, tittade på eldflugor, solnedgången och hörde Cikadorna när mörkret föll, hur vackert och mysigt var inte det då?

Jättetrevlig eftermiddag med nya vänner, Jalle & Lisa från Stockholm, mycket skratt, allvar, byta erfarenheter, se på foton, prata resor, ja lära känna helt enkelt, och ibland möter man människor som det liksom bara funkar med, kul!

Klara där uppe, så skulle vi ju tillbaka, och nu var det mörkt...
Samma väg med samma lutning, den här gången nerför, i mörker med små lyktor efter vägkanten, tog vi oss ner, nu kändes det i knäna..... Vi fick tag i en taxi, for tillbaka till "vår by" satte oss i baren och fick i oss ytterligare några drinkar, löste ännu mer världsproblem, tittade på ännu fler kort och rökte givetvis :)

Sen var det dags att säga hejdå, de åker på utflykt i morgon, vi packar och drar innan de kommer tillbaka, så det blev lite kram och vi ses, "kom och hälsa på" ja typ så.
Även det andra paret vi träffat sporadiskt, och som vi faktiskt pratade med redan i fjol, träffade vi och sa hejdå till :)
Och till Pap, honom träffar vi inte heller då han åker med Jalle & Lisa på deras tur.

Hej då, Thailand, vi kommer tillbaka, kanske nästa år, kanske året därpå....
Nu ska vi hem och planera nästa års resa, eller ska vi åka till Australien i februari 2020, då Tilda fyller 30?
Ja vem vet, blodad tand på resande har vi i alla fall, och vi får väl se om det funkar att få ihop skiftgången med resandet :)

Den där stormen.....

Det är tidig lördag morgon, dagen innan vi ska fara hem, och det regnar lite ute. Ja lite, fast lite snett för det blåser lite också, tror den där stormen vi skulle få över oss, tog en liten annan väg, och vi hamnade i utkanten under natten...
Jag har inte varit ute mer än på balkongen än, så jag vet inte om det är mycket vatten, typ översvämning eller så, men bilarna kör som vanligt utanför och dagen är på gång att starta här i Khao Lak. Tror dock inte att solen klarar att bryta igenom, det tunga grå, som ändå finns på himlen.

Vi väntade ju hela dagen i går på att den skulle komma in, läste allt på nätet följde väderleksrapporterna, och uppdaterade Windy.com appen flera gånger., svarade på ett antal kommentarer på facebook om hur det går och att vi ska vara rädda om varandra.

Det var visserligen lite mulet och ett lätt duggregn redan i går morse, men inte hindrade det oss från att knalla i väg med våra ryggsäckar mot havet, ock var vi väl lite tveksamma till att lägga oss i badkläder i varsin solsäng i det mulna vädret....

Vi satt en stund tillsammans i en gunga nere vid havet och funderade, till slut kastade vi mynt om hur vi skulle göra:
Hus - Så går vi runt byn och tillbaka till lägenheten.
Gubbe - Så går vi mot vår strand och tar eventuella stormar som ett äventyr.
De blev Gubbe! Gubben är nog egentligen deras kung...

Sagt och gjort vi hängde på oss våra ryggsäckar och började knalla iväg, mitt på stranden mötte vi våra nyfunna vänner, Jalle & Lisa, och vi beslöt att gå till en lite strandrestaurang och ta en kaffe, hur mysigt som helst, prata lite, lösa lite världsproblem, titta på foton av barnen och Gula villan samt dricka supergott kaffe, där mjölken plötsligt gjorde kaffet så där härligt ljusbrunt som jag vill ha det, så jag var tvungen att fråga servitrisen vad det var för mjölk de använde, på knagglig engelska försökte hon förklara, men gick till slut och hämtade en burk som jag fick titta på och läsa.

Nu hittade jag ju äntligen en mjölk som var mer lik grädde i konsistensen, visserligen en konserv, men klart mycket bättre än den lättmjölksvariant jag köpt på flaska i snabbköpet....
Jag fick köpa burken av henne, så nu, i skrivande stund dricker jag kaffe som är gott, för första gången på 3 veckor.

Efter den trevliga fikastunden, gick vi vidare mot Lanna, det var liksom ändå dags för lunch, den åt vi i godan ro, himlen mulen, men fortfarande inget regn och ingen blåst, dock väldigt lite folk på den stranden och alla solstolar gapade tomma, vi pratade med Pa om hon kunde hjälpa oss få en taxi om det skulle bli för illa med regnet och beslöt oss för att stanna kvar där.

I varsin solstol, med kläderna på, skyddade mot duggregnet under varsitt parasoll, vilade vi efter maten, läste lite, tog en juice, kikade på de små söta eremitkräftorna som går omkring på stranden, med sina runda snäckskal som små skyddshjälmar.

Hur söta som helst :)

Det blev inget regn, vi kunde gå hem utan att behöva taxi, och vi vilade lite innan vi möte upp Jalle  Lisa igen, för en gemensam middag.
När vi gick mot restaurangen hade det börja regna men vi klarade oss bra utan paraply... Vi borde kanske ha haft ett när vi gick tillbaka efter två timmar, då regnade det....
Vi tog en drink, och då började det regna ännu mer, och blåsa....

När man tror att det är som värst kan det alltid bli värre, men faktum är att jag tror inte det blev värre än så här under hela natten... Jag har hört vindbyarna, det har skallrat lite i fönstren och till och från har regnet dånat ner, men det i huvudsak varit ganska lugnt, ingen fara på taket liksom.
Däremot har jag haft en grym huvudvärk, och det kanske har med vädret att göra, vad vet jag.... Alternativt att det blivit lite för stort alkoholintag de senaste tre veckorna.... Och för tant som inte vanligtvis dricker alls många droppar behövs det inte så mycket :)

Tänk att man får ha det så här gött!

Ingen storm än....

Igår var en mulen dag på stranden, en dag med lite lätt huvudvärk, massor av kliande myggbett och en väntan på nåt som ska komma, de stora stormen.....
Huvudvärken kan ju kommit pga anspänning inför den, eller pga väderomslag, vad vet jag, eller så har jag druckit för lite vatten helt enkelt...

Nåja, solen steker ändå, även om det är mulet, UV index 9, och vattnet i havet är varmt oavsett, så vi hade en vanlig dag, även om stor del av tiden användes till att kolla väderprognoser, stormens framfart och skiftningar på himlen. Vi gick dock tillbaka till byn något tidigare, då det kom några droppar regn.
Alla mina medhavda böcker är nu utlästa, vilket inte riktigt var som jag beräknat, men men, här har de små bibliotek här och där, och i hälsokostbutiken, där man köper allsköns naturmedicin, och här finns det massor, hade de en trave böcker under en disk, så jag fick låna....

Den där stormen då? Ja den kommer väl om den kommer, hittills har vi inte märkt av någonting, mer än det vi hört på byn och sett på nätet... Vi har dock förberett oss lite, tagit ut lite extra pengar, ifall strömmen skulle gå och slå ut automaterna, jag har laddad powerbanken för att kunna ha ström i mobilen. Vi har köpt en extra dunk vatten och lite extra juice. Annars bara avvaktar vi. Märker inte än, och enligt Windy.com så verkar den gå rakt mot oss, men mattas av lite när den är över land, och epicentrum verkar bli tidigt i morgon bitti.

Finns animerad här https://www.windy.com/?2019-01-05-00,8.491,99.012,9
Känns ändå som om vi är på rätt sida, tror det är bättre att få vinden från land ut mot havet, än tvärs om...
Jag är inte speciellt orolig faktiskt, nästan mer lite förväntansfull låter kanske konstigt, men jag gillar ju är det händer saker, och är lite lätt katastroftokig....
Vi uppdaterar, tyvärr kan inte jag använda ring och sms-funktion på min mobil, den verkar vara spärrad för utlandssamtal på nåt konstigt vis... Jag har säkert kommit åt någon inställning, men messenger, snapchat, Whats-up fungerar, och det går att nå Stora O.

Det var i alla fall en lugn dag, med en vacker solnedgång igår, trots molnen som skymde själva solen, men en vacker himmel satt vi under en stund innan vi gick för att ät middag.

Det är nästan så man blir lite extra förälskad, vad har solnedgångens ljus för krafter som påverkar en så, man blir som hypnotiserad, ljuset, färgerna, stillheten, vindens sus, vågornas kraft och känslan av att ha den man älskar alldeles stilla vid sin sida.
En andlig kraft som känns och finns i hela kroppen.

Att man får ha det så här gott!

Presenter!

Nu gott folk, börjar nedräkningen, tre dagar kvar i paradiset, sen hem till storm, vinter och mörkaste januari...
Kan säga att jag längtar inte hem, men börjar ändå bli lite trött och sliten, semester, med massor av sol, bad, mat och alkohol, tar på kroppen. Att dessutom ligga i en säng, natt efter natt som bara tillåter sömn i ca 6 timmar, ja det tar också....
Bara tillåter?
Ja, sen säger ryggen stopp! Stapplar upp efter att sakta ha vänt mig om, stel och öm i höftpartiet benen och fötterna....
Jag som för ett halvår sedan både stod i brygga och på huvudet, och för två år sedan hjulade och gjorde handvolter....
Ah jag är över femtio nu, men borde nog ta tag i Yogan, om inte annat för rörelsens skull, lite styrka på det vore nog inte fel, och några kilo mindre på mitten, det är ju där det gör ont...

Nej jag lider inte, men vi är trötta som sagt, tur man kan slumra i en solsäng också...

När man sen kommer hem, ska man ha med presenter, jo det är sen gammalt det, presenter till hundvakt, blomvattnare, postintagare, hustomte, skjutsare, hämtare och sig själv givetvis, så nu har vi fyllt presentkvoten med råge.... Ni vet kommer det önskelistor, har jag svårt att inte följa dem :)
Så, kryddor, mekongwiskey, liniment, myggmedel, Birkenstock, Kånken..... You name it! Plus allt det jag köpt till mig själv.
Och vi hoppas bagagevikten räcker :)
Och vågen ligger fint kvar hemma :/
Nåja, jag har lite gamla kläder, som jag inte gick i längre, jag kan lämna kvar, och de lästa böckerna, tar heller inte med gammalt schampo, solcreme och annat, det får bli kvar, även om de får ta hand om soporna....
Förra året vi var här lämnade jag kvar massor av gamla slitna linnen, trosor och slitna sandaler, schampo, böcker ja massor och hade nästan bara nyinköpta grejer med mig hem...
En grej jag kan försöka komma ihåg är att make-up behöver jag inte, vem målar ögonen för att ligga på stranden liksom?
Jo visst ser man en och annan ryska, sminkad med massor av guldsmycken, i minimal bikini gå runt på stranden, men de badar ju inte heller, kanske vågar de inte ta av sina små nätta blingblingsandaletter :)

Efter marknaden är det ganska skönt att slappa lite hos Pap i baren med en Mojito, eller två :)

Det får bli stranden idag i alla fall, och iom det vår dagliga motionsrunda, det är 1,8 km dit vi går varje dag, så vi gör nästan våra 10 000 steg om dan, vilket ändå känns ganska bra, dessutom i sand, barfota, hur bra det är för mina onda fötter, vet jag inte, men det har varken blivit bättre eller sämre.
I morgon fredag, ska det komma in en storm, så då blir det kanske bara en sväng på förmiddagen, och en massage eftermiddag, en riktig Thaimassage och lite nyfixade naglar innan vi far hem, vore inte helt fel :)

Kan ju trösta mig med att det är 0% risk för snö och is :)
Och det går ingen nöd på oss...
Eller det är en tropisk storm. Pabuk, den största på 68 år, på väg in över södra Thailand....

Men jag är ju lite fascinerad av katastrofer, så det här grejar vi nog, och vi är lite längre ner än dess epicentrum, så vi kommer säkert att märka av den :)
Vi uppdaterar!

Att man får ha det så är gött!

Im

Det är ett matfrossande, ja jag skojar inte, vi äter så jag har troligtvis sprängt en viktgräns jag inte trodde var möjlig. Frågan är om några av mina kläder hemma passar överhuvudtaget efter den här resan!
Iofs tror jag Thaimat är ganska ok, men en hel del socker använder de ju i sin matlagning.

Mat mat mat....

Tex i går kväll, då Stora O plötsligt fick för sig att han ville ha Pizza?! Sagt och gjort vi gick till den Italienska restaurangen, som även den serverar Thaimat givetvis, och han beställde sin Pizza, jag åt pasta frutti di mare, dvs pasta med seafood, hur gott som helst men starkt, efter det fick vi för oss att vi skulle ha efterrätt, två Pannacotta beställdes in och två Irish Coffee. Vi klämde i oss det, satt en stund, betalade och gick till snabbköpet för att köpa vatten och toapapper.
Det fanns en tanke att efter vi varit upp i lägenheten med det vi handlat skulle vi gå ner till baren, ta nät att dricka, umgås lite och sedan gå till sängs.
Men tants mage stod praktiskt taget i fyra hörn, man kunde liksom se på den att den var helt jävla full, full av mat, efterrätt och dryck, så det blev sängen och sova istället.
Jag var helt enkelt Im (Mätt)
Proppmätt!
Vi kan låtsas att du är gravid, sa han Stora O, men nej, den magen började under brösten och såg allt annat än gravid ut, den var inte ens så där mjuk och dallrig som den brukar vara utan snarare spänd och hård, som en trumma ungefär. Funderade på om jag kanske fått i mig nån dålig mussla? Blev i alla fall inte sjuk, mer än Paltkoman då, för den slog till på riktigt.

Ja ni ser ju, vilken form magen har i från min horisont.... :)

Nåja, nu är det morgon igen, vi har en hel lång dag på stranden framför oss, och sen behöver vi fara till marknaden i kväll, några inköp finns på hundvaktsönskelistan.
Och troligtvis äter vi idag igen, trots att vi egentligen skulle behöva fasta en dag eller två...

Tänk att en får ha det så här gött!

Nytt år!

Jo nu ska man lära sig skriva 2019...
För det nya årets första dag har börjat här i Thailand...
Vi ligger ju 6 timmar före er hemma i Sverige, så när ni nu går och lägger er, går vi sakta upp för att möta det nya årets första dag i paradiset.
Hoppas ni alla firat på ett bra och lugnt sätt, hållit er i kragen, varit sams och tagit det relativt lugnt med alkoholen.

Här var firandet nästan hysteriskt...
Fulla stranden med folk, turister och Thailändare, hotellen verkar ha någon typ av tävling, vem kan ha det största och maffigaste riggande av ljus, ljud och unerhållning.
Och ja, det var mycket musik, ljus och underhållning.
Eftersom att vi bokat och rest utan nåt stort hotellkomplex, så gjorde vi våra egna timmar för att vaka in det nya året.
Var var givetvis på stranden hela dan, varför ändra ett lysande koncept liksom :)

Ja, jag vet att hatten sitter fånigt, men det är en knut av dreads där bak som inte fick plats.....

Vi gick hem i lätt regn, duschade och och nu var det verkligen dags att tvätta håret, dock har jag inte tagit med nåt eget schampoo, så Stora O:s dubbeldusch fick duga till mig, så nu luktar jag som en hel karl :) Måste absolut beställa tid för att få håret tvättat och ordentligt torkat när jag kommer hem.
Unnade mig själv en skön fotmassage, medan Stora O vilade lite grand, dock har jag mer ont i fötterna idag, men det hade jag den första dagen efter förra fotmassagen också... Får nog gå iväg med de där fötterna när jag kommer hem, och be nån kolla dem.
Sen gick vi ut för att äta middag.
På nyår tror jag det i Sverige är ganska vanligt att äta hummer, eller? Typ på nyår?
Så, målet var att äta hummer.
Sagt och gjort, vi beställde hummer, men den skulle vara relativt liten, för 1200 Bath, så det fick bli en ordentlig förrätt, Chicken Satay, Vårrullar och Fritterade räkor, Gud jag älskar förrätter! Skulle lätt kunna leva bara på det, om man säger så :)
Sen kom hummern....

Och ja, vad ska man säga....
Överskattat!
Hade lätt kunnat byta den mot en god Thaisoppa....
Men men, nu har vi provat!
Nej vi har aldrig ätit hummer tidigare, om det möjligtvis inte var så att det ingick i den Seafoodbricka vi köpte i hamnen i Mahloloba, när vi sett valarna i Australien 2016?
Och Stora O var skeptisk....

Nåja, det var inte äckligt, vi har hittills inte ätit något vi inte gillat, men överskattat, och frågan är om inte hummer i form av rosa sås till fiskbullar smakar bättre... I alla fall mer... Hade nog förväntat mig lite mer smak av hav, salt ja ni fattar....
Efter middagen och en varsin drink, tog vi, eller Stora O ytterligare en tupplur, jag kollade ett avsnitt av Pine Gap, på Netflix, ja det funkar att streama ner till datorn.

Sen begav vi oss till stranden, gick en sväng längs hotellen, fyra relativt stora hotellkomplex ligger längs stranden och deras underhållning, ljud och ljus, hade troligtvis mer målet att överträffa varandra än att vara smakfullt, men glatt och häftigt att få vara med om, vi som vanligtvis brukar fira i alla enkelhet med goda vänner.
Vi gick i utkanten av stranden, bortanför de stora hysteriska, satte oss på en filt, bland thailändarna och tittade på alla de hundratals rislyktor som släpptes och steg mot skyn.

Mycket vackert, både turister och Thailändare släppte upp dem, och de heter Lucky Balloons, och ska ge tur och lycka det kommande året. Vi valde att inte köpa någon, då vi sände en på Olas födelsedag som vi har tillit till att den bringar oss mycket lycka och glädje det kommande året. Ja i alla fall till Stora O då, jag har ju inte alls något lyckligt att se fram emot om man ska tro min framtidsvision från templet....

Vid tolvslaget, skålade vi i nåt dåligt bubbligt, ingen av oss gillar bubbel, så det var mer grejen och en liten flaska på 3 cl fick räcka...

I skenet av fyrverkerierna och de hundratals rislycktorna, önskade vi varandra Ett Gott Nytt År, och där startade 2019.

Gott Nytt År!
Och jag hoppas verkligen att just ditt 219, blir ett fantastiskt lyckligt och bra år!

Tänk, att en får ha det så här gött!

Vecka tre!

Ja gott folk, så här på årets sista dag, så borde man kanske försöka summera året, men nej, jag är inte så bra på att blicka tillbaka, jag får vara glad om jag kommer ihåg vad jag gjorde i förrgår. kanske därför jag bloggar, för att jag överhuvudtaget ska komma ihåg nåt :) Jag är mer full fart framåt och vad ska vi göra i morgon?

Vi går i alla fall in på vår tredje vecka här i Khao Lak, och nej, vi längtar inte hem än, vi är liksom inte färdigtankade med sol, nya intryck och nya vänner än :)
Nya vänner?
Jag, vi skapar kontakter, eller det skapas kontakter, vi bägge är ju extroverta, men tycker själva att det är ganska skönt att få vara för oss själva ibland, kanske för att vi träffar så himla mycket folk som vi umgås, pratar och jobbar tillsammans med på jobbet. Men samtidigt har vi svårt att inte prata med folk när vi är bland människor, så många kontakter knyts.
En del kontakter mer flyktiga, en snabb presentation av var man kommer ifrån, var man bor här, barn, jobb, hur länga ska ni stanna ja typ ni vet.
Och ja man kan säkert kalla det nyfikenhet, men för mig är ju det något positivt, en nyfikenhet och ett stort intresse av andra människor, tror det är medfött faktiskt.
Andra kan man ta en öl tillsammans med, nåja, nu dricker ju inte jag öl, men en drink, en Irish Coffee eller ett glas vin funkar lika bra, eller så äter man middag tillsammans, ligger bredvid varandra på stranden, småpratar lite, delar erfarenheter, lyssnar och får tips :)
Människor är spännande, och som sagt jag är ju så "social"
Nåja, någon ny Anneli, har vi inte träffat än i alla fall, det var en "Once in a lifetime"

Nu är det i alla fall nyårsafton, och vi tänker nog en heldag på stranden, med sol och många salta bad, vi släntrar upp till den lilla restaurangen, fem meter från våra solsängar, äter nåt gott, dricker och laddar om för ytterligare några timmar, innan vi troligtvis tar oss tillbaka till lägenheten, duschar för att sedan ta oss ut för att äta, ikväll har vi tänkt Hummer. Lite bubbel att ta ner till stranden, för att skåla in det nya året i har vi fixat, och bubblet intas givetvis i pappersmuggar :)
Men hörrni, det kan jag ju berätta om i morgon :)

Ni får ha en helt underbar sista dag på 2018, och en bra start på 2019.
Jag startar mitt nya år här jag, i Khao Lak, Amphoe Thai Mueang, Thailand.

Tänk att en får ha det så här gött!

Jag är ju så social...

Den här gången, alltså vi är ju här för andra gången, och jag menar i år alltså, pratar en massa folk med oss, i fjol träffade vi typ ett par, och en familj under tiden här, och några på flygplatsen...
I år är det flera som vi verkligen pratat med, paret från i fjol, som är här varje år, och några nya som är här för första gången.
Och som en av dem sa igår, när jag nämnde att vi haft mer kontakt med svenskar i år, "Du, eller ni, är ju så sociala" Och så är det väl, jag pratar, mycket, och kanske lyssnar jag även, det känner jag ibland att jag kan bli lite ofokuserad i, just lyssnandet, men jag kanske har lite ludd i ena örat :)

Pap, ber mig också berätta för andra nyfikna hur våra utflykter varit, vilket jag gör med stor entusiasm, och ja ni vet ju hur jag kan vara, översvallande, dramatisk och övertygande, och har jag dessutom gillat något, då är det inte svårt att berätta, så andra blir nyfikna, kanske skulle ta provision på de turer han får sälja pga mig :)
Nejdå, jag skojade bara, men han ska nog vara glad att jag gillade turerna, annars hade jag lika gärna kunnat prata om det varit negativt.....

Nåja, efter en ytterligare en härlig dag på stranden i går, blev det en tur till Ban Niang Market, och nu var det full fart där, till skillnad mot häromdan då vi var där tidigt på fm....
Ska man åka till Khao Lak, så besöker man marknaden, massor med kläder, god mat, dryck och det finns även en rad med stånd, där Thailändarna själva handlar sina råvaror, dvs massor av grönsaker, frukt, kött och fisk. Att det dessutom råder en härlig stämning, musik och folkmyller, ja jag gillar det. Man åker med fördel dit under kvällstid, då är alla marknadsstånden öppna och det är bra belysning så man ser bra. Vill man ha ett stort utbud av souvenirer, så hittar man det här.
Länk: Bang Niang Market 
Nu har vi minsann shoppat så det räcker och blir över, får leva på Thailändska kryddor och det som finns kvar i frysen när vi kommer hem :)

Vi fyller på, med några kända och några okända smaker, praktiska burkar faktiskt, har även köpt en del grön Curry, men i påse. Kryddor får man fritt föra ut ur Thailand, så länge det inte är för att sälja, som jag förstått det, så jag handlar på :)
Vet ju inte när jag kommer tillbaka.....

Gillar ju också att ha lite lösa lätta kläder, och när jag inte jobbar kan jag med stor lycka gå hemma och strosa i ett par lediga byxor och raggsockor, så jag passar på att fylla garderoben också....

Ja det blev många murriga färger den här gången, men jag har köpt två par byxor, och tre klänningar till, en annan dag, med färg på, så kvoten är mer än fylld för tant. Stora O fick också tag i sandaler och kortbyxor :)

Även skräddaren har fått ett besök, och vi har köpt, Linneskjortor till oss bägge, jag fick dessutom det måttanpassade mönstret till mina skjortor :) Och hos en annan av den otaliga skräddarna, beställde Stora O en Linnekavaj. Ingen kostym den här gången dock, han har inte använt den han köpte i fjol än :) Och vi får väl hoppas att hans midjemått hållit sig mer konstant än mitt sen förra året resa, om inte så lär den inte passa :)

Nu är solen på väg upp

Så jag dricker mitt morgonkaffe, väntar på att mitt trötta resesällskap ska vakna för att sedan ha en härlig dag på stranden igen. Det är ju liksom det vi är här för, att bara vara, tömma kropparna på stress och tankar och fylla på med nya energi och massor av D-vitamin. Åsså mat då förståss :)

Ja vi är väl privilegierade som kan åka så här, njuta och ha det gött, och vi har massor att ta igen, som vi tidigare inte gjort....

Att en får hat så här gött!

Att vara omtyckt!

Det känns fint att man är omtyckt, eller hur?
Att jag får komplimanger för mitt hår, ovanligt här i Thailand med dreads, inte som i Kap Verde där nästan alla har dreads, ja i alla fall männen....
Att tjejen som fixade mina naglar berömde dess form och jämnhet.
Jo de känns lite gött faktiskt, så nästa gång jag upplever att någon tittar på avsmak på min något för stora mage, som faktiskt härbärgerat tre underbara ungar, och ja ni vet ur lång Lilla O är, så är det så konstigt att den är stor, då ska jag köra upp mina händer, vifta med mina perfekta naglar och säga Ha, se är, de mest perfekta händerna som ni någonsin sett :)

Jaja, man ska va nöjd med hur man är, och man är fin oavsett, jag vet, men det känns ändå lite göttigt....

En annan kategori som gillar mig skarpt är de där små yttepyttiga myggorna, de som nästa inte syns, men som när de väl sticker, gör det grundligt.

Stora röda knöliga bett blir det, som sedan övergår i ilskna små blåsor på bettstället, och det kliar som bara den....

Nut berättade att Thailand är det viktigt att veta vilken blodgrupp man har, barnen får lära sig det tidigt, och att Myggorna gillar bäst de med Blodgrupp 0....
Förra gången vi var här, fick jag en annan teori, att myggorna gillar det ljusa och vita skinnet...

Jo då sörrni, jag är både vit och har blodgrupp 0, en riktig festmåltid för de små gynnarna alltså... Men det finns bot, både för att slippa myggen och när de väl kalasat på mig....

Så, nu är jag redo för fighten, för även om det är rätt gött att vara omtyckt, så finns det ju vissa gränser :)

Att en får ha det så här gött!

De där med kroppen!

En liten lagom rund, ja rund är ju också en form, tant kom till Thailand, hade packat ner ungefär samma grund outfit som vid förra resan, men ack vad hon bedrog sig, En del av kläderna sitter som ålskinn....
Hoppsan, endera har vi en fuktighet i vår källare som gör att kläderna drar ihop sig, eller så är tant lite mer rund, så här efter femtio :)

Men vem brr sig?
Tydligen jag, efter som att jag ändå skriver om det....

Faktum är att lyfter man blicken lite, så är de allra flesta kroppar lite runda, eller avlånga, eller kanske man ska skriva olika vackra?
Olika nyanser, olika placerade kroppsdelar, nej jag har inte sett någon med näsan på ryggen typ, men en del har långa ben, en del korta, en del har brösten mer placerade ner mot magen, en del har dem högra upp, en del har magar som sticker ut, en del har ingen mage alls. Jag tror ni fattar....
Och nej, jag menar inte att man ska lyfta blicken som en ful fisk, men jag tror ändå att man ska våga titta, kanske för att se att vi alla i grunden är lika.

Försöker ändå jobba med mina bilder av idealkroppen, finns den? Är det inte bara stereotypa bilder vi skapat, genom media, reklam och allt det vi ser? 
Den ideala kroppen måste väl vara den som rent fysiskt fungerar som den ska? Man kan gå, röra sig, äta, se, höra, känna och smaka? Om det finns en och annan mjuk del, det är väl bara liv?

Nåja, den lilla lagom runda tanten, vars skinn börjar, sakta men säkert att inta en friskare färg än blåvit, eller förresten är det friskare? Att huden blir bruntonad betyder väl att den behöver skydda sig mot de starka solstrålarna, pigmentet mörknar och huden blir tjockare....
Den lilla lagom runda tanten, har i alla fall fått rata undan en del av de nedpackade kläderna, och faktiskt fått köpa några nya klänningar och byxor, och det är ju aldrig fel :)
Och det finns fortfarande lite plats kvar i resväskan, så en kväll på Bang Niang Market på Lördag blir nog alldeles utmärkt bra :)

Idag fortsätter vi, eller jag, att studera kroppar på stranden, för de är exploaterade, utan kläder, och har både olika färg och form, funktionerna däremot är lika för de flesta oavsett.

Den här kroppen är den jag älskar mest, näst min egen då förståss....
Att en får ha de så här gött!

Halvtid!

Tiden går fort när man har roligt, tant har lyckats gå ner i semestermode tror jag, och dagarna flyter fram, utan måsten...

Jo jag skriver min resedagbok, dvs här, men något ska jag väl göra medan resesällskapet sover på morgonen?
Har ni tröttnat på att läsa?
Inte?
Oavsett så fortsätter jag skriva, det är ett sätt att bearbeta det man varit med om, det man funderar över och det man vill komma ihåg.

Annandag jul, Årsdagen av den stora Tsunamin 2004, en stor händelse här och stor även hemma i Sverige, kanske en av de första stora katastroferna i världen som blev riktigt uppmärksammad i Sverige, för att det var många skandinaver som drabbades på plats?
Nåja vi hade i alla fall bokat en tur, som skulle gå till KHo Kho Kaoh, en liten ö nån mil ovanför Khao Lak, man tar sig dit med färja och tanken var att se vattenbufflar i det fria.
Vi började prata om Tsunamin i bilen, och Pap, ville visa oss något mer, så han tog oss till Tsunami Memorial Center, där firades, eller vad man nu kallar det, årsdagen av Tsunamin med en festival, låter konstigt, men det var en massa munkar som höll en ceremoni, lite marknadsstånd med varor och mat, en massa folk, mest inhemsk befolkning. På platsen finns minnesplaketter över de som omkommit, inte alla men många, där finns en stor Buddha och en tempelbyggnad.

Jag vet inte, men för mig, som alltid varit fascinerad av stora katastrofer, inte så att jag gillar det, men det ger en viss spänning att leva sig in i dem på nåt vis, kanske nördigt, ja nördig är nog rätt ord, lätt att jag liksom fastnar i en sådan grej om jag börjar studera, vilket jag gjorde till viss del den där julen 2004, jag vet att jag lånade insamlingsbössor hos kyrkan och ställde ut på Gruvön, där jag då arbetade, för att genom kyrkan kunna hjälpa till att bidra till det katastrofdrabbade landet som jag då aldrig hade besökt. Jag lusläste alla nyheter, följde efterlysningarna av saknade människor, läste en hel del av den litteratur som kom ut i efterdyningarna av den, Ja den berörde mig, helt klart.
Att nu då, 14 år senare få se detta på plats, den återuppbyggda fiskebyn, minnesplatsen, se all de underbara Thailändarna, fira och hedra sina döda, höra Pap berätta om det, iofs ganska fåordigt, men märker att han är berörd av det. Hör våra nyfunna svenska vänner, som var här när det hände, hur de upplevde det och vad de var med om, ja de berör en gång till.
Jag blir nyfiken. Kanske en konstig reaktion men jag blir det.
Samtidigt otroligt berörd av det.
"Never Again, I hope i will not happen ever again!" sa han och vi pratade om varningssystemen som idag finns, och han berättade att det kommit en n varning för några år sedan, att de lämnade allt, sprang och var undan i 6-7 timmar, men inget hände... Finns en viss risk att man tar lättvindigt på varningarna då, tt det skapas en "Vargen kommer" effekt, och det skulle ju kunna vara förödande.
Det var i alla fall stort för mig att få möjligheten att uppleva det här.
Tack Pap!

Vattenbufflarna då?
Jo vi såg dem, men de blev liksom obetydliga efter det här....

Efter den lilla turen, rätt ut i bushen, för vi till Sunset Beach, underbar strand, ytterligare ett litet paradis på jorden. Här badade vi i höga vågor, åt underbart god mat som Pap beställde, vilket ger Thaimat på riktigt liksom.
Tur att vi plockade med våra badkläder :)

Efter de timmarna där, åkte vi till en stor resort, Anandah Resort, också en väldigt lugn och behaglig plats, men väldigt lyxigt och dyrt, där skulle vi lätt kunna tänka oss att tillbringa några dygn. Kanske dags att böja planera nästa resa, och göra den lite mer ombytlig, resa runt och ta dagen lite som den kommer, tycker jag vore mysigt, men Stora O är mer fyrkantig och vill helst ha en fast punkt, WiFi, AC och en bra toa... Ja ni fattar.

Efter en heldag i solen och paradiset, tog vi oss sakta och försiktigt med Pap som Chaufför tillbaka till Khao Lak, och vi som var lite motståndare till olika typer av Turer, har nog fått omvärdera det lite, vi har fått sett och upplevt mycket mer tillsammans med Pap, än vad vi skulle ha sett om vi tullat runt själva med en taxichaufför som talar knagglig engelska.... Dock har vi valt att tacka nej till erbjudandet om att fira nyår tillsammans med Pap och Nut, givetvis mot betalning, vet inte om det är oförskämt, men så fick det bli i alla fall. De får fira sitt når tillsammans med sin familj, utan att behöva passa upp på oss, det är så vi känner, och vi är ju lite enstöriga av oss som ni vet :)

Nu är vi ju som sagt halvvägs genom vår semester, och vi har inget mer inplanerat, vilket känns skönt. Vi har sett en massa, handlat en del, bla nåt grönt och nåt svart som efter frågats :)

Idag får det bli stranden.....
Igen....

Och som han sa, han min man, "Det är för jävla gött hele tia, de blir som ett enda tomrum när man kommer hem"